Könsbekräftande vård

Trans2025-06-11RFSL

Könsbekräftande vård är vård för transpersoner, som syftar till att få kroppen att stämma bättre överens med ens könsidentitet, det kön man är inuti. För många är det viktigt att få denna vård för att kunna leva ett bra liv, medan andra transpersoner inte behöver någon könsbekräftande vård. Här kan du läsa om hur vården fungerar i Sverige.

I den här texten använder vi medicinska ord för kroppsdelar som man fötts med. Vi är medvetna om att många transpersoner använder andra ord, men vi har valt att använda vissa begrepp för att texten ska bli tydligare.

Vad är könsbekräftande vård?

Alla personer tilldelas ett kön när vi föds, baserat på hur läkarna tolkade våra kroppar då. Om det kön man blev tilldelad vid födseln inte stämmer överens med ens könsidentitet kan det uppstå ett obehag eller lidande. Detta kallas för könsdysfori, och det är även en medicinsk diagnos. Läs mer om könsdysfori på transformering.se.

Könsbekräftande vård är en process som en del transpersoner går igenom, där man genom olika behandlingar minskar könsdysforin och får kroppen att stämma bättre överens med ens identitet. Det kan röra sig om hormonbehandling, kirurgi, hårborttagning eller röstträning. Även hjälpmedel som binders, peruker och proteser kan vara könsbekräftande vård.

Vilka könsbekräftande behandlingar eller hjälpmedel man behöver varierar från person till person. All vård och behandling ska även vara frivillig, man ska inte känna att man behöver tacka ja till alla behandlingar som finns. Det finns också många transpersoner som inte vill ha någon könsbekräftande vård alls. För dem kan det räcka att till exempel byta namn eller pronomen.

Könsbekräftande vård, transvård och könskorrigering – vi reder ut begreppen

Begreppet könsbekräftande vård används i allt större utsträckning, eftersom ordet pekar på syftet med vården – att bekräfta könsidentiteten hos individen. Även ordet transvård används ofta, eftersom vården riktar sig specifikt till transpersoner. Båda begreppen går bra att använda.

“Könskorrigering” är ett äldre begrepp för könsbekräftande vård. Många tycker dock att det är utdaterat. Anledningen är att korrigera betyder “rätta till fel”. Transpersoner ser det dock inte nödvändigtvis som att de är födda i fel kropp, utan snarare vill de att den kropp de har ska stämma överens bättre med könsidentiteten. Därför är könskorrigering inte ett ord som RFSL använder i första hand.

Ett annat äldre begrepp som fortfarande används om transvård är “könsbyte” eller “att byta kön”. Även detta begrepp anser många transpersoner idag är missvisande. Könsbyte antyder att man går från ett kön till ett annat. Även om vissa kanske känner att deras könsidentitet har förändrats så upplever många transpersoner att de alltid har varit ett annat kön än de blev tilldelade vid födseln, men att man kanske har saknat ord för det eller inte har kunnat berätta om det tidigare. Syftet med vården är inte heller att individen ska byta sin könsidentitet, utan att få kroppen att stämma bättre överens med könsidentiteten.

Kom dock ihåg att det alltid är upp till den enskilde vad hen vill använda för ord om sig själv. För vissa transpersoner kan ord som könskorrigering eller könsbyte kännas okej. Däremot rekommenderar vi att använda könsbekräftande vård eller transvård som begrepp i första hand.

Remiss – så får man tillgång till transvård

För att få tillgång till könsbekräftande vård är första steget att en remiss skickas till ett könsdysforiutredningsteam. Det finns sådana team på 6 orter i Sverige – Alingsås (Lundströmsmottagningen), Linköping, Malmö/Lund, Umeå, Uppsala och Stockholm (Anova).

Du ska kunna få en remiss via öppenpsykiatrin utifrån en remissmall. Ibland behöver du först vända dig till en vårdcentral för remiss till psykiatrin, innan psykiatrin kan skriva remiss till ett utredningsteam. Även ungdomsmottagningar och BUP kan hjälpa till att remittera (skriva en remiss) till något av de team som tar emot patienter som är under 18 år.

Den som skriver remissen ska inte göra en egen utredning av könsdysforin, det görs hos de specialiserade utredningsteamen. Att vara minderårig, att ha fått privat vård eller vård utomlands, ha en funktionsnedsättning eller ha andra diagnoser ska inte vara ett hinder för att få en remiss. Tidigare var det möjligt att skicka en egenremiss, men detta har nu försvunnit.

Du som inte är folkbokförd/har uppehållstillstånd i Sverige kan ha svårt att få kontakt med transvården. Könsbekräftande vård ses inte som vård som inte kan anstå. Undantaget är om du är under 18 år eller om du har en pågående hormonbehandling.

Väntetiderna varierar, men kan ibland vara upp till fyra år för ett första möte med utredningsteamet.

I specifika fall kan du vända dig direkt till den könsbekräftande vården

Det finns vissa fall där man kan vända sig direkt till den könsbekräftande vården i Sverige. Det kan till exempel vara:

Om man har har haft en pågående behandling utomlands, som behöver tas över av en svensk vårdgivare.
Om man har fått besvär efter att ha genomgått könsbekräftande vård privat eller utomlands kan man också vända sig direkt till teamen inom den könsbekräftande vården i Sverige.
Även personer som känner att den könsbekräftande vård man tidigare fått inte längre känns rätt kan kontakta teamen direkt.

Utredning och diagnos

För att få könsbekräftande vård i Sverige måste man ha genomgått en utredning hos ett av teamen som är specialiserade på könsidentitet och könsdysfori. Utredningsteamen brukar bestå av läkare, kurator och psykolog.

Själva utredningen innehåller bland annat samtal där man berättar om hur man ser på sin könsidentitet. Man får även göra olika standardiserade tester och fylla i skattningsskalor och andra formulär. Det kan till exempel handla om ens psykiska hälsa i stort. Hur lång tid det tar att genomföra hela utredningen varierar från person till person och hur mycket resurser teamen har. Det är vanligt att ha kontakt med teamen i minst ett år innan man får en diagnos.

Det som utredningen syftar till är att:

Hjälpa personen att utforska sin könsidentitet
Ta reda på om personen upplever könsdysfori, alltså det obehag eller lidande av ens tilldelade kön inte överensstämmer med sin könsidentitet
Undersöka om det kan finnas något annat än könsdysfori som kan bidra till att man känner som man gör
Se över individens vårdbehov och informera om olika behandlingsalternativ

Om teamet kommer fram till att man har könsdysfori får man en könsdysforidiagnos. Diagnosen betyder inte att man är sjuk utan innebär att man har ett vårdbehov. Läs mer om könsdysforidiagnoser på transformering.se.

När man fått sin diagnos fortsätter man träffa utredningsteamet ytterligare en tid samtidigt som viss behandling kan påbörjas. Vissa personer väljer att komma ut som trans för sin omgivning i samband med att man påbörjar könsbekräftande behandlingar. Andra väljer att berätta det efter att man har genomgått flera eller alla könsbekräftande behandlingar man vill ha. Men många har också varit öppna med att de är trans redan innan de sökte sig till den könsbekräftande vården.

Vanliga behandlingar

Beroende på ens hälsa och önskemål kan man få flera olika sorters behandlingar och operationer. Inga behandlingar är ett krav; var och en får i samråd med utredningsteamet och andra läkare komma fram till vad som passar just dig. I princip hela behandlingen täcks av högkostnadsskyddet för läkemedel och läkarbesök.

Om du är under 18 år finns det dock olika begränsningar – till exempel kan minderåriga endast få behandlingar med hormoner eller kirurgi i undantagsfall. Om du vill ta bort könskörtlar måste du ha fyllt 23 år, men undantag kan göras från att du har fyllt 18.

Hormonbehandling

Hormonbehandling ges antingen i form av testosteron eller östrogen. Effekterna av behandlingen kan liknas vid en pubertet. Vissa delar av kroppen påverkas dock inte av behandlingen. Om du slutar på hormoner går vissa förändringar tillbaka medan andra är permanenta. För den som vill ha kvar alla effekterna är därmed hormonbehandling något du står på hela livet.

Det finns stora skillnader mellan hur personer reagerar på hormoner; det beror på vilka anlag du har men också på din hälsa och ålder. Det går inte att förutse effekterna. Det tar också olika lång tid för personer att nå önskad effekt av hormonerna.

Behandling med testosteron

Testosteron ges vanligen som en spruta med cirka tio-tolv veckors mellanrum eller som en gel som smörjs in på kroppen varje dag. Sprutan brukar ges på vårdcentral. Du som får testosteronbehandling brukar exempelvis få mörkare röst, skäggväxt, mer muskelmassa och ökad kroppsbehåring. Blödningar (dvs menstruation) kan upphöra, vilket medför att det blir svårare, men inte omöjligt, att bli gravid så länge som behandlingen pågår.

Testosteronbehandling kan leda till att slemhinnor blir skörare. Du kan då, beroende på vad du har för sex, behöva använda glidmedel. Om du har besvär med torra slemhinnor kan du även kontakta vården så att du kan få recept på preparat som inte påverkar din testosteronbehandling.

Behandling med östrogen

Östrogen ges oftast som tabletter, gel eller plåster. Om du har testiklar (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord) brukar du även få tabletter som gör att kroppen producerar mindre testosteron. Den som får östrogenbehandling brukar exempelvis få mer underhudsfett, mindre muskelmassa, mjukare hud och brösttillväxt. Håravfall på huvudet brukar upphöra. Förmågan till erektion brukar minska men om du vill ha kvar denna funktion kan du prata med din hormonläkare om det.

Stopphormoner

Personer under 18 år som ännu inte gått igenom hela puberteten kan få hjälp med så kallade stopphormoner för att förhindra att kroppen går igenom en pubertet som inte stämmer överens med könsidentiteten. När du slutar ta stopphormonerna startar kroppens egna pubertet upp igen, eller så kan det bli aktuellt att börja behandling med önskade hormoner istället. Detta ges erbjuder dock den könsbekräftande vården endast numera vid undantagsfall eller i forskningssyften.

Självmedicinering med hormoner

I Sverige ges hormonbehandling via landstinget/regionen och en könsdysforidiagnos krävs för att få tillgång till dessa hormoner. Den som står på hormonbehandling går på regelbundna kontroller och dosen bestäms individuellt.

En del personer självmedicinerar hormoner. Eftersom hormoner kan påverka kroppen på olika sätt (exempelvis förändrade blodvärden och levervärden) finns det risker med att ta hormoner utan insyn från sjukvården. Du som tar hormoner utan att konsultera sjukvården bör därför vara medveten om riskerna och eventuella biverkningar samt försöka hålla koll på dina blodvärden.

Mastektomi – överkroppskirurgi

Testosteron gör inte att brösten försvinner utan bröstvävnaden opereras istället bort. Denna operation kallas mastektomi. Oftast krävs flera operationer men det beror på metod och kroppens förutsättningar. Den som behandlas med östrogen brukar utveckla bröst, men det finns även möjlighet att genomföra en bröstförstoring med implantat. Landstinget brukar avvakta med bröstförstoring minst ett år efter påbörjad hormonbehandling för att se hur pass mycket brösten växer av behandlingen och därefter kunna komplettera med implantat, om det finns behov.

Det finns olika metoder för överkroppskirurgi. Metoden bestäms av kirurg i samråd med dig som ska opereras. Faktorer som spelar in är bland annat kroppens förutsättningar men även önskan om resultat. När det gäller mastektomi föredrar en del personer att göra fler operationer för att få så lite synlig ärrbildning som möjligt. Andra vill hellre genomgå en stor operation för att få en platt bröstkorg så snabbt som möjligt. Vid bröstförstoring har kirurgen riktlinjer att förhålla sig till när det gäller storlek på implantaten. De flesta implantat behöver bytas ut senare i livet.

Det finns även möjlighet att genomgå överkroppskirurgi utan diagnos. Operationen genomförs då på en privat klinik och du behöver själv bekosta den.

Underlivskirurgi – operation av underlivet

Det finns olika typer av operationer för underlivet. Av en penis och pung kan man skapa en slida, klitoris och blygdläppar. Ofta görs det stegvis genom flera operationer. Efter operationen behöver du stavträna regelbundet om du vill att slidan ska behålla sin form och storlek. När du har sex efter operationen kan du behöva använda glidmedel.

Klitoris brukar växa av testosteronbehandling och av denna kroppsdel kan man skapa en mindre penis. Ett annat alternativ är att skapa en större penis genom att ta vävnad och hud från någon annan del av kroppen, exempelvis från ljumsken, underarmen eller låret. Det finns flera olika metoder och även en pung kan skapas. Vilken typ av operation som passar bäst, och om man lämnar kvar slidan, livmodern och äggstockarna bestäms i samråd med läkare. En del väljer en penisprotes istället för en skapad penis. Läs mer om penisprotes på transformering.se.

Läs mer i detalj om olika sorters underlivskirurgi på transformering.se.

För den som behåller slidan men som bytt till ett manligt personnummer kommer inte längre kallelserna till gynekologisk cellprovtagning. Du måste då själv boka tid för regelbundna kontroller. Rekommendationen är att gå på kontroller vart tredje år.

Östrogenbehandling antas minska risken för prostatacancer något men det är oklart i vilken utsträckning. Det sker inga automatiserade kallelser för provtagning utan både vården och patienter kan lyfta behovet. Faktorer som spelar in är ärftlighet, ålder och symptom. För dig som fötts med prostata men bytt till ett kvinnligt personnummer rekommenderas därför att vid behov upplysa sjukvårdspersonal om att du har en prostata.

Logoped

Utöver hormonbehandling, överkroppskirurgi och underlivskirurgi erbjuder sjukvården viss annan vård, exempelvis besök hos logoped. Logopeder är specialiserade på röst och kommunikation. Östrogenbehandling påverkar inte rösten. Istället kan du få hjälp av logopeden att hitta ett röstläge som känns bekvämt. Du som påbörjat testosteronbehandling får oftare mörkare röst och rösten utvecklas över minst 1 års tid. Även här kan logopeden vara ett stöd i att hitta ett bekvämt röstläge.

Hårborttagning

Östrogenbehandling ger väldigt liten påverkan på skäggväxt och annan kroppsbehåring. Hårborttagning erbjuds därför via landstinget. Vilka metoder som erbjuds skiftar mellan landstingen. Metoden skiftar även beroende på hårets färg. Oftast är det borttagning av hår i ansiktet och på delar av överkroppen som täcks av landstinget. Annan hårborttagning behöver du då bekosta själv.

Fler behandlingar

Utöver behandlingarna som nämnts ovan finns det även andra behandlingar som kan vara tillgängliga. Till exempel stämbandskirurgi och reduktion av struphuvud.

Transformering.se har en komplett lista med könsbekräftande behandlingar.

Få biologiska barn som transperson – spara könsceller

Vissa av behandlingarna inom den könsbekräftande vården leder till att du inte längre kan bli gravid eller producera spermier. Därför kan du få olika former av fertilitetsbevarande behandlingar för att göra det lättare att skaffa biologiska barn om eller när du vill göra det. Observera att ägg och spermier som fryses ner bara kan användas på ett sätt som lagar och regler kring assisterad befruktning tillåter vid den tidpunkt då man vill använda dem.

Personer med testiklar kan få hjälp att frysa in och spara spermier för att ha möjligheten att bli biologisk förälder i framtiden. Det görs enklast innan du påbörjat hormonbehandling eller under ett uppehåll i hormonbehandlingen. Spermierna kan senare användas för insemination eller provrörsbefruktning. Det kan även vara aktuellt med värdgraviditet i ett annat land.

Personer med äggstockar kan få hjälp med att frysa ner och spara ägg eller embryon (befruktade ägg) som senare kan användas för att själv bli gravid eller göra en partner eller medförälder gravid. Det kan även vara aktuellt med värdgraviditet i ett annat land. För att plocka ut ägg krävs det att du gör uppehåll i eller vänta med att påbörja eventuell testosteronbehandling och istället behandlar kroppen med könshormoner för att få många ägg att mogna samtidigt. Det är även möjligt att frysa äggstocksvävnad.

En person född med äggstockar och som vill bli gravid behöver göra ett uppehåll i eventuell testosteronbehandling inför och under en graviditet. Det är individuellt när blödningarna (mensen) kommer igång igen. Det saknas tillräckligt med underlag för att kunna dra slutsatser om hormonbehandling med testosteron påverkar förmågan att bli gravid, men många som gör uppehåll i hormonbehandlingen lyckas bli gravida.

Läs mer om att bli förälder som transperson.

Namnbyte och ändra juridiskt kön

Namnbyte och juridiskt kön sker inte via den könsbekräftande vården, men eftersom många transpersoner vill göra detta i samband med könsbekräftande vård har vi tagit med information om detta här.

Så ändrar du namn

Du kan själv när som helst välja att byta, lägga till eller ta bort förnamn om du är över 18 år. Detsamma gäller för den är som under 18 år, så länge som samtliga vårdnadshavare samtycker till namnbytet.

Ansökan hittar du på Skatteverkets hemsida. Du behöver ordna en ny legitimation efter att du bytt namn.Det finns inga hinder för att välja eller blanda traditionella kvinnonamn, mansnamn eller könsneutrala namn, oavsett vad du har för könsidentitet eller juridiskt kön.

Så ändrar du juridiskt kön

Från den 1 juli 2025 kan den som är 16 år och upplever att det kön som är registrerat i folkbokföringen är felaktigt ansöka om att få det ändrat. För personer under 18 år krävs vårdnadshavares godkännande. För att kunna ansöka krävs ett intyg från vården. Fyra legitimerade yrkesgrupper inom den svenska hälso- och sjukvården kan utfärda ett sådant: