Tre av fyra: ungas könsbekräftande vård viktig

TransRFSLFoto: The Gender Spectrum Collection

Tre av fyra svenskar anser att det är viktigt att unga transpersoner har tillgång till könsbekräftande vård, som samtalsstöd eller hormonbehandling. Det visar en Sifoundersökning gjord på uppdrag av RFSL. Samtidigt är väntetiden för att få påbörja en utredning upp till tre år, enligt den rapport som RFSL och RFSL Ungdom släpper i dag.

– Den könsbekräftande vården är livsviktig, både för vuxna och unga transpersoner. Men långa vårdköer och brist på personal gör att man inte får tillgång till den vård som verkligen behövs för att kunna må bra. Det här är allvarligt särskilt eftersom vårdköerna drabbar våra medlemmar extra hårt, då de tillhör en redan utsatt grupp, säger Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom.

Unga transpersoner löper större risk för psykisk ohälsa än jämnåriga som inte är trans. Forskning visar till exempel att det är sex gånger högre risk att vårdas för självmordsförsök bland personer med en könsdysforidiagnos jämfört med övriga befolkningen. Vid sidan av stöd från närstående är tillgång till adekvat vård och ett bra bemötande från vården ett par av de viktigaste skyddsfaktorerna för unga transpersoners hälsa.

Idag släpper RFSL och RFSL Ungdom rapporten Unga transpersoner och den könsbekräftande vården. Den visar att tillgången till adekvat vård varierar stort över landet och att det råder akut brist på specialiserad vårdpersonal inom den könsbekräftande vården. Könsbekräftande vård ges till personer som lider av könsdysfori. För unga handlar det om att oftast om samtal och möjligheten till hormonbehandling. Väntetiden att få påbörja en utredning om könsdysfori är vanligtvis ett år, men kan vara så lång som tre år. Utredningstiden som följer är sedan cirka två år.

Samtidigt visar en undersökning från Kantar Sifo gjord på uppdrag av RFSL att tre av fyra svenskar (74 procent) tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att unga transpersoner har tillgång till könsbekräftande vård.

– Det väldigt glädjande att det finns ett starkt folkligt stöd för den könsbekräftande vården. Nu måste politiken agera och se till att vi har en könsbekräftande vård värd namnet. Vårdköerna måste kortas, personalen behöver få fler kollegor och forskningen stärkas, säger Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL. 

Länkar

Unga transpersoner och den könsbekräftande vården (pdf öppnas i ny flik)
Vårdpersonalens uppfattning om den könsbekräftande vården (pdf öppnas i ny flik)

Fakta

Om könsdysfori

Könsdysfori är det lidande och/eller de hinder i vardagen som kan uppstå till följd av att det tilldelade könet inte stämmer med ens könsidentitet. Alla transpersoner lider inte av könsdysfori.

Om könsbekräftande vård för barn och unga

Könsbekräftande vård ges till transpersoner som upplever könsdysfori, med syfte att lindra könsdysforin. Innan behandling sätts in utreds personen för att ställa diagnos. Det individuella vårdbehovet avgör vilken behandling som ges. Könsbekräftande behandling för barn och unga kan till exempel bestå av:

  • Stopphormoner/pubertetsblockerare
  • Könsbekräftande hormoner: östrogen, eventuellt med tillägg av androgenhämmare (läkemedel som bromsar den egna testosteronproduktionen), eller testosteron
  • Röstträning
  • Permanent hårborttagning
  • Olika hjälpmedel som binders för att binda brösten, penis- eller bröstproteser, peruk
  • Samtalsstöd, både för vårdtagaren och närstående

På RFSL och RFSL Ungdoms hemsida transformering.se går det att läsa i detalj om hur en könsdysforiutredning går till och om olika typer av könsbekräftande vård.

För vidare information om begrepp som använts i rapporten hänvisas till ordlistan på www.transformering.se. 

Om rapporten

Rapporten har tagits fram av RFSL och RFSL Ungdom under perioden november 2021 – maj 2022. Underlag till rapporten är en Sifoundersökning gjord på uppdrag av RFSL i september 2021 samt en webbenkät till vårdanställda som möter och/eller behandlar transpersoner vid något av de sju vårdteamen för könsdysfori. Enkäten skickades ut hösten 2021 och ställde bland annat frågor kring hur man som vårdpersonal upplever vården för de som lider av könsdysfori, hur man ser på tillgång till vård, nytta för vårdtagarna och sin egen arbetssituation. Enkäten fick totalt 61 svar. 

I rapporten har RFSL och RFSL Ungdom även sammanställt kunskap från bland annat

Om Sifoundersökningen

Kantar Sifo frågade 1001 svenskar den 17–26 september 2021. Frågan som ställdes var:

Den som har könsdysfori kan få vård för att må bättre. Det kallas för könsbekräftande behandling. För unga handlar det oftast om samtal och möjligheten till hormonbehandling. Tycker du att det är viktigt att unga med könsdysfori har tillgång till könsbekräftande vård?

Svaren fördelade sig på alternativen

  • Mycket viktigt – 44 procent
  • Ganska viktigt – 30 procent
  • Inte särskilt viktigt – 10 procent
  • Inte alls viktigt – 9 procent
  • Tveksam, vet ej – 7 procent