Ny könstillhörighetslag

Ny translag – ett steg framåt för transpersoners rättigheter

RFSL välkomnar den nya lagen som ett viktigt steg framåt för transpersoners rättigheter, även om den inte fullt ut motsvarar självbestämmande vid ändring av juridiskt kön, så som det ser ut i våra grannländer. Den nya lagen har potential att bidra till ökad personlig trygghet och säkerhet för många transpersoner. Förhoppningsvis kommer den att göra att livet inte längre sätts på paus lika länge som tidigare, att den könsbekräftande vården får en lättare administrativ börda och att kötiderna minskar. Lagen innebär också ett erkännande och respekt från samhället för transpersoners rätt till juridiskt erkännande och likabehandling.

Det är också positivt att Socialstyrelsen har tagit fram ett tydligt kunskapsstöd för de som ska utfärda det intyg man behöver för att kunna ansöka om nytt juridiskt kön. Kunskapsstödet ger vägledning kring vad ett intygande innebär och vad som inte ska beaktas i bedömningen. Ett sådant stöd är avgörande för att säkerställa att bedömningar görs på ett likvärdigt och respektfullt sätt.

Vad är könstillhörighetslagen?

Den lag som i dagligt tal kallas könstillhörighetslagen, translagen eller ibland könslagen heter egentligen “fastställande av könstillhörighet i vissa fall”. Lagen har handlat om två saker:

• att ändra juridiskt kön
• transpersoners möjlighet till underlivskirurgi

Juridisk kön är det kön som står exempelvis i ditt pass. Ditt juridiska kön syns också i den näst sista siffran i ditt personnummer, där män har ojämna siffror och kvinnor jämna siffror.

Varför har en ny könstillhörighetslag behövts?

Syftet med den nya lagen är att göra livet bättre för transpersoner. Transpersoner som grupp löper högre risk att utsättas för våld, diskriminering och trakasserier än befolkningen i stort. Den tidigare lagen innebar att transpersoner behövde vänta mellan 5-8 år för att ändra juridiskt kön, vilket har inneburit att många har gått i flera år med fel kön i till exempel ens pass. Transpersoner har vittnat om att det bland annat om att det har gjort det svårare för dem att resa utomlands, eftersom man kanske blir läst som ett kön men passet säger något annat. Det kan leda till obehag och att man blir ifrågasatt.

Den nya lagen gör det lättare för transpersoner att få ut identitetshandlingar med rätt personnummer och rätt juridiskt kön. 

När börjar den nya lagen gälla?

Den nya könstillhörighetslagen träder i kraft den 1 juli 2025.

Innebär en ny könstillhörighetslag att man får bestämma sitt juridiska kön själv?

Nej, lagen bygger inte på självbestämmande. Enskilda kan alltså själva inte ändra sitt juridiska kön med en enkel anmälan. Det beror på att kraven på medicinsk utredning för att få ändra juridiskt kön sänks men inte helt tas bort. Detta är något som många människorättsorganisationer och internationella organ är kritiska till. I övriga nordiska länder är det istället en enkel administrativ process, och helt frikopplat från vården. Om du vill läsa mer om juridiskt kön baserat på självbestämmande kan du göra det här.

Den nya könstillhörighetslagen respekterar inte fullt ut transpersoners mänskliga rättigheter och följer inte FN:s eller Europarådets rekommendationer om självbestämmande. Den gör det dock enklare att ändra juridiskt kön, vilket är en efterlängtad förbättring för transpersoner i Sverige. 

Hur kommer det fungera att ändra juridiskt kön?

Från den 1 juli 2025 kan den som är 16 år och upplever att det kön som är registrerat i folkbokföringen är felaktigt ansöka om att få det ändrat. För personer under 18 år krävs vårdnadshavares godkännande. För att kunna ansöka krävs ett intyg från vården. Fyra legitimerade yrkesgrupper inom den svenska hälso- och sjukvården kan utfärda ett sådant: 

• Läkare
• Psykologer
• Psykoterapeuter
• Hälso- och sjukvårdskuratorer. 

Mötet kan genomföras fysiskt eller digitalt, beroende på verksamheten.

Så kommer intygen fungera

Intyget ska visa att personens könsidentitet inte stämmer överens med det juridiska könet i folkbokföringen. Det ska också visa att det kan antas att personen kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid. Överskådlig tid är så långt in i framtiden som personen själv på ett meningsfullt sätt kan tro något om, när det gäller könsidentiteten. 

Den som ska skriva intyget ska inte ta ställning till om personen den möter har könsdysfori eller inte. Könsdysfori är att man lider av, eller upplever hinder i sin vardag på grund av, att det kön man blev tilldelad vid födseln inte stämmer överens med den man är. Könsdysfori är också en medicinsk diagnos, men det är alltså inte ett krav att man har en sådan diagnos för att man ska kunna ändra juridiskt kön.

Den som skriver intyget ska heller inte utgå från hur personen uppträder, till exempel vilket könsuttryck personen har. Könsuttryck handlar hur man uttrycker sitt kön med hjälp av till exempel kläder, frisyr eller smink. Den som skriver intyget behöver inte heller fråga hur länge personen har levt i sin nuvarande könsidentitet, eftersom kriterierna handlar om nuet och framtiden.

Att ändra sitt juridiska kön påverkar många delar av vardagen. Under vårdmötet ska man därför få information om vilka institutioner, myndigheter och företag som inte automatiskt får information om personnummerbytet och därför kan behöva informeras separat. Socialstyrelsen har sammanställt en checklista för den som ansöker som finns på Socialstyrelsens webbplats och som ska delas ut i vårdmötet. 

Om den vårdgivare man möter bedömer att den inte kan skriva ett intyg, har man möjlighet att vända sig till en annan behörig intygsgivare. Inget skickas till Socialstyrelsen förrän man själv väljer att skicka in sin ansökan. 

Intygsblanketten hittar du på Socialstyrelsen.se (pdf).

Vad händer när man har fått intyget?

Med intyget kan man sedan ansöka om ändring av juridiskt kön hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som tar emot och prövar ansökningar enligt den nya lagen. Tidigare var det Rättsliga rådet som bedömde dessa ärenden. Det är man själv, inte vårdgivaren, som skickar in intyget. Socialstyrelsens uppgift är sedan enbart att kontrollera att intyget är korrekt utfärdat, att personens identitet har styrkts och att alla nödvändiga bilagor har skickats in. Myndigheten ska alltså inte göra någon ytterligare bedömning än så.

De dokument som behöver bifogas är ett personbevis som visar att man antingen är folkbokförd i Sverige eller har varit det och är svensk medborgare, samt vilket civilstånd man har. Saknar man personnummer behöver man istället skicka in dokument som visar att man har ett samordningsnummer, dokument som styrker svenskt medborgarskap samt civilstånd. Socialstyrelsen meddelar sedan Skatteverket, som är den myndighet som ändrar själva personnumret eller samordningsnumret i folkbokföringen. 

Ändras något kring underlivskirurgi?

Den gamla lagen innehöll bestämmelser både kring juridiskt kön och underlivskirurgi. Nu har dessa områden delats upp i två olika lagar. 

Förut behövdes särskilt tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå underlivskirurgi. Det kommer inte längre behövas, utan istället kommer det vara upp till den könsbekräftande vården att bestämma, utifrån de kriterier som finns. Det innebär att man ska kunna visa att ens kropp sedan lång tid inte överensstämmer med ens könsidentitet, och att man kan antas komma att leva i enlighet med sin könsidentitet under överskådlig tid. 

För att ta bort könskörtlarna kommer åldersgränsen fortsatt vara 23 år, om det inte finns synnerliga skäl.

Ger en ny könstillhörighetslag ickebinära möjlighet att ändra juridiskt kön?

Den som är ickebinär, alltså inte är antingen en man eller en kvinna, kommer också kunna ändra juridiskt kön genom den nya lagen. Tidigare har det varit mycket svårare för ickebinära att ändra juridiskt kön. Det finns dock idag i Sverige bara två juridiska kön: man eller kvinna. Ickebinära kan välja att ändra juridiskt kön om det andra juridiska könet upplevs som en bättre anpassning än det nuvarande. 

Hur fungerar det om man vill ändra på nytt?

Det finns ingen gräns för hur många gånger en individ kan ansöka om eller få sitt juridiska kön ändrat. Tidigare ansökningar eller genomförda ändringar, oavsett antal, ska inte påverka prövningen av en ny ansökan. Ett undantag är om det finns skäl att tro att ansökan görs med avsikt att begå brott, eftersom lagen inte får användas på ett sätt som möjliggör brottsligt utnyttjande

Kommer intersexpersoner kunna ändra juridiskt kön?

Den som är 16 år eller äldre och upplever att det kön som är registrerat i folkbokföringen är felaktigt kan ansöka om att få det ändrat. Det gäller även intersexpersoner. Intersex är ett samlingsnamn för många olika tillstånd där en person föds med en kropp som inte stämmer överens normerna kring hur en typiskt kvinnlig eller typiskt manlig kropp förväntas vara. Läs mer om intersex här. 

Intersexpersoner som är under 16 år kan också ansöka om att ändra juridiskt kön. Till en ansökan ska då ett läkarintyg bifogas. Läkarintyget ska vara utfärdat i en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, av en legitimerad läkare med specialistkompetens inom endokrinologi och diabetologi.

Enligt Socialstyrelsen ska följande saker framgå i läkarintyget:

1. vilken diagnos som sökanden har,
2. varför en fastställelse att sökanden har ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen är i enlighet med utvecklingen av sökandens könsidentitet (alltså, varför det är rätt att ändra det juridiska könet, utifrån hur personens könsidentitet har utvecklats)
3. varför en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen krävs med hänsyn till sökandens bästa, och
4. vilka överväganden som ligger till grund för intyget.

Något kunskapsstöd riktat till hälso-och sjukvårdpersonal som specifikt rör intersexpersoner har ännu inte, i maj 2025, publicerats. När ett sådant finns vet vi mer om vad som ska ingå i läkarens bedömning av detta. 

Hur har det fungerat att ändra juridiskt kön tidigare?

Tidigare har det varit Socialstyrelsens Rättsliga råd som avgjort om man kan få ändra juridiskt kön och genomgå de operationer som nämns i lagen. Rättsliga rådet är fristående från övriga Socialstyrelsen, och består av läkare, psykologer och politiker. 

För att få ändra juridiskt kön har man tidigare behövt uppfylla flera krav:

• Man behövde ha fått diagnosen transsexualism. 
• Man behövde ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige. 
• Man behövde ett särskilt läkarintyg.
• Oftast behövde man ha varit i kontakt med den könsbekräftande vården i minst två år för att Rättsliga rådet ska godkänna ansökan. 

Det innebar i praktiken att det ofta tog mellan 5-8 år att ändra juridiskt kön, på grund av långa kötider till vården och att fler ansöker om att ändra juridiskt kön. Denna tid kommer nu avsevärt minska. 

Gör den nya translagen att det blir enklare att få könsbekräftande vård?

Den gamla lagen har handlat om två delar: bestämmelser kring attt ändra juridiskt kön och bestämmelser kring att genomgå underlivskirugi. 

Lagen om juridiskt kön handlar om just det: vilket kön som står i folkbokföringen; vilket personnummer du har och vilket kön som står i ditt pass. En sådan lag reglerar exempelvis inte hormonbehandlingar. Det kommer fortsatt krävas en diagnos för att få könsbekräftande vård via den offentliga vården Sverige. 

Däremot kommer könsdysforiutredningsteamen troligtvis kunna lägga ner mer resurser på vården, vilket kan innebära att köerna blir kortare. Innan lagändringen la till exempel psykiatriker hos könsdysforiutredningsteamet i Stockholm enligt egen beräkning ungefär en fjärdedel av sin tid på att skriva läkarintyg och administration för att patienterna skulle kunna ansöka om att ändra juridiskt kön. Förhoppningsvis kommer den tiden nu att minska. 

Den andra nya lagen, den som handlar om underlivskirurgi, innebär att det inte längre krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå underlivskirurgi. Precis som för all annan könsbekräftande vård och behandling kommer det krävas en diagnos för att få vård, och detta gäller även för underlivskirurgi. 

Istället för Socialstyrelsen kommer det vara upp till den könsbekräftande vården att bestämma om du får genomgå underlivskirurgi eller inte, utifrån de kriterier som finns – att du ska kunna visa att din kropp sedan lång tid inte överensstämmer med din könsidentitet, och att du antas komma att leva i enlighet med din könsidentitet under överskådlig tid. För att ta bort könskörtlarna kommer åldersgränsen fortsatt vara 23 år, om det inte finns synnerliga skäl.

Kommer fler söka könsbekräftande vård nu när det blir enklare att ändra juridiskt kön?

Det finns ingen evidens för att det skulle finnas ett samband mellan att det blir enklare att ändra juridiskt kön och att fler söker sig till den könsbekräftande vården. Det är inte heller något som har observerats i de länder där det har blivit enklare att ändra juridiskt kön, till exempel Danmark eller Norge. Antalet personer som söker sig till den könsbekräftande vården har ökat i dessa länder, men motsvarande ökning har skett även i Sverige, Storbritannien och andra länder där det idag är mycket svårare att ändra juridiskt kön.

Är den nya könstillhörighetslagen tillräckligt utredd?

Frågan om en ny könstillhörighetslag har utretts i flera omgångar sedan 2007. Det vill säga i över 15 års tid. Flera instanser är också övervägande positiva till den nya lagen – bland annat Jämställdhetsmyndigheten, Sveriges läkarförbund, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen.

Kommer en ny könstillhörighetslag att påverka den könsuppdelade statistiken?

Statistiska centralbyrån har själva svarat att de inte har något att invända mot en ny könstillhörighetslag. SCB skriver i sitt remissvar att en sådan skulle ha “ingen eller mycket begränsad påverkan” på SCB:s verksamhet. Jämställdhetsmyndigheten instämmer i sitt remissvar i SCB:s bedömning.

Kan lagen utnyttjas i kriminella syften?

I en utredning från riksdagens utredningstjänst tittade man på konsekvenserna av att man har infört en ny könstillhörighetslag i Danmark och Norge. Den visar att inga incidenter gällande missbruk i brottsligt syfte har rapporterats. I Sverige bedömde varken Polisen eller Kronofogdemyndigheten i sina remissvar att införande av juridiskt kön baserat på självbestämmande skulle riskera förorsaka några framtida problem.

Även i en rapport från organisationen Transgender Europe har man tittat om länder som har gjort det enklare att ändra juridiskt kön har observerat att det har använts i kriminella syften. Man har inte hittat något fall där det har använts på så vis i Europa, där vissa länder har haft sådan lagstiftning i snart 10 år. 

Det är också bra att veta att kopplingen mellan det nya och det gamla personnumret finns kvar. Detta för att exempelvis sjukvården ska kunna se personens tidigare journaler. Man behöver dessutom ofta visa upp ett intyg för att kunna ändra personnummer hos olika företag eller myndigheter. Detta intyg visar kopplingen mellan det nya och det gamla personnumret. Dessutom kan exempelvis myndigheter som Skatteverket se kopplingen mellan olika personnummer, även om du byter flera gånger. Därför blir det mycket svårt att komma undan från brott eller skulder genom att ändra juridiskt kön.

Kommer en ny könslag påverka vem som får tillgång till toaletter eller omklädningsrum?

I Sverige finns det ingen lag som reglerar vilken toalett man ska gå på. En ny könstillhörighetslag kommer inte förändra detta. Men det finns lagstiftning mot ofredande och trakasserier och det är redan idag förbjudet att trakassera personer i exempelvis omklädningsrum. Alla ska vara trygga i omklädningsrum och på offentliga toaletter.

Kommer lagen påverka vem som blir placerad i vilket fängelse? 

Inom Kriminalvården i Sverige hanteras redan idag frågan om var intagna ska placeras för att minimera risken för våld. I andra länder hanteras frågan ibland på andra sätt. Att göra undantag från huvudregeln att placera enligt juridiskt kön är inget nytt i Sverige, utan en bedömning som görs till exempel om en kvinna har begått sexualbrott mot en annan kvinna. Kriminalvården är positiv till förslaget och skriver i sitt remissvar att en ny lag är förenlig med ordning och säkerhet, samt att man kommer kunna motverka att lagstiftningen missbrukas. 

Påverkar en ny könstillhörighetslag könsuppdelad idrott?

Motion och idrott är viktig för folkhälsan. Därför är det är viktigt att idrotten bidrar till en trygg, välkomnande och inkluderande miljö för alla. I könsuppdelad idrott bestämmer respektive idrottsförbund vilka regler som gäller för motions- respektive elitidrott och hur de kan inkludera transpersoner i sin idrott. Det gäller även internationellt, där det är internationella organ som har beslutsrätt i exempelvis internationella mästerskap. 

I dagsläget baseras många internationella idrottsregler inte på juridiskt kön, utan på andra kriterier. Till exempel hur mycket testosteron man har i blodet, eller på vilka kromosomer man har. Det kommer inte en ny könstillhörighetslag i Sverige att ändra på. 

Hur ser det ut i andra länder?

2012 var Argentina först ut med att anta en könstillhörighetslag som utgår från individens självbestämmande. Idag har 18 länder har en modern könstillhörighetslag som utgår ifrån individens självbestämmande. Med på listan är samtliga nordiska länder förutom Sverige. 

Dessa är samtliga länder som har en modern translag som utgår från självbestämmande:

• Argentina
• Belgien
• Brasilien
• Colombia
• Danmark
• Ecuador
• Finland
• Irland
• Island
• Luxemburg
• Malta
• Nya Zeeland
• Norge
• Portugal
• Schweiz
• Spanien
• Tyskland
• Uruguay

Informationen kommer från ILGA Database.

Hur har könstillhörighetslagen fungerat historiskt?

1972, när lagen kom, hade man en annan syn på kön och sexualitet. Den lag som nu ersätts är den lag som fram till 2013 krävde att transpersoner skulle sterilisera sig för att få ändra juridiskt kön. Man motiverade tvångssteriliseringarna av transpersoner med att det var viktigt med “reda i släktskapsförhållandena”. I förarbetet till lagen uttryckte man också att det skulle vara olämpligt att transpersoner skulle få barn efter att ha ändrat juridiskt kön.  

Transpersoner fick inte heller spara några könsceller, så man var tvungen att välja mellan att få ett nytt juridiskt kön eller att bli biologisk förälder. Utöver krav på sterilisering krävdes, och krävs fortfarande, en transexualism-diagnos och ett tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga Råd. När lagen skapades fanns det en logik i detta, eftersom rådet bedömer alla ansökningar om tillstånd att få genomgå sterilisering. Kravet kring diagnos och tillstånd från Rättsliga rådet för att få ändra juridiskt kön är alltså en rest från tvångssteriliseringarnas tid. Läs mer om tvångssterilisering av transpersoner här.

Hur vanligt är ånger eller detransition bland personer som har genomgått könsbekräftande vård?

En fråga som har uppkommit i diskussionen om ändring av juridiskt kön handlar om hur många det är som egentligen ångrar könsbekräftande vård och därmed kan tänkas vilja ändra juridiskt kön igen. 

Det finns idag inte evidens som visar att det skulle vara vanligare att ångra könsbekräftande vård än andra behandlingar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) släppte under 2023 en kunskapsöversikt där de gått igenom 47 olika studier som gjorts kring ånger och detransition. De samlade studierna från SBU visar att mellan 0-4% upplevt ånger på något vis. I det inkluderas både ånger över resultat från behandling och ånger över att ha genomgått behandling. 

Läs mer om detransition, ånger och omtransition på Transformering.se.