Samtala med barn om genetiskt ursprung och familj

Att bli och vara förälderSofia Klittmark, leg. barnmorskaFoto: Bitte Andersson

Här kommer några råd och tips om hur du som har barn som har tillkommit via donation kan samtala kring genetiskt ursprung och familj.

Många föräldrar i regnbågsfamiljer funderar på hur man kan rusta och stärka sitt barn i relation till en heteronormativ omgivning, där det finns starka normer kring att föräldraskap ska vara genetiskt och att en familj ska bestå av en mamma och en pappa. Ursprung och gener är olika viktiga för olika personer, men ingen slipper undan samhällets starka normer kring betydelsen av ursprung, utseende och gener, som till exempel manifesteras i form av rasism. I familjer där familjemedlemmar har olika hudfärg kan ursprung och tillhörighet hamna i fokus på grund av att man tvingas möta omgivningens rasistiska tankemönster och mikroaggressioner mer eller mindre dagligen.

Läs barnböcker

Ett sätt att prata om genetiskt ursprung och familj med sitt barn, är att läsa barnböcker tillsammans där det finns olika sorters familjer, eller barnböcker som handlar om genetiskt ursprung och hur barn blir till. Välj gärna normkritiska och nyskapande barnböcker. Familjer ser olika ut. Längst ner på denna sida finns en lista med tips på sådana barnböcker. Kanske kan du också göra en egen bok med bilder och text kring er familj? Eller använda och fylla i normkritiska nyföddhetsböcker som finns i handeln för tillfället.

Påbörja samtalet tidigt

Många barn möter normer tidigt, till exempel via släktingar, barnprogram eller på förskolan, och kan tidigt få frågor från andra, som leder till funderingar kring ens familj. Börja gärna prata om ursprung, gener och familjekonstellationer med barnet när hen är mycket ung och innan det finns ett talat språk eller en förståelse för abstrakta saker. Det är inte konstigare än att vi säger “nu är det kväll” långt innan barnet har en förståelse för tid. Du behöver inte vänta på en fråga, för barn kan inte alltid formulera frågor om något som hen inte ännu har språk för. 

Ge barnet ett språk

Välj ut vilka ord för familj och föräldrar du/ni vill använda i er familj. Berätta för ditt barn om hur du tänker kring er familj och kring gener och föräldraskap. Det är vanligt att regnbågsfamiljer skiljer mellan donator och förälder genom att inte använda orden “mamma” och “pappa” för den som donerat könsceller, men familjer gör och tänker olika. Vid heminsemination för samkönade kvinnopar, där en manlig bekant donerar spermien, förekommer blandningar som donatorpappa och donatorbarn. Ibland saknas det ord i språket, och ni kanske uppfinner ett nytt ord som ni behöver i er familj. Ett exempel är ordet dyskon, som står för donatorsyskon, personer som tillkommit via samma donator. Använd orden ni valt, och allt eftersom barnet blir äldre kan du/ni också förklara hur du/ni tänkt. Om du har pratat med barnet tidigt, med de ord du själv valt, kommer det ge barnet en känsla av att alltid ha vetat detta. Det hjälper också barnet att hitta svar som hen kommer att behöva i relation till en normativ omgivning. Ju äldre barnet blir, desto fler situationer kommer hen möta utan dig. 

Kontakt med förskola och skola

Förskolan och skolan är ofta barnets första “egna” miljö utanför hemmet. Regnbågsfamiljer gör olika val här. En del söker aktivt efter en genusmedveten eller normkritisk förskola, eller vill hitta viss personal som arbetar inkluderande och hbtqi-kompetent. Ibland finns inget sådant val att göra. Andra börjar på en förskola, och ställer sedan krav på att förskolan ska arbeta aktivt med frågor kring genus och hbtqi. Några utbildar själva personalen, eller ger tips på inköp av barnböcker. Många beskriver att öppna samtal och pedagogiska insatser gjort skillnad för ens barn, och att förskolor kan utvecklas och lära av regnbågsfamiljer. Här på hemsidan kan du också läsa flera tips kring hbtqi och förskolan. Lyssna på ditt barn och följ upp med personalen om du hör något som tyder på att miljön inte är okej för ditt barn.

Stöd barnets egna tankar och funderingar

Lyssna på barnets tankar och funderingar. Var tydlig med att det är okej om barnet har en annan syn på donator/ursprung än vad du har. Förmedla att det är okej om barnet har önskemål att veta mer om sitt ursprung eller söka upp sin donator. Berätta att det går att skriva in sig i donatorns journal, om man vill få kontakt med “dyskon”, donatorsyskon (vid assisterad befruktning med känd donator i Sverige). Det finns många filmer och poddar som handlar om att söka och fundera på sitt ursprung, och det finns grupper på facebook för personer som tillkommit via donation som söker sitt genetiska ursprung och ger det betydelse. Kanske är ditt barn inte alls intresserad av detta just nu, kanske kommer det senare, eller inte alls. Det är också okej.

Sök eget stöd om du behöver

Ibland kan föräldrar vara rädda att samtal om genetiskt ursprung ska väcka svåra tankar eller känslor hos barnet som inte fanns där innan, men barnet möter redan normer och föreställningar dagligen via omgivningen. Kanske väcker det känslor hos dig att behöva prata om er familj som att det “saknas” något, när ni i samtal behöver spegla er familj mot den heteronormativa bilden av en familj med en mamma och en pappa (om er familj inte ser ut så). 

Funderingar kring ursprung och familj kan upplevas som något känsligt. Ditt barn kan vara rädd att såra dig med sina funderingar. Visa gärna genom öppna samtal att du “tål” alla sorters tankar och funderingar – och märker du att du känner dig skör, sök gärna stöd från andra vuxna först, vänner eller professionellt stöd. Försök reda ut vad som känns svårt. På så sätt kan du bli mer grundad i de beslut du tagit kring er familj, så att du kan vara tydlig gentemot barnet med att du gjort de val du tänkt var bäst för alla, samtidigt som det gör det lättare att lyssna och ta in ditt barns perspektiv. 

Många föräldrars givna fokus är en önskan att stärka, stödja och skydda sitt barn. Glöm inte bort att du själv kan behöva stöd och plats att bolla tankar och funderingar. Använd gärna RFSL:s föräldrastödjande material Att bli och vara förälder som finns här på vår hemsida. Där finns flera teman som berör detta, som du kan använda som utgångspunkt för samtal och reflektion.

För fler boktips, för såväl vuxna som barn, se minabibliotek.se.

Böcker om hur barn blir till

Ninna och syskongrodden av Matilda Ruta 

Hur görs bebisar? av Cory Silverberg Från 3 år 

Familjeboken av Edward Summanen

Varför finns jag? av Karin Salmson, Lina Sandquist

Vilken mage bodde JAG i? av O´Reilly, 3-6 år

Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? av Helena Goldberg, Maruska La Cour Mosegaard
3-6 år

Ebbe och ägget av Petra Nilsson och Linn Gustafsson, 0-5 år

Mammornas bebisresa av Berlekom, Hedvig van, 3-6 år

Barn i regnbågsfamiljer av Karolina Schubert

Böcker med regnbågsfamiljer

Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin, Frida Arvidsson, 3-6 år

Mamman och havet av Sara Stridsberg, 3-6 år

Prinsarna och den stora skatten av Jeffrey A Miles

Orden var är ni? av Klara Persson, 3-6 år

Välkommen Tango av Justin Richardson, Peter Parnell, 3-6 år

Allan och Udo av Minna Linnberg, 6-9 år

Titta pappor! av Ulrika Hjorth & Anastasiya Prosvetova, 0-3 år

Titta mammor! av Ulrika Hjorth & Anastasiya Prosvetova, 0-3 år

Punkpapporna av Liz Wennberg, 6-9 år

Punkpapporna i London av Liz Wennberg, 6-9 år

Ska vi leka mamma, mamma, barn? av Lisa Kärmander, 3-6 år

MonsterMira och murmeldjuret av Ulrika Hjort, 3-6 år

Hugo vill ha en katt, Hugo wants a cat, Hugo desea tener un gatito av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år Trespråkig bilderbok.

Hugo och hans leksakslåda, Hugo and his toybox, Hugo y su cajita de juguetes av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år, Trespråkig bilderbok.

Hugo och hans små fingrar, Hugo and his tiny fingers, Hugo y sus deditos de las manos av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år, Trespråkig bilderbok.

Vi tvättar bilen av Sarah Vegna, Astrid Tolke, 1-3 år

Mysteriet med zombieförbannelsen av Matilda Bredberg, 6-9 år

Vem är var? av Stina Wirsén, 0-3 år

Syster Grön av Jessika Berglund, 1-3 år

Naturväktarna och den vita räven av Malin Nilsson, 6-9 år

Naturväktarna och skatten i Ekdungen av Malin Nilsson, 6-9 år

Snipp och Snopp och kalaset som växte av Tony Cronstam, 3-6 år

Stella brings the family av Schiffer, Miriam B, 3-6 år

Kim och Skrutten av Frimodig, Karin, 3-6 år

Kroppens ABC av Lina Boozon Ekberg, Eva Emmelin och Linda Madsen, Alya Vindelman, 3-6 år

Min familj av Anna-Clara Tidholm, Från 3 år

Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter, 3-6 år

Böcker med självstående/ensamstående föräldrar

Mamman och den vilda bebin Barbro Lindgren, Eva Eriksson 3-6 år

Billy-serien Birgitta Stenberg 3-6 år

Bosses pappa går på dejt Malin Kärrbrink 3-6 år

Katt kan i skogen Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år

Katt kan hela dagen Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år

Katt kan i parken Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år