Juridiskt föräldraskap

Att bli och vara förälderLina-lea Zimmerman & Anna NordqvistFoto: Bitte Andersson

Att vara juridisk förälder till ett barn innebär att du är registrerad som barnets förälder hos Skatteverket, det vill säga registrerad som förälder i folkbokföringen. Reglerna för vem som blir juridisk förälder till ett barn, och hur, kan upplevas som svårbegripliga och krångliga. Här har vi samlat information om hur reglerna ser ut och varför de ser ut som de gör.

Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till att få sina föräldrar fastställda och att som huvudregel bli omvårdade av dem. I Sverige ses det dessutom som en rättighet att få kännedom om sitt genetiska ursprung, även vid spermie- eller äggdonation där donatorn inte ska fastställas som juridisk förälder. Det brukar även lyftas att barnet kan ha ett psykologiskt och/eller medicinskt intresse av att känna till sitt genetiska ursprung, något många vuxna personer som kommit till genom donation vittnar om är viktigt.

Att vara juridisk förälder till ett barn innebär att du har ansvar för att försörja barnet och att barnet har rätt att ärva dig. I Sverige kan ett barn ha högst två juridiska föräldrar. Oftast, men inte alltid, är en juridisk förälder också vårdnadshavare.

Som vårdnadshavare har du både rätt och skyldighet att bestämma om saker som rör barnet. Till exempel i frågor om var barnet ska bo, vilken förskola eller skola hen ska gå i eller i frågor som kan uppstå kring ett barns sjukvård. Juridisk förälder blir du genom att fastställas som förälder eller genom att adoptera ett barn. När det gäller fastställelse kan du fastställas som förälder genom att föda ett barn, genom att vara gift med den som föder barnet (föräldraskapspresumtion), genom att bekräfta föräldraskapet digitalt/via familjerätten eller genom dom i domstol.

Juridiskt föräldraskap regleras i föräldrabalken, som under de senaste åren uppdaterats för att jämna ut skillnader som tidigare funnits mellan olikkönade och samkönade par där en i paret föder ett barn. För att du som inte själv fött ska kunna fastställas som förälder, utan att adoptera, ska en rad förutsättningar vara uppfyllda. Det gäller oavsett om ni är gifta eller sambor.

Om barnet kommit till genom assisterad befruktning med donerade spermier ska följande förutsättningar vara uppfyllda för att du som inte fött barnet ska kunna registeras som förälder utan att behöva närståendeadoptera:

  • Ni var gifta, sambos eller registrerade partners vid tidpunkten för den assisterade befruktningen.
  • Den av er som inte burit barnet har samtyckt till behandlingen.
  • Den assisterade befruktningen är utförd på behörig klinik, i Sverige eller utomlands, med tillstånd att utföra assisterad befruktning med donerade spermier. 
  • Barnet kommer, vid mogen ålder, ha möjlighet att ta del av information om donatorn.

Gifta par

Den senaste lagändringen kring föräldraskap, som infördes den 1 januari 2022, är att en föräldraskapspresumtion som gäller alla gifta par, oavsett kön, införts. Det innebär att att alla gifta par numera behandlas lika, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Den som är gift med någon som föder barn kommer automatiskt att räknas som barnets andra förälder och bli vårdnadshavare till barnet.

Tidigare har gifta samkönade par och par där någon har ändrat sitt juridiska kön behövt vända sig till familjerätten i sin kommun. Detta för att antingen skriva under en bekräftelse på föräldraskapet eller dra igång en närståendeadoption. Det har inte fäder i olikkönade äktenskap behövt göra, utan de har räknats som fäder automatiskt.

När Skatteverket får uppgifter om att ett barn fötts, av vem och om personen är gift eller inte gör de inga ytterligare kontroller av om de fyra kriterierna ovan är uppfyllda eller inte. De registrerar föräldraskapet automatiskt, så som de också alltid gjort när det gäller fäder i olikkönade äktenskap. Det vill säga Skatteverket har heller aldrig gjort någon kontroll av det genetiska släktskapet mellan barn och pappa i ett olikkönat äktenskap. Och det kan ju tyckas enkelt och smidigt, så länge kriterierna för föräldraskap är uppfyllda. Är de inte det, behöver du som själv inte fött ert barn känna till att du behöver närståendeadoptera barnet, på samma sätt som innan presumtionen infördes. Men, för att kunna göra det behöver du först häva ditt, enligt lagen, felaktigt registrerade föräldraskap. Detta för att inte riskera att ditt föräldraskap längre fram hävs mot din vilja, om ni skulle hamna i en infekterad separation eller liknande där någon av er inte längre vill att du ska vara juridisk förälder åt ert barn.

För att häva föräldraskapet behöver du antingen vända dig till närmaste tingsrätt eller, om du fått barn genom heminsemination med hjälp av en donator som kan följa med och skriva under en faderskapsbekräftelse, till kommunens familjerätt. Det senare kallas trepartsärende och därefter får du vända dig till tingsrätten för att närståendeadoptera. Har du istället fått barn med anonym donator på utländsk klinik vänder du dig direkt till tingsrätten. Det gäller även om du gift dig med en partner som blivit gravid som ensamstånde, dvs om ni inte gjort behandling på klinik som ett par där du fått skriva under ett samtycke till behandling.

Läs mer om hur du gör för att häva föräldraskapet på Sveriges domstolars hemsida under rubriken ”hävande av faderskap, moderskap och föräldraskap”. Att det hela beskrivs som att du ansöker om stämning, eller väcker talan, ska inte förväxlas med att exempelvis stämma någon på pengar utan är juridiskt språk för att ge tingsrätten i uppgift att behandla ärendet och se till att allt blir rätt utifrån de förutsättningar som ska vara uppfyllda för ett juridiskt föräldraskap. Otroligt omständigt och för många såklart mentalt påfrestande att behöva avsäga sig ett efterlängtat föräldraskap för att allt ska bli rätt och du ska få ett föräldraskap som inte kan hävas längre fram. När du väl adopterat har du och ditt barn ett juridiskt band som inte kan upplösas. Både en adoption och ett föräldraskap som uppfyller de fyra kriterierna ovan ger lika starka juridiska barn mellan barn och förälder som om barnet skulle vara ditt biologiskt/genetiskt. Det vill säga ett rättsligt föräldraskap som inte kan hävas, varken av dig själv eller någon annan. Det är bara när ditt föräldraskap registrerats felaktigt, i lagens mening, som det kan upphävas.

Ogifta par

För ogifta par som blir föräldrar genom assisterad befruktning med donerade spermier på klinik i Sverige behöver föräldraskapet för den som inte fött barnet bekräftas. Detta kallas för föräldraskapsbekräftelse och sker efter att barnet är fött. När två juridiska kvinnor blir juridiska föräldrar till ett barn blir den som fött barnet registrerad som moder, och den icke-födande som förälder i folkbokföringen. Sedan den 1 januari 2019 har samkönade par kunnat skriva under en föräldraskapsbekräftelse även efter assisterad befruktning på klinik utomlands. Det gäller dock under förutsättning att kliniken är behörig och att barnet kommer att ha rätt att ta del av information om donatorn. Tidigare gick detta endast att göra om behandlingen skett i Sverige.

En föräldraskapsbekräftelse gör du numera enklast i Skatteverkets e-tjänst Digital föräldraskapsbekräftelse. Tjänsten kan användas för barn som föds från 1 januari 2022 och du behöver bekräfta ditt föräldraskap inom 14 dagar från barnets födelse. Föräldern som har fött barnet behöver godkänna föräldraskapsbekräftelsen i tjänsten.

Om det har gått längre tid än 14 dagar från barnets födelse eller om ni inte använder tjänsten kan ni istället göra en föräldraskapsbekräftelse hos socialtjänsten (familjerätten). Ni kan då kontakta familjerätten i den kommun där barnet är folkbokfört, om ni inte redan har blivit kontaktade av dem. Det är samma förfarande som gällde för alla som behövde bekräfta sitt föräldraskap innan möjligheten att bekräfta digitalt infördes.

Även inom ogifta olikkönade par behöver faderskapet fastställas genom bekräftelse. Här gäller samma förfarande som för samkönade kvinnopar men kallas då faderskapsbekräftelse. Har paret genomgått assisterad befruktning med donerade spermier gäller från och med 1 januari 2019 samma regler som för samkönade kvinnopar, dvs att det är möjligt att fastställas som far genom faderskapsbekräftelse om behandlingen utförts på svensk klinik eller på en behörig klinik utomlands och barnet kommer att ha rätt att ta del av information om donatorn.

Föräldrar som ändrat juridiskt kön

Den 1 januari 2019 uppdaterades föräldrabalken med flera nya regler. Hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridisk könstillhörighet var tidigare inte helt tydligt utan öppet för tolkningar i vissa fall. Från 2019 regleras detta i lagen.

Något som tidigare slagits fast av domstol, men som nu också nämns i lagen, är att personer som ändrat juridisk könstillhörighet har rätt till rätt föräldrabeteckning. Dvs man har rätt att få den föräldrabeteckning (mor eller far men däremot inte förälder) som registrerats i folkbokföringen så att den stämmer överens med ens juridiska kön. En juridisk man har alltså rätt att folkbokföras som far och en juridisk kvinna som mor. En man som föder ett barn registreras med andra ord som far. På motsvarande sätt ska en kvinna vars spermier bidragit till befruktningen registreras som mor enligt de regler som gäller för en man. När en person ändrar juridisk könstillhörighet och redan är förälder ska uppgifterna i folkbokföringen ändras för både föräldern och barnet.

Efter assisterad befruktning med donerade spermier gäller samma regler och kriterier som ovan kring presumtion, bekräftelse eller adoption.

Ensamstående

Om du får barn som ensamstående blir du kallad till socialtjänsten (familjerätten) för en faderskaps- eller föräldraskapsutredning. Detta sker först efter att barnet är fött och fått ett personnummer. Har barnet blivit till genom assisterad befruktning på klinik i Sverige eller på en behörig klinik utomlands med donerade spermier från en donator som kan bli känd för barnet, ska inget faderskap eller föräldraskap fastställas. Faderskapsutredningen läggs då ned och du är barnets enda juridiska förälder. Ta med intyg eller kvitto från kliniken till detta möte, det fungerar som en bekräftelse på att du blivit gravid genom behandling där.

Om du föder ett barn efter heminsemination kommer spermiedonatorn anses vara juridisk förälder, tillsammans med dig. Familjerätten/socialtjänsten är då skyldig att genomföra en faderskapsutredning och försöka ta reda på vem donatorn är. Vet du inte vem den genetiska fadern/donatorn är, kan faderskapsutredningen tas upp igen om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit. En faderskapsutredning läggs i en sådan situation bara ner om det visar sig vara omöjligt för familjerätten att få de uppgifter som krävs för att bedöma faderskapet eller om det finns anledning att anta att en fortsatt utredning skulle innebära fara för barnet eller den befintliga förälderns psykiska hälsa.

Regler inför assisterad befruktning i Sverige

Assisterad befruktning, det vill säga insemination eller IVF-behandling, är en vanlig väg till föräldraskap för hbtqi-personer. I Sverige har samkönade kvinnopar fått hjälp med assisterad befruktning med donerade spermier på klinik sedan 2005. Efter att steriliseringskravet för transpersoner som ändrat juridiskt kön togs bort, 2013, har även män med transbakgrund fått tillgång till assisterad befruktning på klinik i Sverige (förutsatt att de är ensamstående eller lever i en parrelation). Sedan 2016 har också ensamstående kvinnor och män med transbakgrund rätt att få hjälp med assisterad befruktning med donerade spermier på klinik i Sverige.

För att få göra assisterad befruktning på klinik i Sverige måste de två personerna (om man är två) som vill bli föräldrar tillsammans, leva i ett parförhållande som sambor eller gifta. Det är alltså inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning på klinik i Sverige inom ramen för en eller flera vänskapsrelationer eller om man är fler än två personer som vill bli föräldrar tillsammans.

Från och med 1 januari 2019 är assisterad befruktning med enbart donerade könsceller, det som ibland kallas embryodonation och som avser behandling med både donerade ägg och donerade spermier eller donerade befruktade ägg (embryon), tillåtet i Sverige. Kravet på att ägget ska vara den bärandes egna ägg, om donerade spermier används vid behandlingen, togs alltså bort. Att ta emot ett ägg från en partner räknas som äggdonation i lagens mening, trots att ägget då kommer från någon inom paret. Vem eller vilka som kan bli aktuella för assisterad befruktning med enbart donerade könsceller är det upp till varje vårdgivare att bedöma, utifrån principerna i hälso- och sjukvårdslagen.

Samtycke till behandling

När ett par gör assisterad befruktning med donerade könsceller (spermier, ägg eller embryo) på klinik i Sverige, får den som inte ska bära barnet skriva på ett så kallat ”samtycke till behandling”. Detta görs på kliniken innan behandlingen påbörjas. Detta samtycke fungerar sedan som en juridisk försäkran på att barnet har rätt att få denna förälder fastställd som juridisk förälder efter att barnet är fött, om det är sannolikt att barnet blivit till genom behandlingen.  Även vid behandling på klinik utomlands bör partnern skriva på ett ”samtycke till behandling”.  Om den som lämnat samtycke inte är gift med den som föder barnet och vägrar att bekräfta ett föräldraskap ska det fastställas genom dom. Kan man inte visa upp något skriftligt samtycke hos socialtjänsten (familjerätten) i en sådan situation bör handläggaren på socialtjänsten kontakta den läkare som var ansvarig för den assisterade befruktningen för att kontrollera att skriftligt eller muntligt samtycke lämnats.

Närståendeadoption, juridik

Närståendeadoption innebär att man adopterar ett barn som man redan har en relation till. Detta till skillnad från adoption av ett barn man inte har en relation till, vilket idag oftast handlar om internationell adoption. För att kunna närståendeadoptera ett barn för att bli juridisk förälder tillsammans med någon behöver ni vara sambor eller gifta med varandra. I Sverige kan ett barn ha högst två juridiska föräldrar. Har ett barn redan två juridiska föräldrar behöver alltså en av dem avsäga sig sitt juridiska föräldraskap genom att samtycka till adoptionen.

Närståendeadoption efter heminsemination

Om du har blivit gravid genom en insemination hemma med en spermiedonator är det några saker som är viktiga att tänka på:

  • Har du blivit presumerad som förälder för att du är gift med den som födde barnet behöver du vända dig till tingsrätten för att häva föräldraskapet och därefter starta en adoptionsprocess.
  • De flesta socialnämnder anser att en adoptionsprocess kan påbörjas först när faderskapsutredningen är avslutad.
  • Om det framkommer i faderskapsutredning vem som donerat spermier kommer denna person registreras som far till barnet. Donatorn kommer då att stå som fader tills någon annan adopterar barnet. Det är alltså inte möjligt för donatorn att avsäga sig föräldraskapet om det inte finns en annan person som avser att adoptera barnet. Det kan underlätta om det från början finns papper skrivna på att donatorn avser att samtycka till en adoption men sådan överenskommelse är dock inte juridiskt bindande. Den som burit barnet och den som ska adoptera barnet behöver ge sitt samtycke efter att barnet har fötts. En donator som fastställts som fader behöver bara ge formellt samtycke om hen är vårdnadshavare men socialtjänsten ska alltid se till att ta reda på donatorns vilja. Om hen inte samtycker utan skulle motsäga sig att barnet adopteras kommer domstol i de flesta fall inte att godkänna adoptionen.
  • Om du inte vet vem donatorn är, eller om du inte kan eller vill uppge donatorns identitet så kan faderskapsutredningen läggas ned. Den kan dock tas upp igen, om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit eller barnet har adopterats. Finns det en person som avser att adoptera barnet brukar faderskapsutredningen läggas ner även i de fall där donatorns identitet inte går att spåra. När en adoption har gått igenom kommer det inte finnas några möjliga rättsliga band mellan barnet och donatorn så då kommer inte heller en faderskapsutredning tas upp igen.

En faderskapsutredning ska som huvudregel genomföras på högst ett år. Om du föder ett barn och inte vet vem den genetiska fadern/donatorn är och det inte finns en person som ska närståendeadoptera barnet, kan dock faderskapsutredningen tas upp igen om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit. En faderskapsutredning läggs bara ner om det visar sig vara omöjligt för familjerätten att få de uppgifter som krävs för att bedöma faderskapet eller om det finns anledning att anta att en fortsatt utredning skulle innebära fara för barnet eller den befintliga förälderns psykiska hälsa.

Bakgrunden till lagens utformning

I Sverige är alltså lagen utformad så det alltid, om det är möjligt, ska fastställas två juridiska föräldrar till ett barn. Faderskapsutredningen läggs vanligtvis inte ner förrän man kommit fram till vem den genetiska fadern/donatorn är. Detta utgår bland annat från ett feministiskt synsätt som innebär att om en person gett upphov till ett barn genom sina spermier, så ska hen inte kunna smita från sitt juridiska föräldraansvar. Något som historiskt varit ett faktum för många ofrivilligt ensamstående kvinnor och som även dagens lagtexter förhåller sig till.

Närståendeadoption efter assisterad befruktning på klinik med okänd donator

För gifta par fastställs föräldraskapet automatiskt genom presumtion. Svensk lagstiftning utgår alltså från att de barn som föds inom ett äktenskap alltid är parets gemensamma barn. Har barnet kommit till genom heminsemination eller assisterad befruktning på en icke-behörig klinik utomlands och/eller om donatorns identitet inte kan bli känd för barnet kan presumtionen dock hävas. För säkerhets skull kan föräldrarna se till att häva föräldraskapet direkt och sedan låta den icke-födande föräldern adoptera barnet. Detta är en juridiskt säkrare situation än en presumtion som kan hävas. Tiden mellan att föräldraskapet hävs och adoptionen går igenom är däremot rättsligt osäker. Även en föräldraskapsbekräftelse som skrivits under digitalt kan hävas om barnet kommit till genom heminsemination eller assisterad befruktning på en icke-behörig klinik utomlands och/eller om donatorns identitet inte kan bli känd för barnet. Det är alltså alltid juridiskt säkrare att adoptera sitt barn om det kommit till på ett sätt som inte uppfyller kriterierna för ett föräldraskap.

För att kunna närståendeadoptera behöver ni vara sambor eller gifta med varandra. Processen kan inte påbörjas förrän barnet är fött och har fått ett personnummer. De allra flesta närståendeadoptioner går igenom, men det är bra att känna till att tiden då processen pågår är rättsosäker på olika sätt för alla inblandade, inte minst för barnet som riskerar att förlora en av sina tilltänkta föräldrar om en konflikt skulle uppstå. Om den som burit barnet till exempel skulle ångra sig och inte vilja bli förälder tillsammans med partnern efter barnets födelse så har inte den andra föräldern någon juridisk rätt att få adoptera barnet. Samma sak gäller om den som inte har burit barnet skulle ångra sig och inte längre vill adoptera barnet, då kan inte den som burit barnet kräva att den andra ska adoptera barnet. Inför en närståendeadoption är det bra att vara förberedd och införstådd med vad processen innebär. Har barnet kommit till på klinik är det viktigt att spara kvittot från kliniken för att underlätta faderskapsutredningen och närståendeadoptionen.

Läs mer om hur en närståendeadoption går till här nedan.

Närståendeadoption, utredning

De flesta adoptioner som sker inom regnbågsfamiljer är så kallade närståendeadoptioner. Närståendeadoption innebär att en person adopterar ett barn den redan har en relation till. Denna form av adoption kallas ibland styvbarnsadoption. Processen är nämligen den samma som när en bonusförälder adopterar en partners barn. För hbtqi-personer handlar en närståendedoption oftast om att adoptera ett barn man redan från start ämnat vara förälder till. Inom regnbågsfamiljer erkänns ju i flera situationer bara en av två tilltänkta föräldrar juridiskt. Då behöver den icke-födande föräldern adoptera för att bli juridisk förälder till barnet/barnen. Efter en adoption blir båda föräldrarna juridiska föräldrar till barnet/barnen. Det är tingsrätten som fattar beslut om en närståendeadoption ska godkännas eller inte, och det är socialtjänsten (familjerätten) som först gör en utredning för att göra en bedömning om adoptionen är till fördel för barnet. I de flesta fall kommer socialtjänsten starta adoptionsutredningen först efter att faderskapsutredningen är nedlagd. När adoptionsutredningen är klar lämnar socialtjänsten ett utlåtande till tingsrätten som fattar beslut om närståendeadoption.

Hur går en närståendeadoption till?

  • Faderskapsutredning. De flesta socialnämnder (familjerätter) anser att en adoptionsprocess kan påbörjas först när faderskapsutredningen är avslutad. Vänd er till socialtjänsten där ni bor. Kontaktuppgifter hittar ni på er kommuns/stadsdels hemsida. Är det svårt att hitta kontaktuppgifter, ring växeln och be att få prata med den/de som jobbar med frågor kring föräldraskap, faderskap och adoption.

Ansökan.

Sveriges Domstolars hemsida

Sveriges Domstolars hemsida

Skatteverkets hemsida

  • Ansökningsavgift. Betala ansökningsavgiften via en betaltjänst på Sveriges domstolars hemsida. Avgiften för adoptionsärenden är för närvarande 900 kr.
  • Utredning. När ansökan är komplett och avgiften är betald skickar tingsrätten en begäran till socialtjänsten (familjerätten) om att göra en utredning och sammanställa ett yttrande.
  • Beslut. Tingsrätten fattar slutgiltigt beslut utifrån Socialnämndens yttrande.

Vad ingår i adoptionsutredningen och hur lång tid tar det?

Vad utredningen innehåller kan skilja sig från fall till fall. Men en utredning brukar vanligtvis innebära intervju med den som burit barnet och med den som ska närståendeadoptera, hembesök och eventuellt samtal med andra personer runt omkring barnet och föräldrarna. Är barnet tillräckligt gammalt ska även barnets vilja utredas. Om en donator eller surrogatvärd är fastställd som förälder ska socialtjänsten alltid ta reda på dennes vilja. En utredning kan ta allt från ett par månader upp till ett år. Det vanligaste är att en närståendeadoption tar 6-10 månader.

Socialstyrelsen har tagit fram en handbok för de handläggare inom familjerätten som genomför adoptionsutredningar. Den heter handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner och går att ladda ner från Socialstyrelsens hemsida eller MFoF:s hemsida. I ett avsnitt i handboken beskrivs utredningen rörande närståendeadoptionen av ett barn som fötts i en samkönad relation. Där beskrivs att det inte finns någon reglering för vad yttrandet ska innehålla och det är vissa oklarheter kring vilka moment som ska ingå i utredningen. I praktiken leder detta till att olika tolkningar görs av olika handläggare. Något som många regnbågsfamiljer/hbtq-familjer också vittnar om. Olika handläggare genomför olika många moment i utredningen. Vissa begär in dokument och intyg som inte begärs in av andra och det ställs olika frågor under intervjuerna.

Självklart måste det kunna förekomma variationer vid utredningen eftersom det kan uppkomma frågor längs vägen som handläggaren vill belysa närmare. Men det som upplevs som problematiskt eller kränkande är framförallt att det ibland ställs ovidkommande frågor som inte skulle ställts till ett olikkönat par eller frågor av mycket privat karaktär som inte kan ses som relevanta för utredningen. Om ni upplever att ni blir bemötta på ett homofobt-, transfobt-, nedsättande- och/eller kränkande sätt under utredningen för närståendeadoption så kan ni vända er till inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO utövar tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården, samt över hälso- och sjukvårdspersonal.