Policyrekommendationer

RFSL arbetar för en policy för inkludering av transpersoner i idrotten. Redan nu rekommenderar RFSL att barn och unga själva själva ska få välja kategori, lag eller grupp oavsett kön.

Ofta hamnar idrottare med transerfarenhet utanför den organiserade idrotten på grund av att det saknas praktiska system för inkludering. Ett könsuppdelat regelverk utan särskild hänsyn till transpersoner verkar helt enkelt uteslutande.

Diskriminering av människor på grund av könsidentitet och/eller könsuttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter.

Fotbollsklubb stäms för diskriminering efter att ha nekat barn att spela i önskat lag.

Sådan diskriminering är uttryckligen förbjuden enligt svensk och internationell rätt.

En nationell vägledning, för inkludering av idrottare med transerfarenhet, syftar till att öka likvärdigheten inom idrotten. Samstämmighet minskar sannolikheten för att idrottsutövare med transerfarenhet tvingas förhålla sig till godtycklighet. Varje specialidrottsförbund bör anta en detaljerad policy, med fokus och anpassning efter de individuella idrotternas karaktärer.

“Om jag vill ha fram någonting så är det riktlinjer för nästa transperson, så att de vet. Man ska inte behöva vänta flera år på att få spela,” säger basketspelaren Noel Filén Hammarström till DN 4/4 2019

Ålder och ambitionsnivå

Riksidrottsförbundet delar in idrotten efter ålder och ambitionsnivå.

Med barnidrott avses i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avses idrott för tonåringar och unga vuxna13-25 år. Med vuxenidrott avses idrott för dem som är över 25 år.                          

I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.                               

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten görs en åtskillnad mellan breddidrott och elitinriktad idrott.                      

I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.                   

Idrotten ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Läs Internationella Olympiska Kommitténs riktlinjer.

World Anti-Doping Agencys underlag för bedömning av behandling med testosteron är också viktig att känna till.

Rekommendationerna bör utvecklas och anpassas mer specifikt för varje åldersgrupp, varje idrott, bredd- och motionsidrott och elitidrott. Framförallt bör rekommendationerna justeras regelbundet allteftersom idrottsrörelsens normer och policys förändras och ny forskning publiceras.

Rekommendationerna är inte en vision utan ett sätt att angripa de problem som finns idag. Rekommendationerna bör utvärderas och revideras, i samråd med experter, senast fem år efter implementering.

Det går inte att helt separera samtalet om motions- och breddidrottande från elitidrottande, eftersom övergången ofta är en process snarare än ett skarpt skifte.

I projektet Idrott för alla kroppar arbetar RFSL tillsammans med idrotten för att ta fram policyförslag för alla nivåer och åldrar. Olika policys föreslås för olika åldrar och inriktingar. Arbetet beräknas vara färdigt 2020. Dock finns en rekommendation för barn upp till 12 år redan nu.

Könsneutrala kategorier

Undersök först nogsamt möjligheten att göra indelningar som inte baseras på kön för samtliga åldrar och kategorier. Inför könsneutrala kategorier.

Barn upp till 18 år

Idrotten ska, enligt Riksidrottsförbundets stadgar, bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och FN:s konvention om barnets rättigheter.

Det betyder att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt till utveckling och har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter.

Ett idrottsutövande barn ska ha rätt att delta i en verksamhet i enlighet med dennes önskan oavsett vilket kön som tilldelats barnet vid födseln.

Alla barn och unga själva ska få välja kategori, lag eller grupp oavsett kön. Alla barn och ungas könsidentitet och könsuttryck ska respekteras.

Förslag på övriga policyskrivningar

  • Ett uttalande som förespråkar inkluderandet av idrottare med transerfarenheter.
  • Ett uttalande som säger att deltagande i idrott i mesta möjliga mån ska baseras på människors könsidentitet, och inte det kön som tilldelats vid födseln.
  • Ett löfte om att skapa en trygg och välkomnande miljö för alla idrottare.
  • En bekräftelse om att personlig information endast kommer att inhämtas från idrottare om det är absolut nödvändigt.
  • En ansvarig som fungerar som kontaktperson för idrottare med transerfarenhet, och en tydlig ram för andra roller och ansvarsområden.
  • Information och vägledning kring klagomålsprocess, denna ska:
    • beskriva hur en idrottare kan lämna ett klagomål om diskriminering eller trakasserier baserade på kön eller könsidentitet förekommit.
    • beskriva hur föreningenen eller förbundet kommer att hantera klagomål
    • vara rättvis, effektiv och sekretessbelagd med en möjlighet till anonyma klagomål.
    • vara tillgänglig för barn och vara barnorienterad.
  • Vara anpassade efter att idrottandet kan påverkas av idrottarens särskilda behov i samband med könsbekräftande vård.
  • Ett uttalande som säger att föreningen eller förbundet uppmuntrar användandet av rätt pronomen (till exempel genom att fråga spelarna vilket pronomen de har när de anmäler sig och att konsekvent använda dessa pronomen i talad och skriftlig kommunikation)
  • En avdelning för “vanliga frågor” som svarar på funderingar som kan uppstå.