Könstillhörighetslagen – en historia
Sverige har världens första - och världens äldsta - könstillhörighetslag. Det betyder att vi behöver en ny #TranslagNu.
Sverige behöver en helt ny lagstiftning som delar in juridiskt kön och ingrepp i könsorganen (könsbekräftande underlivskirurgi) i olika lagar och som utgår från självbestämmande. Du ska kunna leva ditt liv som den du är och du ska kunna ändra ditt juridiska kön även om du är under 18 år.
2023
Den nya regeringen lovar att under våren 2023 presentera ett lagförslag till riksdagen om en ny könstillhörighetslag. Det löftet infrias inte, på grund av meningsskiljaktigheter inom regeringen. I stället meddelar två av regeringens partier, M och L, i september 2023 att de går vidare på egen hand och försöker få igenom en ny könstillhörighetslag genom ett utskottsinitiativ i riksdagen. Det lagförslag M och L presenterar har i stort sett samma innehåll som det förslag till ny könstillhörighetslag den förra regeringen presenterade i en lagrådsremiss 2022 och bygger inte fullt ut på individens självbestämmande vid ändring av juridiskt kön.
2022
Regeringen presenterar i juli sitt färdiga lagförslag i en lagrådsremiss. Lagförslaget hinner aldrig omvandlas till en färdig proposition innan valet och det regeringsskifte som då sker.
Lagförslaget skiljer sig på två avgörande punkter från det tidigare utkastet:
– ändring av juridiskt kön föreslogs inte enbart utgå från självbestämmande, och
– åldersgränsen för att ändra juridiskt kön föreslås bli 16 år, inte 12 år som i det tidigare förslaget.
En viss fortsatt medicinsk prövning, av mindre omfattning, av könsidentiteten, som ska utföras av legitimerad läkare eller psykolog, föreslås ingå som en förutsättning för att kunna ändra sitt juridiska kön.
2021
Regeringen presenterar ett utkast till lagförslag som föreslår att ingen utredning ska behövas för att få ändra juridiskt kön en första gång. Att ändra juridiskt kön föreslogs kunna ske genom en enkel ansökan hos Skatteverket. Alla över 12 år föreslås få rätt att ändra juridiskt kön, men barn mellan 12 och 18 år skulle behöva ansöka tillsammans med sina vårdnadshavare.
2020
Nya utredningar tillsätts. SBU utreder vården för barn. Socialstyrelsen utreder om de anser att 18-årsgränsen för ingrepp i könsorganen bör vara kvar. Regeringen utreder lagrådets kritik.
Under året upprepar regeringen gång på gång att ett nytt lagförslag ska komma under våren 2021 och att målet är att ha en ny lagstiftning på plats innan mandatperiodens slut 2022.
2019
En ny könstillhörighetslag finns inte med på regeringens lista över propositioner för året. Socialminister Lena Hallengren uppger att arbete pågår för att ta fram ett reviderat lagförslag. När ett sådant lagförslag kan vara färdigt är oklart.
2018
Lagen som ger ersättning till tvångssteriliserade transpersoner träder i kraft 1 maj 2018. Regeringen har dock inte gett någon formell ursäkt till personer som blivit utsatta.
Två separata förslag om ny könstillhörighetslagstiftning går ut på remiss i april: ”Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen” (DS 2018:17) och ”Ingrepp i könsorganen” (DS 2018:11).
Den 30 augusti lämnar regeringen över förslagen på nya lagar till Lagrådet.
Den 23 oktober publicerar Lagrådet sitt yttrande över förslaget om ny könstillhörighetslag. Yttrandet stödjer sig delvis på utredningen från 1968 och den proposition som låg till grund för den nuvarande könstillhörighetslagen, trots att lagen alltså utretts i flera omgångar sedan dess.
2017
Regeringen meddelar att man vill förändra könstillhörighetslagen genom att ersätta den nuvarande lagen med två olika lagar, en som reglerar ändring av juridiskt kön och en som reglerar ingrepp i könsorganen. Två ytterligare utredningar tillsätts, en på Socialdepartementet och en på Finansdepartementet.
Den statliga utredningen ”Transpersoner i Sverige – förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor” (SOU 2017:92) kartlägger transpersoners livsvillkor i Sverige och belyser möjliga förbättringar på ett flertal områden.
2016
Regeringen meddelar att man tagit initiativ till en ny lag som ska ge ersättning till personer som tvångssteriliserats i enlighet med könstillhörighetslagen, mellan den 1 juli 1972 och den 30 juni 2013.
2015
Norge beslutar om en ny könstillhörighetslag, delvis baserad på den svenska utredningen från 2014. Den norska lagen gör det möjligt för personer från 6 års ålder att ändra juridiskt kön.
Socialstyrelsen publicerar för första gången nationella kunskapsstöd om god vård vid könsdysfori.
2014
En ny utredning tillsätts för att se över åldersgränserna i lagstiftningen om könstillhörighet.
Utredningen presenteras och går mycket längre än uppdraget. Utredaren föreslår bland annat en uppdelning av könstillhörighetslagen i två separata lagar, en som reglerar juridiskt kön och en som reglerar ingrepp i könsorganen.
2013
Den 1 januari försvinner kravet om att vara svensk medborgare för att kunna ändra juridiskt kön i Sverige. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige.
Den 24 juni lämnar RFSL och RFSL Ungdom tillsammans med KIM, FPES och Diskrimineringsbyrån Uppsala in ett krav på skadestånd till Justitiekanslern för de personer som blivit steriliserade mot sin vilja i samband med ändring av juridiskt kön.
Den 1 juli stryks kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga ur könstillhörighetslagen. Tvångssteriliseringarna avskaffas.
2012
Flera demonstrationer ordnas och 80 000 namnunderskrifter samlas in av RFSL och All Out i protest mot steriliseringskravet.
Lagen ändras så att kraven på att vara ogift och att ha “tillhört det andra könet sedan ungdomen” försvinner.
Kammarrätten i Stockholm slår fast att steriliseringskravet strider mot regeringsformen och Europakonventionen, och att det är diskriminerande. Det betyder att kravet inte längre får tillämpas från januari 2013 trots att könstillhörighetslagen inte har ändrats.
Patent- och registreringsverket bestämmer att personer som fyllt 12 år får ha vilket namn en vill, med samtycke från vårdnadshavare.
2010
Socialstyrelsen utreder hur den könsbekräftande vården fungerar. Man kommer fram till att det finns flera fel och brister, föreslår förändringar och öppnar upp för vård av ickebinära.
2009
”Könsöverskridande identitet eller uttryck” läggs till som diskrimineringsgrund, vilket gör att fler transpersoner inkluderas i svensk diskrimineringslagstiftning. Personer som ändrat eller planerar att ändra juridiskt kön omfattas redan av diskrimineringsgrunden kön.
Socialstyrelsen avskaffar den psykiatriska diagnosen ”transvestism”.
Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn en vill, oavsett juridiskt kön.
När äktenskapslagen blir könsneutral behöver olikkönade gifta par inte längre skilja sig om den ena vill ändra juridiskt kön.
2007
Utredningen ”Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag” (SOU 2007:16) läggs fram. Lagförslaget innehåller en skärpning av steriliseringskravet.
1972
Sverige är först i världen med att ge personer möjlighet att ändra sitt juridiska kön. För att få ändra sitt juridiska kön måste man genomgå utredning och könsbekräftande vård och sakna fortplantningsförmåga. Det sistnämnda kravet innebär i praktiken för de allra flesta att man är tvungen att låta sig steriliseras genom operation. Man måste också vara svensk medborgare, över 18 år och ogift.