Psykisk hälsa och suicidprevention

Hälsa, sex och hivRFSLFoto: Caique Silvero

Hbtqi-personers psykiska hälsa samt suicidprevention för hbtqi-personer är högaktuella frågor. Här kan du läsa mer om vad RFSL gör inom detta område. Du kan också ta del av vår kartläggning från 2017 av regionala insatser för att stärka hbtq-personers psykiska hälsa och våra förslag på insatser som kommuner och regioner kan göra för att främja hbtq-personers psykiska hälsa.

Hbtqi-personer upplever mer psykisk ohälsa och har oftare självmordstankar än heterosexuella cispersoner. RFSL arbetar för att myndigheter, hälso- och sjukvården och samhället i övrigt ska få upp ögonen för detta och utföra specifika insatser för att förbättra situationen för hbtqi-personer.

Detta gör RFSL

RFSL arbetar aktivt med att främja hbtqi-personers psykiska hälsa och lyfta suicidprevention för hbtqi-personer. Påverkansarbete är en central del där vi genom dialog och möten med myndigheter, politiker och andra beslutsfattare lyfter detta behov. RFSL får även verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten för att arbeta med suicidprevention och psykisk hälsa. RFSL kan på olika sätt komplettera andra insatser som görs eftersom vi möter hbtqi-personer i en mängd olika sammanhang.

En viktig del är att höja kunskapen inom RFSL kring suicidprevention och att främja psykisk hälsa. Personal, förtroendevalda, volontärer och andra aktiva inom RFSL kan behöva mer kunskap om hur man kan arbeta men också om var ens ansvar slutar. Inom ramen för detta har vi därför tagit fram materialet Vi mår bättre tillsammans, som är en guide till hur RFSL:s avdelningar kan arbeta suicidpreventivt och med att främja psykisk hälsa för hbtq-personer i allmänhet och transpersoner i synnerhet.

RFSL ger även stöd specifikt till transpersoner via hemsidan transformering.se och den stödmejl som är knuten till sidan. RFSL samverkar också med andra organisationer samt deltar i nationella nätverksträffar för suicidprevention. Psykisk hälsa lyfts även inom RFSLs utbildningar. Sist men inte minst bedriver RFSL en mängd konkreta hälsofrämjande aktiviteter och verksamheter, både nationellt och genom våra avdelningar. RFSL erbjuder gemenskap, tryggare mötesplatser och stödsamtal. Det sker bland annat i form av olika samtalsgrupper, Newcomers-nätverket, RFSL Stödmottagning och kuratorsmottagningar.

Vad vet vi om hbtqi-personers psykiska hälsa?

Det finns en hel del forskning, bland annat visade en registerstudie från Socialstyrelsen att förekomsten av riskbruk eller beroende samt förekomsten av depressioner och ångestsjukdomar är högre bland personer i samkönade äktenskap jämfört med personer i olikkönade äktenskap (Socialstyrelsen, 2016). Folkhälsomyndighetens rapport om transpersoners hälsa visade att 40 procent av unga transpersoner har försökt ta sitt liv någon gång och att 57 procent har haft självmordstankar senaste året (Folkhälsomyndigheten, 2015). En kartläggning från Socialstyrelsen (2020) visade även att andelen transpersoner i hög utsträckning har en eller flera psykiatriska diagnoser.

En möjlig förklaring till den utbredda psykiska ohälsan bland hbtqi-personer är teorin om minoritetsstress. Som en del av en minoritetsgrupp kan man känna stor stress/påfrestning av att bli osynliggjord, ifrågasatt, trakasserad och diskriminerad, av att ständigt behöva komma ut och förklara sig samt att känna rädsla och oro för att bli utsatt på olika sätt. Man kan också ta till sig omgivningens negativa syn på hbtqi-personer, dvs internaliserad hbtqi-fobi. Allt detta påverkar den psykiska hälsan negativt.

Det är viktigt att komma ihåg att inte alla hbtqi-personer upplever psykisk ohälsa eller har självmordstankar. Däremot är det mycket vanligare bland hbtqi-personer än befolkningen i allmänhet, och det finns mycket att göra på området psykisk hälsa och suicidprevention för hbtqi-personer. Riktade insatser är nödvändiga, särskilt för transpersoner och bisexuella kvinnor som är de två grupper som uppvisar allra högst ohälsotal.

Kartläggning av regionernas insatser för psykisk hälsa

Psykisk hälsa-satsningen från regeringen är tänkt att stärka upp kommuner, landsting och regioners arbete med psykisk hälsa lokalt utifrån lokala förutsättningar. För ändamålet avsattes 780 miljoner kronor som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått att fördela för arbetet lokalt och regionalt.

Krav på handlingsplan

För att få del av pengarna skulle alla huvudmän göra en nulägesanalys och skriva en handlingsplan kring vilka insatser som skulle göras lokalt och regionalt. Ett av målområdena i överenskommelsen mellan regeringen och SKL var att fokusera på utsatta grupper, där hbtq-personer nämns som en viktig målgrupp att nå med insatserna.

RFSL har gått igenom handlingsplanerna som skickades in under hösten år 2016 för att ligga till grund för arbetet under år 2017, för att se om hbtq-perspektivet har inkluderats och vilka insatser som planeras för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa.

11 regioner saknar helt hbtq-insatser

Det visade sig att enbart 12 av 21 regionala analyser som inkommit innehåller skrivningar om hbtq. Resterande nämner inte gruppen alls i sin analys av läget gällande psykisk hälsa lokalt. 10 av 21 handlingsplaner nämner hbtq i sina handlingsplaner, men enbart en av handlingsplanerna (Stockholms) nämner flera specifika insatser som ska göras för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa.

Vi vet dock att vissa av de regioner som inte nämner hbtq faktiskt gör insatser för hbtq-personers hälsa, men att detta uppenbarligen inte har kommunicerats mellan olika enheter och att det saknas ett helhetsgrepp kring insatserna som görs regionalt och lokalt.

Det är oroväckande att hela 11 regioner helt saknar insatser för att förbättra hbtq-personer psykiska hälsa. Överenskommelsen är tydlig med att hbtq-personer är en utsatt grupp som behöver specifika insatser.

Utbildning dominerar insatserna

De insatser som planeras inom ramen för psykisk hälsa-satsningen är till största delen utbildningar till yrkesverksamma inom hbtq-frågor och bemötande. Detta är en viktig insats för att förbättra hälso- och sjukvården och andra funktioner inom kommun, landsting och regioner, så detta ser RFSL positivt på. Det blir dock problematiskt när utbildning blir den enda åtgärden för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa.

Dessa insatser behövs

Hbtq-personer som mår psykiskt dåligt har särskilda behov som behöver tas i beaktande och det behövs förebyggande åtgärder för att undvika att hbtq-personer utvecklar psykisk ohälsa. Till exempel skulle vi vilja se att varje landsting har en utarbetad plan för hur personer som söker könsbekräftande vård ska se ut, hur remiss ska skrivas och vilket psykologiskt stöd som ges i hemlandstinget under och efter en könskorrigerande behandling.

Vi vill också att det ska finnas kuratorsstöd för transpersoner och närstående till transpersoner i varje landsting/region, samt att varje landsting/region har en BUP- mottagning med särskild hbtq-inriktning dit hbtq-ungdomar remitteras.

RFSL har skrivit en beställningslista till kommuner, landsting och regioner med förslag på åtgärder för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa lokalt, som vi hoppas att de som författar handlingsplanerna i framtiden ska ta hjälp av för att på ett bättre sätt inkludera hbtq-personers behov.

Länk till RFSLs kartläggning i sin helhet (pdf, öppnas i ny flik)

Länk till RFSLs beställningslista till kommuner och landsting/regioner (pdf, öppnas i ny flik)