Gemensamma regler för RFSL:s Newcomersverksamhet

De gemensamma reglerna för RFSL:s Newcomersverksamhet fastställdes först av RFSL:s förbundsstyrelse i februari 2019 och därefter av RFSL:s kongress 18-20 oktober 2019.

1. Om styrdokumentet

1.1. Beslutad

De gemensamma reglerna för RFSL:s Newcomersverksamhet fastställdes först av RFSL:s förbundsstyrelse i februari 2019 och därefter av RFSL:s kongress 18-20 oktober 2019.

1.2 Tidigare styrdokument

De gemensamma reglerna ersätter inga tidigare styrdokument.

1.3 Överordnade styrdokument

Stadgar för RFSL.
Principprogram för RFSL.
Gemensamma regler för personer med förtroendeposition och aktivister.

1.4 Underordnade styrdokument

Code of conduct för engagerade inom RFSL Newcomers, förslag på dokument att anta lokalt. Framtagen under workshops med RFSL och RFSL Ungdom.
https://docs.google.com/document/d/1KhCtvnZO3A7Vz88eBRBQ7YMt647G7Vrj85tccwJU3fQ/edit?usp=sharing

1.5 Syfte med styrdokumentet

Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad RFSL:s Newcomersverksamhet innebär på lokal nivå samt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan avdelningarna, förbundskansli och förbundsstyrelse.

1.6 Berörda organisationer och personer

De gemensamma reglerna gäller förbundet och avdelningarna samt engagerade inom RFSL Newcomers. Om en avdelnings externa verksamhet vill bedriva Newcomersverksamhet inom samma geografiska område som en avdelning finns och verkar, behöver avdelningens styrelse godkänna det. Det innebär exempelvis att planering av verksamhet och ansökan om medel behöver gå genom avdelningsstyrelsen. 

1.7 Delegationer i styrdokumentet

Se ansvarsfördelning under punkt 3.

2. Bestämmelser

RFSL Newcomers är RFSL:s verksamhet för och med hbtqi-migranter. Verksamheten organiseras av RFSL:s avdelningar och stöttas nationellt. Alla medlemmar i RFSL Newcomers är medlemmar i RFSL förutsatt att det betalt medlemsavgift.

2.1 RFSL Newcomers är en plats:

med sociala aktiviteter
En betydande del av verksamheten innebär att skapa sociala aktiviteter för målgruppen. Hur de ska utformas och drivas beror på målgruppens behov och det lokala engagemanget. Exempelvis kan de sociala aktiviteterna innebära cafékvällar, separatistiska möten, undervisning i svenska och samhällsfrågor, ett fotbollslag eller studiecirkel om matlagning. 

som är identitets- och kapacitetsstärkande 
För att stärka målgruppen och underlätta etableringen kan verksamheten innehålla inslag såsom information om hur det svenska samhället fungerar, arbetsplatsbesök, workshops eller ta del av olika kulturaktiviteter.  

där målgruppen kan få medmänskligt stöd 
Volontärer kan vara ett medmänskligt* stöd för målgruppen. Stödet kan innebära närvaro vid myndighetskontakter eller under asylprocessens olika delar. Målgruppen kan inkluderas i hbtqi-aktiviteter, såsom styrelsearbete, arbetsgrupper och Pride, för att stärka hbtqi-identiteten och ge möjligheter till en tryggare grund i sig själv.
*Detta ska inte förväxlas med den juridiska rådgivning som jurister erbjuder asylsökande.  

där endast utbildade och praktiserande jurister ger juridiskt stöd eller juridisk rådgivning i det enskilda asylärendet
Detta för att inte riskera rättssäkerheten för den enskilda personen. Finns inte denna kompetens hos volontärer eller avdelning hänvisa vidare till kvalificerad juridisk rådgivning hos förbundet eller annan adekvat aktör. 

där endast utbildade och praktiserande kuratorer, terapeuter och psykologer ger kvalificerat samtalsstöd
Finns inte denna kompetens hos volontärer eller avdelning hänvisa vidare till kvalificerad yrkesutövare.

där ekonomisk stöd till målgruppen i form av mat, boende, resor eller dylikt kan ges om verksamheten har resurser för det
Volontärer ansvarar inte för att bekosta målgruppens privata utgifter.

där samhällsnyttig information om var och hur målgruppen kan söka boende ges
Volontärer ansvarar inte för att ordna boende till målgruppen då lösningen kan bli temporär eller sätta personen i en ännu mer sårbar situation. Hänvisa istället vidare till andra aktörer som ordnar med boenden. Finns det ett samarbete mellan verksamheten och en annan aktör kring boende kan ett avtal upprättas med tydliga bestämmelser och riktlinjer gällande boende. Vid framtagande av sådana avtal ska förbundskansliet kontaktas för råd och stöd.

3. Ansvarsfördelning

3.1 Avdelningar ansvarar för att:

– verksamheten drivs utifrån RFSL:s regler och policies. 
– följa och förmedla verksamhetens ramar och förutsättningar. 
– utforma innehållet av verksamheten och att det görs tillsammans med avdelningsstyrelsen, målgruppen, volontärer och eventuell samordnare. 
– hantera incidenter och händelser inom verksamheten, och informera och ta stöd från förbundskansli vid behov.
– hänvisa målgruppen till betrodda aktörer, exempelvis när det gäller juridiskt stöd, boende och hälsofrämjande åtgärder.  
– verka för att målgruppen är en del av hela avdelningens verksamhet, bland annat genom att aktivt bjuda in dem till avdelningens aktiviteter, om möjligt inkludera dem i styrelsearbetet och tillgängliggöra verksamheten genom språklig anpassning.

3.2 Förbundsstyrelse och förbundskansli ansvarar för att: 

– sätta övergripande ramar för verksamheten och möjliggöra goda förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten lokalt. 
– erbjuda avdelningarna situationsanpassat stöd och kunskap såsom hur de kan söka medel och driva verksamheten. 
– arbeta för att minska de strukturella utmaningarna inom RFSL för att målgruppen ska kunna engagera sig mer. 
– erbjuda nationella mötesplatser för kapacitetsstärkning och utveckling till lokala Newcomersgrupperna samt för målgruppen.  
– arbeta med politisk påverkan, både nationellt och internationellt, kring asylsökande, nyanlända och papperslösa hbtqi-personers livsvillkor, förutsättningar och behov.
– arbeta med politisk påverkan genom kapacitetsstärkande insatser såsom kompetenshöjning av Migrationsverket, fortbildning för asyljurister, nätverk med andra organisationer etc. samt samarbeta med organisationer som jobbar med liknande frågor.