Tips i vardagen

Att bli och vara förälderLina-lea Zimmerman

Att bli förälder som hbtq-person kan innebära att möta normer, det vill säga oskrivna regler om hur en familj ska se ut. Eftersom vi vet att hbtq-personer i större utsträckning än heterosexuella cispersoner, riskerar att utsättas för okunskap, övertramp och diskriminering, reder vi här ut vilka rättigheter du har och vilka krav du har rätt att ställa på de professionella som du kommer att möta kopplat till ditt föräldraskap.

Normer kring föräldraskap

Att bli och vara förälder kan i sig vara omvälvande och ställa nya krav på dig som person. Att i detta också möta normer kan kännas svårt. Det kan handla om att du får blanketter i olika sammanhang där det förväntas att du skall fylla i ”mamma och pappa” till barnet, att det på förskolan inte finns några böcker som beskriver din familj eller du kanske får ett dåligt bemötande från någon myndighetsperson. Detta är aldrig OK!

Att möta heteronormen i vardagen som förälder kan till exempel handla om att man som icke-genetisk förälder inte alltid självklart blir tagen som förälder, eller att okända människor i lekparker frågar ens barn vad hens ”mamma och pappa” heter, trots att personen inte känner barnet och inte vet hur hens familj ser ut. Heteronormativa antaganden är aldrig okej. Det är alltid personen som antar att du och din familjer lever enligt heteronormen som gör fel och som också bär ansvaret för att ändra sitt beteende och sitt sätt att ställa frågor till andra människor. När heteronormen antas, oavsett om det är i form av en ”klumpigt” ställd fråga i en lekpark, eller i form av en heteronormativt utformad blankett på en förskola, så har du rätt att påpeka det felaktiga antagandet och kräva en förändring. Här följer några exempel på vad du konkret kan göra.

  • Om ditt barn går på eller ska börja på förskola. Fråga pedagogerna om de har barnböcker som speglar olika typer av familjer. Har de inte det, be dem att köpa in detta. Du kan använda dig av vår lista med litteraturtips.
  • Fråga efter skolans/förskolans likabehandlingsplaner. Dessa skall finnas och vara uppdaterade och innehålla handlingsplaner på vilka konkreta åtgärrder som förskolan/skolan ska vidta om något barn blir diskriminerat pga könsidentitet och/eller uttryck eller pga sexuell läggning hos någon nära anhörig.
  • Om det står ”mamma och pappa” på någon blankett, kontakta dem som gett dig blanketten och påpeka att de skall skriva ”vårdnadshavare” istället och att de även behöver göra plats på blanketten för ytterligare föräldrar/viktiga vuxna som inte är juridiska föräldrar/vårdnadshavare.
  • Är ni fler än två föräldrar och ni ska till t.ex. läkare eller bvc, skriv en fullmakt där de juridiska föräldrarna intygar att den/de sociala föräldrarna har rätt att ta beslut om barnet och närvara på barnets läkarbesök, etc.
  • Om din familj inte omfattas av dagens familjejuridik, överväg att skriva ett moraliskt förpliktande kontrakt. Läs mer om moraliska kontrakt nedan.
  • Fråga efter skolans/förskolans likabehandlingsplan. Den ska finnas och vara uppdaterad och innehålla en handlingsplan på vilka konkreta åtgärder som förskolan/skolan ska vidta om något barn blir diskriminerat pga könsidentitet och/eller könsuttryck eller pga sexuell läggning hos någon nära anhörig.
  • Om du skulle känna att det är tungt att vara förälder, att du kanske behöver hjälp av någon utomstående. Tveka inte att söka hjälp. På bvc finns det kuratorer som är experter på att hantera frågor kring föräldraskap.
  • Att ha ett nätverk omkring dig som kan stötta dig i ditt föräldraskap kan vara bra. Kom gärna till våra öppna mötesplatser för regnbågsfamiljer.

Diskriminering

Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än någon annan, utan sakligt skäl, och att det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder)

Vad kan jag göra om jag blir diskriminerad?

Om du upplever dig diskriminerad på grund av sexuell läggning eller könsidentitet eller -uttryck i exempelvis mötet med socialtjänsten vid en faderskapsutredning, på förlossningen eller i mötet med bvc, mvc, förskola eller skola, har du rätt att anmäla det. Linda Awerstedt på Diskrimineringsbyrån Uppsala berättar hur du går till väga:

”Diskriminering på bvc, mvc, skola eller förskola är förbjudet och omfattas av diskrimineringslagen – det kan vara bra att veta. Om du misstänker att du blivit diskriminerad kan du alltid kontakta en diskrimineringsbyrå för att få råd om hur du kan gå vidare. Du kan även kontakta Diskrimineringsombudsmannen (DO) som tar hand om dessa ärenden. Det kan vara bra att i första hand kontakta en diskrimineringsbyrå – då de har möjlighet att nå lösningar genom medling och stöd. Om du misstänker har blivit utsatt för diskriminering är det väldigt viktigt att du dokumenterar så mycket du kan. Direkt efter mötet eller samtalet – skriv ned vad som hänt, vem som sa vad samt klockslag och datum. Detta för att samla bevis för att diskriminering förekommit. Det kan även vara bra att skicka ett mail till den som du/ni träffat och påtala att du/ni upplever er dåligt behandlade och beskriva vad som hänt. Om det gäller ett möte där något beslut har tagits kan ni be dem som tagit beslutet att maila detta till er, eftersom skriftlig dokumentation väger tungt som bevisföring. Om du/ni skall gå på fler möten kan det vara bra att ta med sig en utomstående som vittne. Ju fler personer som kan intyga vad som skett och ju mer dokumentation som finns desto bättre. Sedan handlar det alltid om vad du känner dig bekväm med att göra. Om du anmäler ditt ärende till diskrimineringsombudsmannen blir anmälningen ett offentligt dokument, men anmäler du det till en diskrimineringsbyrå gäller inte detta. Tveka inte att höra av dig.”

Om du skulle utsättas för diskriminering eller kränkande behandling kan du alltså vända dig till en antidiskrimineringsbyrå eller direkt till diskrimineringsombudsmannen (do). Mer information finns på do.se

Sveriges antidiskrimineringsbyråer har en gemensam youtube-kanal där de lägger ut filmer med info.

Moraliska kontrakt

Ett moraliskt förpliktigande kontrakt är en nedskriven överenskommelse mellan dig och den/de som du delar eller planerar att dela ett föräldraskap med. Det är ett dokument som gör det enklare för er som är eller vill bli föräldrar ihop att komma överens om hur ni vill ha det.

Varför ska man skriva ett moraliskt kontrakt?

Ett moraliskt förpliktande kontrakt är inte juridiskt bindande och kommer inte att gälla om ni skulle behöva gå till domstol. Men att skriva ett moraliskt kontrakt kan vara bra om din familjebild faller utanför dagens familjejuridik. Dokumentet kan vara förtydligande för dig och den eller de som du delar eller planerar att dela ett föräldraskap med. Ett moraliskt kontrakt kan också, i bästa fall, vara konfliktförebyggande. Det kan också vara en trygghet för dig/er, någonting som ni kan titta tillbaka på och påminna varandra om, ifall ni i framtiden skulle hamna i konflikt kopplat till ert föräldraskap.

När ska man skriva ett moraliskt kontrakt?

Att skriva ett moraliskt kontrakt är främst aktuellt om din familjebild faller utanför ramen för dagens familjejuridik. Det kan handla om att ni är fler än två föräldrar, att ni är två (juridiska) kvinnor som blivit gravida genom heminsemination eller att ni kommer att bli föräldrar genom en surrogatöverenskommelse med en vän. Det vill säga om du bildar familj på ett sätt som innebär att alla tilltänkta föräldrar inte kommer att bli juridiska föräldrar till barnet i samband med barnets födelse. Är ni två (juridiska) kvinnor som är sambo eller gifta och har blivit gravida på fertilitetsklinik i Sverige, så är det i regel inte nödvändigt att skriva ett moraliskt kontrakt. Den av er som inte bär barnet är i det fallet juridiskt skyddad genom att ni skrivit på ett ”samtycke till behandling” på kliniken.

Vad ska ett moraliskt kontrakt innehålla?

Det finns inga exakta regler för vad ett moraliskt kontrakt ska innehålla. Det är dock vanligt att många skriver ner den gemensamma planen för föräldraskapet, det kan handla om att benämna hur familjen ska se ut och hur ens praktiska liv med barnet ska vara utformat. Några frågor som kan vara bra att ställa sig inför att man ska skriva ett moraliskt kontrakt är till exempel: Vart ska barnet bo? Vilka av föräldrarna ska vara juridiska föräldrar? Hur ska ni dela på föräldraledigheten? Hur ska ni lösa ekonomiska frågor sinsemellan er? Om ni står inför en situation där en av er kommer behöva genomgå en närståendeadoption, till exempel om ni är två kvinnor som blivit gravida genom heminsemination, kan det vara bra att skriva ner att bådas vilja är att den som inte burit barnet ska närståendeadoptera barnet. Detta kan fungera som en trygghet för er och som ett förtydligande för omgivningen om det (mot förmodan) skulle hända den av er som burit barnet någonting innan närståendeadoptionen gått igenom.