Vanliga frågor om ändring av juridiskt kön byggd på självbestämmande

RFSL, RFSL Ungdom, Amnesty, RFSU och Transammans är några av de organisationer som kräver en ny könstillhörighetslag som respekterar transpersoners mänskliga rättigheter genom att utgå från individens rätt till självbestämmande över sitt juridiska kön.

Dagens lag kränker mänskliga rättigheter
Sedan 1972 har det varit möjligt att ändra juridiskt kön i Sverige. Det regleras i könstillhörighetslagen. Idag krävs en lång medicinsk utredning för att individen ska få ändra juridiskt kön, och det är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om den enskildes rätt att ändra juridiskt kön.

Denna ordning kränker individens rätt att själv bestämma sitt juridiska kön, personers rätt till privatliv och rätt till erkännande inför lagen. Det innebär också en väntetid på upp till fyra år för att få en sådan förändring godkänd. Väntetiden utgör en stor påfrestning för individen och utsätter transpersoner för risker.

Transpersoner är mer våldsutsatta än övriga befolkningen. Den nuvarande ordningen spär på utsattheten ytterligare då det uppstår risksituationer med oro och obehag inför att behöva visa sin legitimation och att ofrivilligt behöva komma ut som trans. Det kan vara till exempel i samband med att man hämtar ut post eller reser. Dessutom innebär det ett osynliggörande.

En ny könstillhörighetslag för självbestämmande

RFSL vill att en ny könstillhörighetslag byggd på självbestämmande införs. Transpersoner ska inte behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön. Istället bör det vara en enkel administrativ process att ändra juridiskt kön, som utgår från individens självbestämmande.

Det skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige. Att själv få bestämma sitt juridiska kön och ha kontroll över hur och när en behöver vara synlig som transperson är en viktig säkerhetsfråga. Det handlar också om att alla människor behöver bli speglade och få vara sig själva. Det är en fråga om hälsa.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uppmanat länder att utfärda personbevis som speglar individens självupplevda könstillhörighet. Europarådet antog 2015 en resolution om att varje medlemsstat bör tillse att transpersoner ska ges tillgång till nytt juridisk kön genom en enkel och transparent process baserad på självbestämmande. Övriga nordiska länder har redan infört lagstiftning där den enskilde själv kan besluta om sitt juridiska kön. 

Framförda farhågor om en könstillhörighetslag byggd på självbestämmande 

Just nu är det mycket debatt om en ny könstillhörighetslag. Här kommenterar RFSL några av de argument som ofta förekommer från de som är kritiska till en lag som bygger på självbestämmande.

Hotar en ny könstillhörighetslag arbetet för jämställdhet?
Jämställdhetsarbete handlar om att förändra ojämlika maktstrukturer i samhället i förhållande till kön. RFSL vill se ett jämställdhetsarbete som inkluderar alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, i enlighet med diskrimineringslagen. Istället för att ställa grupper mot varandra vill vi arbeta tillsammans för mänskliga rättigheter. Det är också många feminister som inte ser någon motsättning mellan ciskvinnors rättigheter och transpersoners rättigheter. 

Skulle en lag byggd på självbestämmande skapa risksituationer för kvinnor?
Enligt riksdagens utredningstjänst visar erfarenheter från andra länder som infört lagstiftning baserad på självidentifikation, som Norge och Danmark, att det är få som missbrukat möjligheten att ändra juridiskt kön på ett otillbörligt sätt. 

RFSL är självklart kritiska till när folk missbrukar lagar för andra syften än de är tänkta. Det är allvarligt och det behöver motverkas. Samtidigt är det lika självklart att vi behöver en lag som respekterar transpersoners mänskliga rättigheter. RFSL är självklart emot när ett fåtal individer använder lagar på till exempel kvinnors bekostnad. Övergrepp i alla former måste bekämpas. Det går bra och är helt nödvändigt att samtidigt värna transpersoners mänskliga rättigheter.

Skulle en lag byggd på självbestämmande göra att män ges större utrymme att minska kvinnors trygghet i könsuppdelade utrymmen? 

En lagändring byggd på självidentifikation är i sig inte något problem. Övergrepp, oavsett om de sker i könsuppdelade utrymmen eller inte, är alltid allvarligt och ska bekämpas. Vikten av tryggare rum är stor, såväl för transpersoner som för ciskvinnor.

Skulle en lag byggd på självbestämmande göra omklädningsrum otryggare för kvinnor?
Vilket omklädningsrum eller toalett som en individ får besöka regleras via diskrimineringslagen, det vill säga en annan lag än könstillhörighetslagen. Diskrimineringslagen utgår redan idag från könsidentitet och inte från juridiskt kön. En könstillhörighetslag byggd på självbestämmande påverkar alltså inte denna fråga.

Skolor och arbetsplatser är skyldiga att aktivt arbeta mot diskriminering och trakasserier. I förarbetena till diskrimineringslagen framgår att arbetsgivare eller utbildningsanordnare inte måste inrätta särskilda omklädningsrum eller toaletter. Men om du väljer att inte göra det behöver du hitta andra sätt att säkerställa att det inte förekommer diskriminering eller trakasserier.

Skulle en lag byggd på självbestämmande påverka kvinnors trygghet inom idrotten?
Faktum är att i könsuppdelad idrott bestämmer respektive idrottsförbund vilka regler som gäller och hur de kan inkludera transpersoner i sin idrott. Det är alltså inte beroende av om individen själv får bestämma sitt juridiska kön. Juridiskt kön är en av flera faktorer som styr deltagande i sport. Det finns olika regelverk för olika situationer, exempelvis kring hormonnivåer i vissa idrotter.

Skulle en lag byggd på självbestämmande påverka kvinnors trygghet i fängelser och häkten? 

RFSL har förtroende för att kriminalvården vidtar de åtgärder som krävs för att skydda kvinnor, transkvinnor såväl som ciskvinnor, mot våld och övergrepp i fängelser och på häkten. Om en intagen kvinna är våldsam mot andra kvinnor så är det självfallet ett problem, men det är ett problem oavsett om hon är cis eller trans. 

En placering på anstalt bör ta hänsyn till flera olika principer än den intagnas juridiska kön. Förutom den intagnas juridiska kön handlar det om den intagnas könsidentitet, den intagnas säkerhet och andra intagnas trygghet.

Det finns redan idag möjlighet att göra undantag från huvudregeln om att placera personer enligt juridiskt kön. Detta kan till exempel tillämpas om en kvinna har begått sexualbrott mot en annan kvinna. Denna möjlighet till individuella säkerhetsprövningar, för den enskilde och de andra intagna, kommer kunna stärkas i samband med en ny könstillhörighetslag.

Skulle en lag byggd på självbestämmande påverka den könsuppdelade statistiken? 

Könsuppdelad statistik är viktig för att synliggöra skillnader mellan kön, som en del i arbetet för ökad jämställdhet. Utredningar har visat att jämställdhetsdata utifrån könsuppdelad statistik inte påverkas negativt av att det blir enklare för transpersoner att ändra juridiskt kön.

Jämställdhetsstatistiken har alltid byggt på juridisk kön, vilket sedan 1972 utgått från könsidentitet. En lag byggd på självbestämmande kan endast sägas bli mer rättvisande när de transpersoner, som idag är felaktigt registrerade, enklare och snabbare kan få rätt juridisk kön i folkbokföringen.