Varför behövs en ny lag om könstillhörighet?

Regeringen lovade att under våren 2023 presentera ett lagförslag till riksdagen om en ny könstillhörighetslag. Så blev det inte. Förhandlingarna mellan de tre regeringspartierna drog ut på tiden. Till sist meddelade två av regeringens partier, M och L, i september 2023 att de i stället går vidare på egen hand och försöker få igenom en ny könstillhörighetslag genom ett utskottsinitiativ i riksdagen utan att regeringen först lägger en proposition. Det lagförslag M och L har presenterat i riksdagens socialutskott har i stort sett samma innehåll som det förslag till ny könstillhörighetslag den förra regeringen presenterade, i en lagrådsremiss, i juli 2022.

I lagförslaget, liksom i lagrådsremissen från den förra regeringen, föreslås tyvärr att det inte enbart är den enskildes självbestämmande som ska vara styrande vid ändring av juridiskt kön. RFSL menar att ändring av juridiskt kön bör vara en enkel administrativ process som utgår från självbestämmande, utan någon form av medicinsk prövning av en persons könsidentitet.

Vad lagen gäller

Lagen som RFSL vill förändra heter “fastställande av könstillhörighet i vissa fall” men kallas ofta för könstillhörighetslagen.

Lagen handlar om två saker:
– transpersoners möjlighet till underlivskirurgi,
– att ändra juridiskt kön.

Att ändra juridiskt kön innebär att man får en ny bokstav i passet och ett nytt personnummer där näst sista siffran förändras. För att ändra juridiskt kön behöver man inte genomgå några kirurgiska ingrepp.

Alla som söker sig till könsbekräftande vård vill inte ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi. Annan könsbekräftande vård, som hormonbehandling, överkroppskirurgi eller hårborttagning, regleras inte i lag utan är hälso- och sjukvård som ges utifrån behov efter att en person fått en könsdysforidiagnos. 

Hur lagen används idag

Den instans vid myndigheten Socialstyrelsen som heter Rättsliga rådet beslutar om ändring av juridiskt kön och tillåtelse att genomgå underlivskirurgi.

Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi

Den som vill ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi behöver först ha varit i kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år innan en ansökan kan skickas in till Rättsliga rådet. Med ansökan skickar man ett läkarintyg från utredningsteamet. Handläggningstiden varierar men man kan ofta räkna med minst ett halvårs väntan. Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi, men Rättsliga rådet kräver också särskilda skäl för att godkänna underlivskirurgi på personer under 23 år.

Det finns olika könsdysforidiagnoser. Idag är det bara personer som har diagnosen transsexualism som kan få ett nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Ickebinära som upplever könsdysfori får sällan denna diagnos. En del ickebinära vill ändra juridiskt kön till det andra av de två juridiska alternativ som finns idag, eftersom det skulle vara mer rättvisande än det man tilldelades vid födseln. Men denna möjlighet finns inte enligt dagens lagstiftning och praxis. 

Färdigt lagförslag 2022

I juli 2022 presenterade den förra regeringen sitt färdiga lagförslag i en lagrådsremiss. Lagförslaget skilde sig på två avgörande punkter från ett tidigare utkast till lagförslag:
– ändring av juridiskt kön föreslogs inte enbart utgå från självbestämmande, och
– åldersgränsen för att ändra juridiskt kön föreslogs bli 16 år, inte 12 år som i det tidigare förslaget.
En viss fortsatt medicinsk prövning, av mindre omfattning, av könsidentiteten, som ska utföras av legitimerad läkare eller psykolog, föreslogs ingå som en förutsättning för att kunna ändra sitt juridiska kön. Detta lagförslag menar RFSL inte innehåller så långtgående förändringar av den nuvarande könstillhörighetslagen som behövs för att tillgodose de behov som finns bland transpersoner. Dessa behov består dels av att tidigt i livet kunna ändra sitt juridiska kön och dels av att en ändring av juridiskt kön är en enkel administrativ process där ingen ska pröva om en transperson bedöms ha tillräckliga skäl för att ändra juridiskt kön.

Förslaget är att dela upp könstillhörighetslagen i två olika lagar:
– en som handlar om juridiskt kön,
– en annan som handlar om ingrepp i könsorganen.

I ett tidigare utkast till lagförslag från 2021 föreslogs att ingen utredning ska behövas för att få ändra juridiskt kön en första gång. Att ändra juridiskt kön föreslogs kunna ske genom en enkel ansökan hos Skatteverket. Skatteverket skulle inte göra någon bedömning om personen är det kön den vill ska stå i folkbokföringen, utan endast bedöma om ansökan gått rätt till. En väntetid på fyra månader skulle finnas efter att ansökan lämnats in till Skatteverket och efter denna skulle personen behöva bekräfta sin ansökan. För att ändra juridiskt kön mer än en gång skulle en utredning behöva göras. RFSL tycker att detta utkast till lagförslag från 2021 i det stora hela var bra och borde bli gällande lagstiftning.

Det lagförslag som nu är aktuellt ger inte individen full ut självbestämmande, men innebär att könstillhörighetslagen ska delas upp till två olika lagar. Det är viktigt och bra. Dagens lag ligger inte i linje med en nutida syn på könsidentitet, där kropp och identitet inte behöver stämma överens enligt normen. Alla transpersoner vill, kan eller behöver inte genomgå könsbekräftande vård men kan ändå vilja ändra juridiskt kön. Det nuvarande kravet på att den som vill ändra juridiskt kön ska ha haft regelbunden kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år bidrar även till att köerna till könsbekräftande vård kan vara upp till flera år. Genom att dela lagen i två frigörs därmed viktiga vårdresurser. 

Oro kring självbestämmande

En oro som ibland lyfts är att personer skulle kunna ändra juridiskt kön för skojs skull eller för att utnyttja det på olika sätt, till exempel att som cisman ändra juridiskt kön till kvinna för att få vistas i kvinnors omklädningsrum och där kunna begå övergrepp. De länder som infört enklare processer för att ändra juridiskt kön (Norge, Danmark, Irland, Malta, Argentina med flera) har dock inte stött på något sådant problem. Att ändra juridiskt kön är fortfarande en omfattande process där man behöver lägga tid på att styra upp praktiska saker med bank, arbetsgivare, högkostnadsskydd och många andra saker. Att personer begår sexuella övergrepp är aldrig acceptabelt och är något som behöver motverkas, men det är en överdriven farhåga att en ny könstillhörighetslag på något sätt skulle göra det enklare för förövare att begå övergrepp. RFSL ser inte att transpersoners livsvillkor ska behöva begränsas på grund av en oro för övergrepp som cismän kan tänkas begå.

En annan oro som ibland lyfts är att jämställdhetsstatistiken skulle påverkas av att personer ändrar juridiskt kön, men Statistiska centralbyrån har uttryckt att deras arbete inte skulle påverkas nämnvärt av detta. RFSL anser även att jämställdhetsstatistiken skulle bli mer korrekt om fler transpersoner skulle kunna ändra sitt juridiska kön, i och med att fler personer då skulle registreras med korrekt kön.

Att underlivskirurgi skulle utföras för lättvindigt om det var enklare att få tillgång till är också en oro som ibland tas upp. Men enligt lagförslaget är kirurgiska ingrepp något som endast skulle ske i samråd med behandlande läkare utifrån vilken behandling denne anser vara bäst lämpad. Här har Socialstyrelsens kunskapsstöd “God vård vid könsdysfori” en vägledande roll för hur denna hälso- och sjukvård ska bedrivas.

En ytterligare farhåga kring att tillåta personer under 18 att ändra juridiskt kön är att de i efterhand skulle ångra sitt beslut. De minderåriga som ansöker om att ändra juridiskt kön måste ansöka tillsammans med sina vårdnadshavare, vilket betyder att de vuxna som känner barnet bäst bedömer att detta är det rätta för barnet. Utöver detta finns en betänketid på fyra månader vartefter en bekräftelse av ansökan krävs, så det är inget beslut som kan ske ogenomtänkt. Om det trots allt blir fel kan barnet ändra juridiskt kön igen då ändring av juridiskt kön är helt reversibelt.

Vad händer nu med könstillhörighetslagen?

Efter valet 2022 fick Sverige en ny regering. Den nya regeringen meddelade först att den skulle presentera ett lagförslag, en proposition, till riksdagen om en ny könstillhörighetslag under våren 2023. Så skedde dock aldrig. I stället drog förhandlingarna mellan de tre regeringspartierna ut på tiden på grund av oenighet kring både om lagen helt skulle utgå från självbestämmande vid ändring av juridiskt kön och kring vilken åldersgräns som skulle sättas. Till sist, i september 2023, meddelade M och L att de går vidare på egen hand och försöker få igenom en ny könstillhörighetslag genom ett utskottsinitiativ i riksdagen, utan att regeringen först lägger en proposition. M och L har presenterat ett lagförslag i riksdagens socialutskott som i stort sett har samma innehåll som det förslag till ny könstillhörighetslag den förra regeringen, i sin lagrådsremiss, presenterade i juli 2022. Lagförslaget tillgodoser därmed inte att ändring av juridiskt kön utgår från självbestämmande. RFSL menar att det är olyckligt att man vid en reformering av könstillhörighetslagen väljer att inte fullt ut basera en ändring av juridiskt kön på individens självbestämmande, utan att ändring av juridiskt kön även fortsättningsvis kommer ha ett visst inslag av prövning. Samtidigt är det positivt att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön föreslås sänkas till 16 år och att tillgången till könsbekräftande kirurgiska ingrepp separeras från ändring av juridiskt kön för att bli beslut om vård som fattas, oberoende av en ändring av juridiskt kön, av den behandlande läkaren i samråd med patienten själv. Det är också positivt att lagändringen skulle göra det möjligt för ickebinära transpersoner att ändra till ett juridiskt kön som stämmer bättre överens med könsidentiteten, vilket kan minska utsattheten inom denna grupp. RFSL förutsätter att den enklare prövning av könsidentiteten som föreslås för att ändra juridiskt kön blir en så enkel och ej tidskrävande process som möjligt. RFSL förutser också att den lagändring som nu föreslås blir ett steg på vägen till att låta ändring av juridiskt kön bygga helt på individens självbestämmande. För att samla en riksdagsmajoritet behöver M och L:s utskottsinitiativ till ny könstillhörighetslag få stöd av S i riksdagen.

En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige.

En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige och vi har väntat länge nog nu. Sverige behöver en ny och modern könstillhörighetslag där ändring av juridiskt kön blir en enkel administrativ process som utgår från självbestämmande. I det lagförslag som nu är aktuellt i riksdagen baseras inte en ändring av juridiskt kön i tillräcklig utsträckning på individens självbestämmande, men det är ändå ett viktigt steg i rätt riktning mot en könstillhörighetslag som helt och hållet baseras på självbestämmande.