Policyrekommendationer

Idrott och fritidRFSLFoto: Anna Åberg

RFSL ger här råd om hur förbund och föreningar, genom policyarbete och regelverk, kan arbeta
konkret för att inkludera idrottare med transerfarenhet.

Ofta hamnar idrottare med transerfarenhet utanför den organiserade idrotten på grund av att det saknas praktiska system för inkludering. Ett könsuppdelat regelverk utan särskild hänsyn till transpersoner verkar helt enkelt uteslutande.

Diskriminering av människor på grund av könsidentitet och/eller könsuttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter.

Fotbollsklubb stäms för diskriminering efter att ha nekat barn att spela i önskat lag.

Sådan diskriminering är uttryckligen förbjuden enligt svensk och internationell rätt.

En nationell vägledning, för inkludering av idrottare med transerfarenhet, syftar till att öka likvärdigheten inom idrotten. Samstämmighet minskar sannolikheten för att idrottsutövare med transerfarenhet tvingas förhålla sig till godtycklighet. Varje specialidrottsförbund bör anta en detaljerad policy, med fokus och anpassning efter de individuella idrotternas karaktärer.

”Om jag vill ha fram någonting så är det riktlinjer för nästa transperson, så att de vet. Man ska inte behöva vänta flera år på att få spela,” säger basketspelaren Noel Filén Hammarström till DN 4/4 2019

Ålder och ambitionsnivå

Riksidrottsförbundet delar in idrotten efter ålder och ambitionsnivå.

Med barnidrott avses i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avses idrott för tonåringar och unga vuxna13-25 år. Med vuxenidrott avses idrott för dem som är över 25 år.                          

I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.                               

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten görs en åtskillnad mellan breddidrott och elitinriktad idrott.                      

I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.                   

Idrotten ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Läs Internationella Olympiska Kommitténs riktlinjer.

World Anti-Doping Agencys underlag för bedömning av behandling med testosteron är också viktig att känna till.

Rekommendationerna bör utvecklas och anpassas mer specifikt för varje åldersgrupp, varje idrott, bredd- och motionsidrott och elitidrott. Framförallt bör rekommendationerna justeras regelbundet allteftersom idrottsrörelsens normer och policys förändras och ny forskning publiceras.

Rekommendationerna är inte en vision utan ett sätt att angripa de problem som finns idag. Rekommendationerna bör utvärderas och revideras, i samråd med experter, senast fem år efter implementering.

Det går inte att helt separera samtalet om motions- och breddidrottande från elitidrottande, eftersom övergången ofta är en process snarare än ett skarpt skifte.

Könsneutrala kategorier

Undersök först nogsamt möjligheten att göra indelningar som inte baseras på kön för samtliga åldrar och kategorier. Alternativt vid traditionell köns­uppdelning inför en tredje tävlingskategori.

Barn och unga upp till 18 år 

Idrotten ska, enligt Riksidrottsförbundets stadgar, bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och FN:s konvention om barnets rättigheter.

En konsekvens av att följa barnkonventionen är synen på barn som lika mycket värda med samma rättigheter. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn har rätt till utveckling och har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter.

Ett idrottsutövande barn bör ha rätt att delta i en verksamhet i enlighet med dennes önskan oavsett vilket kön som tilldelats barnet vid födseln. 

Alla barn och unga själva ska få välja kategori, lag eller grupp oavsett kön. Alla barn och ungas könsidentitet och könsuttryck ska respekteras.

Bredd- och motionsidrott för ungdom (18-25 år) och vuxna

Idrottens verksamhetsidé, enligt Riks­idrottsförbundets stadgar, är att bedriva idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. 

I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. 

För vuxna som inte tävlar bör samma rekommendationer som för barn och ungdomar upp till 18 år gälla. 

För tävling bör organisatören först och främst avgöra syftet med tävlingen: 

• Är tävlingens syfte att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet bör samma praxis som för barn upp till 18 år gälla. 

• Är tävlingens syfte att tjäna som sporre och förbereda inför högre klasser kan reglementet för elitidrott tillämpas (se respektive internationella förbunds policy).

Beslut bör fattas i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och med största möjliga inkludering som ledstjärna.

Elitinriktad idrott för vuxen

Specialidrottsförbunden bör undersöka vad deras respektive internationella förbund har antagit för policy vad gäller inkludering av vuxna idrottare med transerfarenhet. Dessa bör tas i beaktande vid införande av nationell policy och regelverk.

Specialidrottsförbunden bör dock välja att arbeta för transpersoners rättigheter och inta en progressiv roll. 

I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande, enligt Riksidrottsförbundets stadgar.

Enligt Idrotten Vill – idrottsrör­el­sens idéprogram ska alla oavsett kön och ålder ges förutsättningar att träna och tävla tillsammans. Idrottare oavsett kön som har ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. Tävlingsverksamheten ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling, och motverkar utslagning. 

Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott bör få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa. 

Idrott för ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen). 

Framtidsvision

RFSL:s vision och långsiktiga mål är ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors olikheter, där alla människor, oavsett sexuell läggning och könsidentitet och oavsett hur de väljer att uttrycka denna läggning eller identitet, ska ha lika rättigheter och skyldigheter samt lika möjligheter att leva och verka.

RFSL:s vision för idrotten är, i enlighet med Agenda 2030, att ingen ska lämnas utanför; att alla ska med, särskilt de som idag står utanför. 

Alla ska ha tillgång till idrottshallar och gym, samt vatten och sanitet såsom duschrum och toaletter. 

Idrotten ska alltid bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och FN:s konvention om barnets rättigheter. Ett idrottsutövande barn ska ha rätt att delta i en verksamhet i enlighet med barnets önskan oavsett vilket kön som tilldelats barnet vid födseln. 

Samtliga idrotter bör komplettera med indelningar som inte baseras på kön. Detta innebär inte att man inte också kan skapa indelningar som syftar till att skapa särskilt trygga sammanhang för till exempel cis- och transflickor.

RFSL:s prioriterade områden 2018-2021

Att idrottsutövande transpersoner ska ha samma möjligheter som cispersoner att delta i idrott.

Att idrottsrörelsen aktivt ska arbeta för att idrottsutövande transpersoner ska ha samma möjlighet som cispersoner att delta i idrott.

Att de kommunala idrottsanläggningarna och arenornas samtliga lokaler, inklusive omklädningsrum och toaletter, ska vara fullt tillgängliga för alla, inklusive trans- och intersexpersoner.

Att alla ledare, utbildare, anställda och frivilliga inom idrottsrörelsen ska få utbildning kring hbtqi-frågor och hetero- och cisnormativitet.