Det finns exempel från andra länder i Norden och i resten av världen där nya lagar om könstillhörighet har införts och som funkar bra. Det skriver Trifa Shakely och Jêran Rostam i en slutreplik.
Det verkar finnas mycket oro över regeringens lagförslag om könstillhörighet. Men låt oss prata om verkligheten istället för skräckscenarier. Vi kan som exempel titta på Norge och hur det fungerat sen de införde en lag som låter unga personer, från 6 år, att ändra sitt juridiska kön.
Redan 2016 ändrade Norge sin lagstiftning och gjorde det möjligt att ändra sitt juridiska kön utan att uppsöka vård först. De införde också att barn från att de fyller 6 år kan ändra sitt kön i folkbokföringen med sina föräldrars tillåtelse. Från 16 års ålder behöver de norska unga inte tillåtelse från föräldrar längre eftersom de anses vara mogna nog att ta det beslutet själva.
Så hur har lagändringarna påverkat Norge sedan dess? Vi kan se på siffror från Norges kulturdepartement: År 2018 ändrade totalt 347 personer sitt juridiska kön, varav 34,7 procent var 19 år eller yngre. Det handlar alltså om 120 personer. Det är 120 unga personer som det året fick ändra sitt juridiska kön så att det passar ihop med deras könsidentitet. För dem är det värt allt, en öppning som tillåter dem erkännande och värdighet i livet. De här siffrorna, från ett land som i mångt och mycket liknar vårt eget, visar också att Edsingers rädsla för att alla tolvåringar i Sverige skulle ändra juridiskt kön är ogrundad och orealistisk. Hans argumentation syftar snarare till att ingjuta rädsla och måla upp scenarion som är helt verklighetsfrånvända.
En ny lag skulle göra det möjligt för fler att leva med ett juridiskt kön som speglar och bekräftar vem de faktiskt är. Det blir lättare för transungdomar i skolan och under fritidsaktiviteter att ha rätt kön juridiskt, då de får rätt kön i deltagarlistor och på sina betyg. Förslaget skulle dock inte öppna upp för Sveriges alla tolvåringar att ändra sitt juridiska kön, såsom Edsinger påstår. De ungdomar som skulle få ändra sitt juridiska kön är de som har vårdnadshavare som håller med om att det är barnets bästa att få göra det. Dessutom är en betänketid på minst fyra månader inbyggd i förslaget vilket gör att det finns tid att överväga om det är rätt beslut.
Skulle det vara så att ungdomar, eller vuxna för den delen, ändrar juridiskt kön och sen vill ändra tillbaka är det inte heller hela världen. Juridiskt kön är en administrativ ändring som är helt reversibel, de enda eventuella konsekvenserna är rent administrativa. Det tål att upprepas att juridiskt kön inte har någonting med vård och behandling för könsdysfori att göra.
Den här lagändringen har utretts i 14 års tid, det finns exempel från andra länder både i Norden och i resten av världen där liknande lagar införts och funkar bra. Den norska lagen som infördes 2016 är delvis baserad på en svensk utredning från 2014. Det borde inte vara så svårt för Sverige att få till en modern könstillhörighetslag. Vi vet att det motverkar självmord att möta transpersoner med respekt. Vi vet att den starkaste skyddsfaktorn för unga transpersoner är att omgivningen använder rätt namn och pronomen. Möjligheten att få sitt rätta juridiska kön stärker välbefinnandet i en grupp som är otroligt utsatt och lever med mycket psykisk ohälsa.
Transpersoners rättigheter har blivit en het fråga världen över. Vi har blivit ett slagträ i en debatt som Edsinger och andra gärna eldar på. Han själv har tidigare varnat för hur “transideologin” förvirrar barn och unga. Hans tes är att vi har en epidemi av ungdomar som tror sig vara trans men som egentligen inte är det. Men om den “epidemin” resulterar i att cirka 120 unga om året ändrar juridiskt kön i Norge, hur verklig är den?
Men bara för att transepidemin är påhittad betyder det inte att debatten som pågår inte får konsekvenser för oss. Våra rättigheter inskränks i land efter land, inte minst i de republikanska delarna av USA har transpersoners möjlighet att ändra juridiskt kön, att gå på toaletten, att gå i skolan och att få vård som man behöver ifrågasatts och lagstiftats mot. Det här är en mycket oroväckande utveckling som beror på en debatt liknande den som vi nu ser i Sverige.
Vi vill inte att våra livsvillkor och grundläggande mänskliga rättigheter ska vara ett slagträ i denna debatt. Vi vill att transpersoner ska få fullständiga mänskliga rättigheter och kunna leva sina liv fritt som alla andra. En ny könstillhörighetslag skulle vara ett bra första steg i rätt riktning.
