Hbtqi-asylsökande nekas asyl med otillåtna avslag

Asyl och migrationRFSL

En ny rättsutredning från RFSL visar att hbtqi-asylärenden avslås med otillåtna motiveringar. Asylsökande förväntas dölja att de är hbtqi, transpersoners asylskäl missas och rättsosäkerheten är stor i hbtqi-asylärenden.

I RFSL:s rättsutredning (PDF öppnas i nytt fönster) har asylrättsjurist Aino Gröndahl granskat över 2000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden från Migrationsverket och migrationsdomstolarna mellan åren 2012-2020.

Migrationsmyndigheterna ställer ett antal krav för att sökande ska göra trovärdigt och tillförlitligt sina hbtqi-asylskäl: Hen ska ha genomgått en inre process fram till insikt om sin sexuella läggning, könsidentitet eller sitt könsuttryck. Hen ska ha känt eller åtminstone kunna reflektera kring känslor av olikhet, stigma och skam. Ju mer tabu hbtqi är i hemlandet, desto mer krävs att sökande kan prata om det. Kravet är ologiskt och strider mot utlänningslagen. Den som tagit ”för stora risker” anses inte trovärdig och får avslag. Detta baserar sig på fördomen att hbtqi-personer inte tar risker.

RFSL:s asylrättsjurist Aino Gröndahl har författat rättsutredningen. Hon har arbetat i nio år som asylrättsjurist, specialiserad på hbtqi-ärenden.

Kraven utgår från den felaktiga, stereotypa föreställningen att hbtqi-personer har universellt gemensamma erfarenheter som kan utredas och bedömas. Skyddsberättigade hbtqi-personer som inte har eller kan beskriva dessa erfarenheter anses inte trovärdiga, får avslag och utvisas. Kraven strider mot UNHCR:s riktlinjer, EU-rätten, EU-domstolens praxis, utlänningslagens förarbeten och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande. 

Trots att det är förbjudet sedan 15 år i svensk rätt och 10 år i internationell rätt att kräva att asylsökande ska dölja att hen är hbtqi, används diskretionskrav i 53 % av ärenden från länder som Irak, Kenya, Etiopien, Jordanien, och Libanon, där hbtqi-personer straffas med böter upp till tortyrklassade “tester” och avrättning. Transpersoners asylskäl prövas felaktigt eller inte alls: Könsidentitet prövas som homo- eller “transsexuell” läggning. Könsuttryck feltolkas som sexuell läggning eller “ett personlighetsdrag”. Det leder till felaktiga avslag och utvisningar av transpersoner till länder där de kan straffas med döden. 

Rättsosäkerheten är utbredd i hbtqi-asylärenden: Grundläggande förvaltningsrättsliga principer om enhetlighet och förutsebarhet uppfylls inte. Identiska berättelser, omständigheter och landrapporter bedöms olika. Vissa beviljas asyl medan andra lika skyddsbehövande får avslag och utvisas till förföljelse. Sent framförda hbtqi-asylskäl bedöms ofta vara icke trovärdiga och tillförlitliga, och 91 % avslås vid ny prövning.

RFSL:s förbundsordförande Deidre Palacios.


– Skyddsberättigade hbtqi-personer ska inte behöva ha rätt erfarenheter för att få skydd. RFSL hoppas att migrationsmyndigheterna tar till sig utredningens rekommendationer så att hbtqi-flyktingar beviljas asyl, säger Deidre Palacios, förbundsordförande för RFSL.

Bilaga till rapporten: Statistik över avslagsmotiveringar i hbtqi-asylärenden (pdf öppnas i nytt fönster)

Hör Aino Gröndahl intervjuas i podden Body Rights om hur hbtqi-flyktingar som behöver skydd har bemötts i Sverige (podden öppnas i nytt fönster).

Läs intervju med Aino Gröndahl i tidskriften Ottar om hur asylsökande transpersoners asylskäl bedöms fel av migrationsmyndigheterna (artikeln öppnas i nytt fönster).

Läs om ett exempel på klagomål som har skickats in till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.