Varför behövs en ny könstillhörighetslag?

Regeringen lovade att under våren 2023 presentera ett lagförslag till riksdagen om en ny könstillhörighetslag. Så blev det inte. Vi väntar fortfarande på ett lagförslag. Ett lagförslag från denna regering kommer sannolikt i stora drag ha samma innehåll som ett förslag till ny könstillhörighetslag som den förra regeringen presenterade, i en lagrådsremiss, i juli 2022.

I lagrådsremissen från den förra regeringen föreslogs tyvärr att det inte enbart är den enskildes självbestämmande och självidentifikation som ska vara styrande för ändring av juridiskt kön. I en tidigare version av denna lagrådsremiss, i ett utkast från regeringen på en ny könstillhörighetslag från slutet av 2021, föreslogs däremot att det enbart ska vara den enskildes självidentifikation som ska styra en ändring av juridiskt kön. RFSL menar att ändring av juridiskt kön bör vara en enkel administrativ process som utgår från självbestämmande och självidentifikation, utan någon form av medicinsk prövning av en persons könsidentitet.

Vad lagen gäller

Lagen som RFSL vill förändra heter “fastställande av könstillhörighet i vissa fall” men kallas ofta för könstillhörighetslagen.

Lagen handlar om två saker:
– transpersoners möjlighet till underlivskirurgi,
– att ändra juridiskt kön.

Att ändra juridiskt kön innebär att man får en ny bokstav i passet och ett nytt personnummer där näst sista siffran förändras. För att ändra juridiskt kön behöver man inte genomgå några kirurgiska ingrepp.

Alla som söker sig till könsbekräftande vård vill inte ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi. Annan könsbekräftande vård, som hormonbehandling, överkroppskirurgi eller hårborttagning, regleras inte i lag utan är hälso- och sjukvård som ges utifrån behov efter att en person fått en könsdysforidiagnos. 

Hur lagen används idag

Den instans vid myndigheten Socialstyrelsen som heter Rättsliga rådet beslutar om ändring av juridiskt kön och tillåtelse att genomgå underlivskirurgi.

Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi

Den som vill ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi behöver först ha varit i kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år innan en ansökan kan skickas in till Rättsliga rådet. Med ansökan skickar man ett läkarintyg från utredningsteamet. Handläggningstiden varierar men man kan ofta räkna med minst ett halvårs väntan. Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi, men Rättsliga rådet kräver också särskilda skäl för att godkänna underlivskirurgi på personer under 23 år.

Det finns olika könsdysforidiagnoser. Idag är det bara personer som har diagnosen transsexualism som kan få ett nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Ickebinära som upplever könsdysfori får sällan denna diagnos. En del ickebinära vill ändra juridiskt kön till det andra av de två juridiska alternativ som finns idag, eftersom det skulle vara mer rättvisande än det man tilldelades vid födseln. Men denna möjlighet finns inte enligt dagens lagstiftning och praxis. 

Utkast till lagförslag från 2021

Frågan om en ny könstillhörighetslag har utretts i omgångar under 15 år. Lagen har även gjorts om i små steg, bland annat genom olika rättsprocesser. Tidigare krävdes till exempel att man skulle vara ogift och steriliserad för att få ändra juridiskt kön. Dagens lag är fortfarande ineffektiv och omodern.

Förslaget är att dela upp könstillhörighetslagen i två olika lagar:
– en som handlar om juridiskt kön,
– en annan som handlar om ingrepp i könsorganen.

I lagförslaget från 2021 föreslogs att ingen utredning ska behövas för att få ändra juridiskt kön en första gång. Att ändra juridiskt kön föreslogs kunna ske genom en enkel ansökan hos Skatteverket. Skatteverket skulle inte göra någon bedömning om personen är det kön den vill ska stå i folkbokföringen, utan endast bedöma om ansökan gått rätt till. En väntetid på fyra månader skulle finnas efter att ansökan lämnats in till Skatteverket och efter denna skulle personen behöva bekräfta sin ansökan. För att ändra juridiskt kön mer än en gång skulle en utredning behöva göras. Alla över 12 år skulle få rätt att ändra juridiskt kön, men barn mellan 12 och 18 år skulle behöva ansöka tillsammans med sina vårdnadshavare. 

Att genomgå underlivskirurgi skulle inte kräva tillstånd från Rättsliga rådet, utan beslutet skulle tas av personen själv tillsammans med den behandlande läkaren. För att få underlivskirurgi skulle åldersgränsen fortsatt vara på 18 år, men kravet på särskilda skäl för personer mellan 18 och 23 tas bort. Även ickebinära skulle i detta förslag få tillgång till underlivskirurgi. 

Vad tycker RFSL om lagförslaget från 2021?

RFSL tycker att det utkast till lagförslag som den förra regeringen presenterade 2021 i det stora hela är bra och vill att det ska bli till svensk lag. 

Förslaget att könstillhörighetslagen ska delas upp till två olika lagar är viktigt och bra. Dagens lag ligger inte i linje med en nutida syn på könsidentitet, där kropp och identitet inte behöver stämma överens enligt normen. Den tillgodoser inte heller transpersoners rätt till självbestämmande och integritet. Alla transpersoner vill, kan eller behöver inte genomgå könsbekräftande vård men kan ändå vilja ändra juridiskt kön. Det nuvarande kravet på att den som vill ändra juridiskt kön ska ha haft regelbunden kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år bidrar även till att köerna till könsbekräftande vård kan vara upp till flera år. Genom att dela lagen i två frigörs därmed viktiga vårdresurser. 

Vi tycker att det är bra att fokus i de 2021 föreslagna lagarna låg på självbestämmande och självidentifikation. Vi tycker även att förslaget att åldersgränsen sänks till 12 år var bra, men hade gärna sett att åldersgränsen varit ännu lägre så att barn hade kunnat börja skolan med korrekt juridiskt kön. Personer under 18 år har möjlighet att leva i enlighet med sin könsidentitet genom en social transition där man ändrar förnamn och könsuttryck. Som minderårig har man rätt att även juridiskt ändra förnamn, en viktig rättighet som vi har kämpat för. Det finns numera ingen åldergräns för namnbyte. Men det juridiska könet på ens ID-handlingar gör att man tvingas komma ut eller ifrågasätts vid resor, vid tecknande av bibliotekskort, vid ålderskontroll på bio eller andra gånger när ens identitet måste styrkas. Det medför obehag och att man begränsar sig i vardagen. 

RFSL vill att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ska sänkas.

Vi tycker det är bra att beslutet om underlivskirurgi skulle tas av patienten och den behandlande läkaren. Könsbekräftande vård ges i syfte att minska könsdysfori. Alla andra behandlingar ges efter omfattande kontakt med utredningsteam lett av en läkare: underlivskirurgi ska inte behöva vara ett undantag från denna regel. Vi tycker också det är bra att även icke binära skulle få tillgång till underlivskirurgi. Vi är skeptiska till en 18-årsgräns för underlivskirurgi eftersom vi är principiellt emot åldersgränser för vård. Vi hade hellre sett att vården kan ges om vetenskap och beprövad erfarenhet finns, som vid all annan vård.

Här kan du hitta RFSL:s remissvar i sin helhet.

Oro kring självbestämmande

En oro som ibland lyfts är att personer skulle kunna ändra juridiskt kön för skojs skull eller för att utnyttja det på olika sätt, till exempel att som cisman ändra juridiskt kön till kvinna för att få vistas i kvinnors omklädningsrum och begå övergrepp. De länder som infört enklare processer för att ändra juridiskt kön (Norge, Danmark, Irland, Malta, Argentina med flera) har dock inte stött på något sådant problem. Att ändra juridiskt kön är fortfarande en omfattande process där man behöver lägga tid på att styra upp praktiska saker med bank, arbetsgivare, högkostnadsskydd och många andra saker. Att personer begår sexuella övergrepp är aldrig acceptabelt och är något som behöver motverkas, men det är en överdriven farhåga att en ny könstillhörighetslag på något sätt skulle göra det enklare för förövare att begå övergrepp. RFSL ser inte att transpersoners livsvillkor ska behöva begränsas på grund av en oro för övergrepp som cismän kan tänkas begå.

En annan oro som ibland lyfts är att jämställdhetsstatistiken skulle påverkas av att personer ändrar juridiskt kön, men Statistiska centralbyrån har uttryckt att deras arbete inte skulle påverkas nämnvärt av detta. RFSL anser även att jämställdhetsstatistiken skulle bli mer korrekt om fler transpersoner skulle kunna ändra sitt juridiska kön, i och med att fler personer då skulle registreras med korrekt kön.

Att underlivskirurgi skulle utföras för lättvindigt om det var enklare att få är också en oro som ibland tas upp. Men enligt lagförslaget är kirurgiska ingrepp något som endast skulle ske i samråd med behandlande läkare utifrån vilken behandling denne anser vara bäst lämpad. Här har Socialstyrelsens kunskapsstöd “God vård vid könsdysfori” en vägledande roll för hur denna hälso- och sjukvård ska bedrivas.

En ytterligare farhåga kring att tillåta personer under 18 att ändra juridiskt kön är att de i efterhand skulle ångra sitt beslut. De minderåriga som ansöker om att ändra juridiskt kön måste ansöka tillsammans med sina vårdnadshavare, vilket betyder att de vuxna som känner barnet bäst bedömer att detta är det rätta för barnet. Utöver detta finns en betänketid på fyra månader vartefter en bekräftelse av ansökan krävs, så det är inget beslut som kan ske ogenomtänkt. Om det trots allt blir fel kan barnet ändra juridiskt kön igen då ändring av juridiskt kön är helt reversibelt.

Färdigt lagförslag från 2022

I juli 2022 presenterade den förra regeringen sitt färdiga lagförslag i en lagrådsremiss. Lagförslaget skilde sig på två avgörande punkter från det tidigare utkastet:
– ändring av juridiskt kön föreslogs inte enbart utgå från självidentifikation, och
– åldersgränsen för att ändra juridiskt kön föreslogs bli 16 år, inte 12 år som i det tidigare förslaget.
En viss fortsatt medicinsk prövning, av mindre omfattning, av könsidentiteten, som ska utföras av legitimerad läkare eller psykolog, föreslogs ingå som en förutsättning för att kunna ändra sitt juridiska kön. Detta lagförslag menar RFSL inte innehåller så långtgående förändringar av den nuvarande könstillhörighetslagen som behövs för att tillgodose de behov som finns bland transpersoner. Behov av att dels tidigt i livet kunna ändra sitt juridiska kön och dels att ändra juridiskt kön blir en enkel administrativ process där ingen ska pröva om en transperson bedöms ha tillräckliga skäl för att ändra juridiskt kön.

Vad händer nu?

Efter valet 2022 fick Sverige en ny regering. Den nya regeringen har meddelat att den kommer presentera ett lagförslag, en proposition, till riksdagen om en ny könstillhörighetslag under våren 2023. Detta förslag till ny könstillhörighetslag kommer i stora drag bygga på den förra regeringens lagrådsremiss. Det är därmed oklart om och i vilken utsträckning ett kommande lagförslag kommer tillgodose att ändring av juridiskt kön ska utgå från självbestämmande och självidentifikation. 

En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige.

En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige och vi har väntat länge nog nu. Sverige behöver en ny och modern könstillhörighetslag där ändring av juridiskt kön blir en enkel administrativ process som utgår från självbestämmande och självidentifikation.