Familjehem/ jourhem

En del barn kan inte bo med sina vårdnadshavare eftersom de brister i omsorg, exempelvis på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. Socialnämnden kan då besluta att barnet ska placeras i ett familjehem som tar över den dagliga omsorgen om barnet. Utöver att bli familjehem finns det även möjligheter att vara jourhem, god man, kontaktperson eller kontaktfamilj åt barn som av olika skäl behöver stöd eller vistas i en annan miljö under en period.

För alla typer av placeringar som görs av socialnämnden krävs att du som vill ta emot ett barn i ditt hem eller som vill vara stöd till ett barn först genomgår en utredning och godkänns av socialtjänsten. Detta för att säkerställa att barnet får den trygghet och det stöd hen behöver.

Familjehem

Familjehem kallades tidigare fosterhem. Det innebär att du som privatperson tar emot barn som bor i ditt hem under en längre period. Du ska ta hand om barnets dagliga behov och erbjuda trygghet, stabilitet och tid. Du är den som ser till att barnet kommer iväg till skolan, följer med på läkarbesök, hjälper till med läxor eller skjutsar hen till sina fritidsintressen. Utöver det rent praktiska är det ofta centralt att kunna hantera krisreaktioner, lyssna, förstå att det kan finnas många motstridiga känslor och ha förmåga att prata om vad hänt i barnets liv.

Du behöver även ha regelbunden kontakt med socialtjänsten. Det är vanligt att barnet har kontakt med sina vårdnadshavare samtidigt som hen bor i familjehemmet och även du som är familjehem kan ha kontakt med vårdnadshavarna. Målet är ofta att barnet ska kunna bo med sina vårdnadshavare igen längre fram men det är inte alltid möjligt. En del barn bor i familjehem några månader, andra flera år. Det händer att en del barn bor i familjehemmet större delen av sin uppväxt. Som familjehem får du en mindre ersättning som bland annat ska täcka omkostnader, som t.ex. mat.

Du kan bli familjehem som ensamstående: det finns inget krav på att ni är minst två vuxna. Det är självklart inget hinder att du är hbtqi-person utan tvärtom strävar kommuner ofta efter att ha en bredd av olika hem och familjekonstellationer. Det finns heller inget krav på att du ska bo i en stor villa utan en lägenhet fungerar precis lika bra. Det viktiga är att barnets behov kan tillgodoses. Socialtjänsten är de som avgör om du är lämplig som familjehemsförälder och placering av barn sker utifrån barnets behov. 

Om ett barn bott i ett familjehem en längre tid (minst 3 år) kan du som familjehemsförälder ansöka om att bli särskilt förordnad vårdnadshavare. Då får du ett större juridiskt ansvar för barnet. Ursprungsföräldrarna kan dock ansöka om att få tillbaka vårdnaden längre fram. En domstol avgör i så fall vad som blir bäst för barnet.


Jourhem

Jourhem är en kortare placering som sker med kort varsel där ett barn akut behöver skydd eller stöd. Ofta bor barn i ett jourhem i väntan på socialtjänstens utredning och eventuell flytt till ett familjehem. Som jourhem stöttar du barnet och står för den dagliga omsorgen så länge som uppdraget pågår. Du/ni som är jourhem spelar en kortare men viktig roll i ett barns liv. Precis som med familjehem är det avgörande att du kan erbjuda lugn och trygghet under en period som ofta är skrämmande eller omtumlande i barnets liv. Förmåga att bemöta krisreaktioner hos barn är ofta viktigt. Det är också viktigt att du själv har förmåga att hantera separationer för att du ska må bra i detta uppdrag.

En jourhemsplacering kan vara allt från några dagar upp till ett halvår. Som jourhem får du en mindre ersättning som bland annat ska täcka kostnader, som t.ex. mat.


Bli familjehem eller jourhem

För att bli jourhem eller familjehem är första steget att kontakta socialförvaltningen där du bor och berättar att du är intresserad av att bli familjehem eller jourhem. En utredning görs. Utredningen omfattar bland annat intervjuer, hembesök och utdrag ur belastningsregister. Om du blir godkänd ges utbildning till dig/er som ska bli familjehem eller jourhem. Socialnämnden kan även ge dig stöd medan uppdraget pågår.

Information om denna typ av uppdrag samt regler finns ofta på kommunens/socialförvaltningens hemsida.


God man, kontaktperson och kontaktfamilj

Det finns flera andra sätt du kan engagera dig i barn och ungas liv genom uppdrag från socialtjänsten. Du kan exempelvis bli god man för ett ensamkommande barn. Du har då regelbunden kontakt med barnet och finns där som ett stöd men hen bor inte hos dig. Du ansvarar bland annat för barnets ekonomi och myndighetskontakter. Ett annat sätt är att bli kontaktperson eller kontaktfamilj. Som kontaktperson träffar du regelbundet ett barn som av olika skäl behöver stöd i sin vardag. Ni gör aktiviteter ihop, men vad ni gör och hur ofta ni ses varierar utifrån barnets behov. Ibland träffas ni varje vecka, ibland några gånger i månaden. Som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem någon eller några dagar i månaden för att vara ett extra stöd. Uppdrag som kontaktperson och kontaktfamilj kan ibland löpa över flera år.

För att bli god man, kontaktperson eller kontaktfamilj kontaktar du socialförvaltningen där du bor. De gör en utredning för att bedöma din lämplighet. Mycket information finns ofta på kommunens/socialförvaltningens hemsida.