Mål 2018-2021

Antagen av RFSL:s kongress i Skövde den 11-13 maj 2018.

Ladda ner måldokumentet som en pdf.

RFSL:s vision och långsiktiga mål

RFSL verkar för ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors olikheter, där alla människor, oavsett sexuell läggning och könsidentitet och oavsett hur de väljer att uttrycka denna läggning eller identitet, ska ha lika rättigheter och skyldigheter samt lika möjligheter att leva och verka.

RFSL:s prioriterade områden 2018-2021

Trans- och intersexfrågor
Asyl och migration
Familjefrågor
Äldrefrågor

Målområden

  1. Sveriges strategiska hbtqi-arbete
  2. Internationellt arbete
  3. Asyl och migration
  4. Hbtqi-personers hälsa
  5. Lika rättigheter och skydd mot diskriminering
  6. Familjefrågor
  7. Våld, brott och straff
  8. Utbildning, arbetsliv och fritidsliv

1. Sveriges strategiska hbtq-arbete

  • Att en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter tas fram och ersätter regeringens “En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck”.
  • Att arbetet för personer med intersexvariation inkluderas i handlingsplanen. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck bör breddas till att också omfatta arbete för lika rättigheter och möjligheter oavsett könskarakteristika.
  • Att Skatteverket, Justitieombudsmannen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skolverket, Skolinspektionen, Barnombudsmannen och den nya Jämställdhetsmyndigheten utses till nya strategiska myndigheter på området utöver till de redan existerande fem strategiska myndigheterna samt att en av myndigheterna bör få ett permanent samordnande ansvar.

1.2 Ett hbtqi-perspektiv på jämställdhetspolitiken

  • Att de jämställdhetspolitiska målen ska inkludera alla som missgynnas på grund av kön. Målen bör formuleras om på ett mer inkluderande sätt, så att alla, oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck inkluderas.

1.3 Hbtqi-organisationer

  • Att statsbidraget till svenska hbtqi-organisationer ska höjas.
  • Att bidrag till ungdomsorganisationer som jobbar med hbtqi-personer ska höjas.
  • Att möjligheten att ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan hbtqi-organisationer och kommuner, regioner/landsting och stat förbättras.

1.4 De globala målen och Agenda 2030

  • Att Sverige är drivande och innehar en ledande roll i implementeringen och utvecklingen av hbtqi-frågor rörande de globala målen och Agenda 2030.
  • Att Sverige rapporterar om åtgärder rörande hbtqi i arbetet med de globala målen och Agenda 2030.
  • Att Sveriges arbete med hbtqi och de globala målen i Agenda 2030 ska grundas på konsultationer med människor som blivit diskriminerade på olika sätt och organisationer inom det civila samhället.

2. Sveriges internationella arbete för hbtq-personers rättigheter

  • Att Sverige är drivande och innehar en ledande roll i utvecklingen av hbtqi-frågor i FN, EU, Europarådet och andra relevanta globala och regionala institutioner.
  • Att Sveriges åtaganden gällande mänskliga rättigheter och internationella konventioner alltid ska analyseras och följas upp ur ett hbtqi-perspektiv.
  • Att den feministiska utrikespolitiken ska utgå från en intersektionell analys och inte baseras på ett cisnormativt och heteronormativt perspektiv. I den intersektionella analysen bör man även visa en medvetenhet kring postkoloniala maktstrukturer.
  • Att Sida och utrikesdepartementet bör öka inkluderingen av hbtqi-personers rättigheter i relevanta styrdokument såsom resultatstrategier och tematiska policys.
  • Att hbtqi-organisationer i andra länder på lokal och nationell nivå har kapacitet att verka och utveckla sin verksamhet.

3. Asyl- och migration


3.1. Europeisk asyl- och migrationspolitik

  • Att säkra och legala vägar in i EU möjliggörs. Möjligheten för EU-medlemsstater att bevilja humanitära visum, i syfte att söka asyl, ska tillämpas i praktiken. Humanitära visum i syfte att söka asyl ska kunna sökas på ambassader och konsulat. Det ska vara i praktiken möjligt att ta sig till ambassaden/konsulatet för att söka visum.
  • Att EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska ändras så att det ska vara tvingande för medlemsstaterna att tillåta familjeåterförening också när det gäller sambor, makar och registrerade partners av samma kön, även i fall då par inte kunnat leva tillsammans i hemlandet men har för avsikt att göra det i EU.
  • Att stoppa överföringar av asylsökande hbtqi-personer till länder vars asyllagar inte erkänner, eller som inte i praktiken erkänner, sexuell läggning och könsidentitet som legitima asylskäl och som därför inte kan garantera att hbtqi-flyktingars asylskäl prövas korrekt. I längden behövs ett avskaffande, eller ett radikalt omarbetande, av Dublinförordningen. I väntan på avskaffad eller omarbetad Dublinförordning ska medlemsstaterna använda existerande undantagsparagraf för att stoppa överföringar som personer i asylprocess motsätter sig.
  • Att barnfamiljer och ensamkommande barn omedelbart undantas från Dublinförordningen.
  • Att den möjlighet som finns i EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av personer i asylprocess i medlemsstaterna att stänga ute personer i asylprocess från arbetsmarknaden under tiden deras asylansökan prövas ska avskaffas.
  • Att vapen eller gränshinder med avsikt att skada eller döda civila som vill passera en gräns inte ska vara tillåtet. Pushbacks, att fysiskt hindra personer från att försöka ta sig in i ett land, ska lagföras som brott mot internationell rätt.

3.2 Sveriges asyl- och ­migrationspolitik

  • Att hbtqi-personer inte ska avvisas eller utvisas till länder där hbtqi-personer förföljs. Det är oacceptabelt att kräva att personer söker skydd hos myndigheter som stått för förföljelsen.
  • Att de tillfälliga, skärpta, reglerna i utlänningslagen, vilka hotar möjligheterna till familjeåterförening och avskaffar kategorin ”övriga skyddsbehövande”, ska avskaffas.
  • Att svensk asyl- och migrationspolitik ska utformas så att etablering och integration i samhället inte försvåras. Som huvudregel ska skyddsbehövande beviljas permanenta uppehållstillstånd.
  • Att hbtqi-aktivister, och andra människorättsaktivister, som bjuds in till Sverige inte ska nekas visum även om ansvariga myndigheter bedömer att personen kan komma att söka asyl under sin vistelse i Sverige.
  • Att det ska finnas en reell möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i utlänningslagen, både för barn och vuxna. Vid bedömning gällande vård och hälsa ska bedömningen av vård i hemlandet avse vilken vård personen i praktiken får tillgång till. Omständigheter i ursprungslandet, som till exempel diskriminering och social utstötning, ska kunna vägas in bland ömmande omständigheter.
  • Att hbtqi-personer i asylprocess och hbtqi-personer i papperslöshet ska ha rätt till en trygg bostad. Det behöver finnas särskilda boenden för de hbtqi-personer som önskar detta. Om placering sker på könsuppdelade boenden eller förvar ska placeringen, oavsett juridiskt kön, utgå från personens könsidentitet och önskemål.
  • Att hbtqi-personer med tillfälliga eller nyutfärdade permanenta uppehållstillstånd ska ha rätt att kommunplaceras där det finns en RFSL-avdelning eller en hbtqi-community.
  • Att alla personer i asylprocess ska ges ett samordningsnummer och rätt att arbeta i Sverige. RFSL anser att utbildning i svenska och samhällskunskap ska erbjudas så snart en person ansöker om asyl.
  • Att asylsökandes könsidentitet alltid ska registreras baserat på självdefinition.
  • Att en person ska kunna välja att använda ett namn som avspeglar hens könsidentitet på svenska ID-handlingar, oavsett juridiskt namn i hemlandet.
  • Att möjligheten till placering i förvar för personer i asylprocess och personer i papperslöshet ska avskaffas.

3.3 Migrationsmyndigheterna

  • Att UNHCR:s riktlinjer konsekvent ska följas av migrationsmyndigheterna för bland annat bedömningar av trovärdighet och tillförlitlighet.
  • Att Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas kompetens kring och kunskaper om hbtqi-personers situation i olika länder måste stärks och säkerställas, liksom vad gäller de kompletterande aktörer som dessa anlitar.
  • Att Migrationsverket kontinuerligt ska utvärdera kvaliteten av prövningarna av hbtqi-personers asylansökningar. Utvärderingarna ska ha ett normkritiskt perspektiv så att eventuella stereotypa föreställningar som kan prägla beslut blir belysta.
  • Att Migrationsverket ska ha god kännedom om vilka offentliga biträden som har hbtqi-kompetens och att asylsökande hbtqi-personer i den utsträckning det är möjligt tilldelas ett offentligt biträde som har sådan kompetens.
  • Att de tolkar som används för att bistå hbtqi-personer måste ha hbtqi-kompetens.
  • Att Migrationsverkets hbtq-experter avskaffas och ersätts med en god hbtqi-kompetens hos alla handläggare och beslutsfattare inom Migrationsverket som handlägger eller beslutar i ärenden som rör hbtqi-personer.

4. Hbtqi-personers hälsa


4.1 Sveriges folkhälsopolitik

  • Att en folkhälsolag inrättas för att säkerställa jämlik tillgång till rätten till hälsa över hela landet.
  • Att specifika hälsofrämjande insatser för hbtqi-personer implementeras över hela landet.
  • Att inkluderande jämlikhetsdata börjar föras för att kartlägga utsatthet, diskriminering och tillgången till sina rättigheter.
  • Att frivilligorganisationers möjligheter att bidra till det preventiva arbetet säkerställs genom att tillräckliga medel för detta avsätts.

4.2 Jämlik vård

  • Att särskilda mottagningar för hbtqi-personer, eller specialutbildade mottagningar, inrättas där expertkunskaper finns om hbtqi-personers specifika behov (inom exempelvis ungdomsmottagning, psykiatri och psykoterapimottagningar, barn- och ungdomspsykiatri, gynekologi, sexuell hälsa, ätstörningar, beroende) beroende på behov hos målgruppen i regionen.
  • Att examensbeskrivningarna i högskoleförordningen i relevanta utbildningar bör ändras för att inkludera kunskaper om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande.
  • Att vidareutbildning om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande för redan yrkesverksam personal inom vård och omsorg ska prioriteras och resurser avsättas för detta.

4.3 Transpersoners vård

  • Att den könsbekräftande vården ska utgå ifrån patientmakt och självbestämmande.
  • Att alla som behöver könsbekräftande vård ska få det oavsett ålder, legal status, intersexvariation, transidentitet eller bostadsort.
  • Att den könsbekräftande vården får tillräckliga resurser för att kunna möta det vårdbehov som finns.
  • Att Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård av unga och vuxna med könsdysfori implementeras brett i hela Sverige för att säkerställa en likvärdig könsbekräftande vård i hela landet oavsett landsting eller region, samt för att ge ungdomar och ickebinära tillgång till könsbekräftande vård oavsett var i landet en befinner sig.
  • Att utredningsteamen måste få ökade resurser för att kunna förkorta väntetiderna till att minst motsvara vårdgarantin, det vill säga 90 dagar.
  • Att en överenskommelse mellan staten och SKL om transvården ingås för tydligare reglering av transvården med syfte att skapa likvärdig vård, förkortade köer samt sprida Socialstyrelsens kunskapsstöd för den könsbekräftande vården.

4.4 Intersexpersoners vård

  • Att medicinskt omotiverade kirurgiska ingrepp och behandlingar på intersexpersoner som inte har gett sitt eget samtycke ska förbjudas.
  • Att Socialstyrelsen tar fram ett kunskapsstöd för intersexvården.
  • Att vårdpersonal ska få utbildning kring intersexfrågor med fokus på intersexpersoners mänskliga rättigheter.
  • Att alla intersexpersoner ska ha full tillgång till sin egen medicinska historia.

4.5 Asylsökande och personer i papperslöshet

  • Att personer i asylprocess, personer i papperslöshet och personer med tillfälliga eller nyutfärdade permanenta uppehållstillstånd ska ha samma rätt till vård, inklusive könsbekräftande vård, som svenska medborgare.
  • Att transpersoners möjlighet att påbörja eller fortsätta behandling som asylsökande eller som papperslös ska definieras som vård som inte kan anstå.
  • Att hbtqi-personer ska ges tillgång till ändamålsenligt och tryggt boende under sin tid som asylsökande.
  • Att den ekonomiska ersättningen till asylsökande, som senast uppdaterades under början av 1990-talet, höjs så att acceptabla levnadsvillkor kan uppnås.

4.6 Psykisk hälsa 

  • Att samhällets insatser gällande psykisk ohälsa och suicidprevention har ett tydligt hbtqi-perspektiv och att riktade insatser mot särskilt utsatta grupper genomförs.
  • Att regeringens strategi för suicidprevention ska ha ett uttalat hbtqi-perspektiv.
  • Att det ska vara lätt för hbtqi-personer som behöver psykologisk eller psykiatrisk hjälp att kunna få kompetent vård.
  • Att medel anslås till frivilligorganisationers långsiktiga arbete med psykisk ohälsa.
  • Att det finns trygga mötesplatser för hbtqi-personer med långsiktig finansiering, bland annat riktade till ungdomar, äldre, personer med normbrytande kognitiv funktionalitet, nyanlända, transpersoner, transungdomar och personer som lever med hiv med flera. Dessa kan arrangeras av frivilligorganisationer eller drivas kommunalt.

4.7 Alkohol och droger

  • Att hbtqi-relaterad problematik på alkohol- och drogområdet uppmärksammas och att särskilda insatser genomförs för att reducera riskbruk bland våra målgrupper.
  • Att regeringens ANDT-strategi ska ha ett tydligt hbtqi-perspektiv.
  • Att tillräckliga medel ska finnas för att hbtqi-personers egna organisationer ska kunna arbeta med prevention direkt riktad till målgruppen.

4.8 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

  • Att Sverige ska ta fram en SRHR-strategi, med fokus på att stärka tillgången till en god sexuell hälsa för alla.
  • Att SRHR ska vara ett målområde för folkhälsopolitiken.
  • Att tillräckliga medel ska finnas för att hbtqi-personers egna organisationer ska kunna arbeta med sexuell hälsa direkt i målgruppen, särskilt riktat till kvinnor och transpersoner.

4.9 Hiv/STI-prevention 

  • Att tillräckliga medel ska finnas för att nyckelgruppernas egna organisationer ska kunna utföra ett långsiktigt hivpreventivt arbete direkt till målgruppen.
  • Att PrEP snarast ska implementeras i alla landsting och regioner samt bekostas inom ordinarie budget.
  • Att hivtestning bör vara lättillgängligt. Det ska finnas mottagningar med särskild kompetens kring män som har sex med män och transpersoner. Det ska finnas lågtröskelmottagningar som erbjuder hivtest med snabbt provsvar samt adekvat provtagning för andra sexuellt överförbara infektioner i varje landsting eller region.
  • Att alla personer som söker asyl i Sverige eller invandrar hit direkt vid ankomsten till Sverige ska erbjudas en gratis hälsoundersökning där till exempel hiv- och hepatittest ingår. Det är viktigt att alla som söker asyl i Sverige erbjuds information om hiv och sexuellt överförbara infektioner. De ska också informeras om att deras asylansökan inte påverkas av om de testar positivt för till exempel hiv.
  • Att RFSL bedriver skadereducerande hiv-prevention riktad till hbtqi-personer som är chemsex-utövare (har sex under drogpåverkan).

5. Lika rättigheter och skydd mot diskriminering


5.1 Diskriminering

  • Att möjligheterna för att personer som blivit diskriminerande ska kunna få kompensation och upprättelse för detta stärks.
  • Att möjligheterna för personer som drabbats av felaktig myndighetsutövning att få upprättelse genom exempelvis strategisk processföring stärks.
  • Att intersexpersoner får ett fullständigt skydd mot diskriminering.
  • Att  motverka den negativa särbehandling BDSM-utövare, fetischister, asexuella och personer som lever i flersamma relationer, med flera, kan utsättas för på grund av sin sexuella praktik. och/eller sina relationer och verka för att stärkt diskrimineringsskydd för dessa grupper utreds.
  • Att en ny diskrimineringslagstiftning införs med ett generellt diskrimineringsförbud, vilket skulle innebära att diskriminering blir förbjuden på samtliga tänkbara områden, även gällande beslut fattade inom offentlig verksamhet och inte bara gällande bemötande inom offentlig verksamhet.
  • Att en urholkning av LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) motverkas.

5.2 Diagnoser och stigmatisering

  • Att diagnoskoderna i  de diagnosmanualer som används inom vården inte ska sjukdomsklassa identiteter och kroppsliga variationer.
  • Att omklassificeringen av diagnoser inte ska försämra tillgången till vård och behandling för de som behöver det.
  • Att de sjukdomsdiagnoser som strukits i Sverige gällande BDSM och fetischism bör tas bort i WHO:s klassificeringssystem ICD.
  • Att barn som bryter mot normer kring kön inte ska sjukdomsklassas. RFSL motsätter sig ett införande av den nya diagnoskoden “Gender incongruence of Childhood” (GIC).
  • Att de transpersoner som behöver hjälp av vården för att minska sin könsdysfori ska kunna få det utan att deras identitet sjukdomsklassas.
  • Att samtliga diagnoser som stigmatiserar hbtqi-personer ska tas bort ur psykiatriavsnittet i ICD-10SE och befrias från ett språk präglat av sjukdomssyn och stigma.

5.3 Hets- och hatbrottslagstiftningen

  • Att könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika ska inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp samt i straffskärpningsparagrafen i brottsbalken.

5.4 Juridiskt kön

  • Att könstillhörighetslagen (lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall) förändras så att alla, oavsett ålder, får rätt till fastställelse i önskat kön utan krav på medicinsk behandling, kirurgiska ingrepp, diagnos eller andra krav som till exempel en viss typ av utredning.
  • Att ändra juridiskt kön ska vara en enkel, administrativ process och grundas i en personlig självidentifikation.
  • Att personer under 18 år ska kunna byta juridiskt kön utan föräldrars medgivande.
  • Att en person som bytt juridiskt kön inte ska räknas som en helt ny person.

5.5 Tredje juridiskt kön

  • Att Sverige ska införa ett tredje juridiskt kön, utöver man och kvinna, eller personer inte ska behöva registrera juridiskt kön.
  • Att svenska personnummer ska göras könsneutrala och att kön ska registreras separat i folkbokföringen
  • Att riktlinjer för hur ickebinära personer och transpersoner ska inkluderas i all offentlig statistik utformas.

5.6 Barns rättigheter

  • Att barnkonventionen i sin helhet ska efterlevas i Sverige och inkorporeras i svensk lagstiftning.
  • Att Sveriges tolkning av begreppet förälder i barnkonventionen ändras till att innefatta alla vuxna som tar ett föräldraansvar för ett barn.
  • Att RFSL verkar för att hbtqi-barn kan organisera sig självständigt i ungdomsförbundet RFSL Ungdom.

5.7 Intersexpersoners rättigheter

  • Att medicinsk behandling av intersexpersoner utan patientens eget samtycke endast ska få genomföras om tillståndet hotar liv och/eller hälsa.
  • Att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att utreda hur en lagstiftning som förbjuder omotiverade kirurgiska ingrepp och behandlingar på intersexpersoner som inte har gett sitt samtycke skulle kunna se ut, med syfte att sedan lägga fram en proposition med ett sådant lagförslag till riksdagen.
  • Att staten ska ge ekonomiskt stöd till intersexpersoners egna organisationer.

5.8 Rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet

  • Att lagstiftning och praxis för att öka samhällets tillgänglighet och möjlighet till deltagande för personer med fysiska och kognitiva funktionsvariationer upprätthålls och utvecklas.
  • Att LSS-lagstiftningen upprätthålls för att tillvarata rättigheter för personer med normbrytande funktionsvariationer.

5.9 Blodgivning

  • Att karenstiden för män som har sex med män att lämna blod sänks till fyra månader.

6. En familjepolitik för alla


6.1 Samlevnad

  • Att lagstiftningen ses över för att garantera den juridiska tryggheten för personer som lever flersamt.
  • Att Sverige arbetar för att alla hbtqi-personer och personer som lever i samkönade relationer ska ha en reell rätt till fri rörlighet inom EU.
  • Att Sverige möjliggör för alla utländska par, utan hemvist i Sverige, att ingå äktenskap i Sverige utan att rätten att ingå äktenskap behöver prövas mot rätten att ingå äktenskap enligt lagen där personen är medborgare eller har hemvist.

6.2 Föräldraskap

  • Att föräldrabalken ska vara könsneutral.
  • Att föräldraskapspresumtion ska gälla alla gifta par.
  • Att ett barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare.

6.3 Föräldraförsäkringen

  • Att alla personer som tar ett föräldraansvar för ett barn ska ha rätt att ta föräldraledigt och få ut föräldrapenning.

6.4 Förlossningsvården och föräldrastöd

  • Att föräldragrupper och liknande stödstrukturer till nyblivna föräldrar som tillhandahålls genom offentliga medel har ett inkluderande bemötande med hbtqi-kompetens.
  • Att journalsystemen är anpassade för gravida oavsett kön.

6.5 Assisterad befruktning

  • Att landsting och regioner ska ha regelverk för assisterad befruktning som inte i praktiken diskriminerar hbtqi-personer.
  • Att embryodonation ska vara tillåtet, samt donation av ägg inom en relation.
  • Att regelverket förenklas så att fler vårdgivare kan utföra assisterad befruktning.
  • Att en person som önskar lagra könsceller före eller under könskorrigerande behandlingar ska ges rättighet och möjlighet att göra det, oavsett var i landet personen bor. Väntetiden för detta bör motsvara vårdgarantin.

6.6 Värdgraviditet

  • Att ett altruistiskt värdmödraskap blir en juridiskt trygg möjlig väg till familjebildning i Sverige.
  • Att lagstiftning införs som reglerar hur föräldraskap och medborgarskap ska fastställas för barn som föds efter värdgraviditetssöverenskommelser i utlandet.

6.7 Adoption

  • Att hbtqi-personer i praktiken ska ha samma möjlighet till inrikes adoption som heterosexuella cispersoner.
  • Att RFSL ska utreda och förtydliga sitt ställningstagande kring transnationella adoptioner.

7. Våld, brott och straff


7.1 Polisen och kriminalvården

  • Att hela polismyndigheten genomgår en kompetenshöjning inom områdena hatbrott, hedersrelaterat våld och våld i nära relationer utifrån ett normkritiskt perspektiv.
  • Att transpersoner ska garanteras rätten att fullfölja påbörjade könskorrigerande behandlingar vid placering på institution.
  • Att visitation och kroppsbesiktning måste utföras av personal vars könskategori är bekväm för personen som kontrolleras.
  • Att vid placering på enkönade institutioner ska hänsyn tas till individens könsidentitet.

7.2 Brotsofferstöd

  • Att män och transpersoner utsatta för sexuellt våld ska få adekvat stöd oavsett vilket landsting eller kommun de tillhör.
  • Att stödet till brottsoffer bör permanentas och utökas till ett flerårigt anslag eller en IOP, för att säkerställa ett långsiktigt arbete.
  • Att instanser som erbjuder stöd till brottsoffer ska ha hbtqi-kompetens.

7.3 Våld i nära relationer

  • Att samtliga kommuner ska kunna ge inkluderande stöd till hbtqi-personer utsatta för våld i nära relationer.
  • Att regeringens strategi mot våld i nära relationer ska inkludera hbtqi-personers relationer.
  • Att personer i papperslöshet ska ha möjlighet att anmäla brott utan att riskera utvisning.
  • Att våldsutsatta personer i papperslöshet ska ha rätt till skyddat boende och boendena ska få ekonomisk ersättning för detta på samma sätt som för folkbokförda personer.

7.4 Hedersrelaterat våld och förtryck

  • Att forskningsanslag anslås för att undersöka livsvillkoren för hbtqi-personer som lever i familjer med hedersnormer.
  • Att utredningar och kartläggningar av hedersrelaterat våld och förtryck ska ha ett hbtqi-perspektiv.

7.5 Hatbrott

  • Att regeringens strategi mot rasism och hatbrott ska ha ett tydligt hbtqi-perspektiv.
  • Att mer tvärvetenskaplig forskning kring hatbrott genomförs.
  • Att kunskapen om konsekvenser av hatbrott ökar hos verksamheter som erbjuder stöd till våldsutsatta.
  • Att personer utsatta för hot och hat erbjuds ett kompetent stöd.

7.6 Sex mot ersättning

  • Att det tillförs resurser för mer forskning kring sex mot ersättning i Sverige.
  • Att utvärderingar av den svenska lagstiftningen kring sex mot ersättning fortsatt bör göras.
  • Att den lag som förbjuder köp av sexuella tjänster, samt delar av kopplerilagstiftningen, bör reformeras på så sätt att köp av sexuella tjänster av vuxna personer som under frivilliga former säljer sexuella tjänster inte längre är kriminaliserat.
  • Att samhället, istället för kriminalisering, utvecklar det sociala arbetet inom området och aktivt motverkar den sociala exkluderingen av de som erbjuder sex mot ersättning.
  • Att samhället ska ge stöd till organisationer som företräder personer som erbjuder sex mot ersättning möts och att samhället tar de erfarenheter sådana organisationer förmedlar på allvar.
  • Att stödfunktioner för personer som säljer sexuella tjänster har hbtqi-kompetens och kan ta emot personer oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

7.7 Hiv och kriminalisering

  • Att smittskyddslagen gällande hiv ska uppdateras.
  • Att informationsplikten gällande hiv i smittskyddslagen ska avskaffas.
  • Att tillämpningen av brottsbalken i fall av hivöverföring eller försök till hivöverföring ska ses över. Enbart avsiktlig överföring av hiv ska vara kriminaliserad.
  • Att rättsväsendets kompetens om utsattheten för personer som lever med hiv samt om hur hiv överförs förbättras, så att tillämpningen av lagstiftningen blir enhetlig.
  • Att möjligheten till tvångsisolering i smittskyddslagen av personer som lever med hiv ska avskaffas.

8. Utbildning, arbetsliv och fritidsliv


8.1 Utbildning

  • Att examensbeskrivningarna i högskoleförordningen för utbildningar för alla former av skolpersonal bör ändras för att inkludera kunskaper om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande.
  • Att samtliga utbildningar inom människovårdande yrken ska inkludera obligatorisk undervisning i hbtqi-kunskap och normkritik.
  • Att Skolverket genomför en kartläggning av hur skolans undervisning i hbtqi-frågor bedrivs, samt kring hbtqi-ungdomars situation i skolan.
  • Att RFSL Ungdom ska ha tillräckliga resurser att kunna driva skolfrågor aktivt.

8.2 Forskning

  • Att ett forskningscentrum med fokus på hbtqi-forskning instiftas.
  • Att ett kunskapscentrum om hbtqi-personers livssituation inrättas.
  • Att normkritisk forskning som bedrivs om hbtqi-personer och som inte bidrar till att heteronormativa föreställningar lever kvar ska ha god finansiering.
  • Att hbtqi-perspektiv inkluderas i uppdragen när regeringen beställer forskning, kartläggningar och utvärderingar.

8.3 Arbetsliv och näringsliv

  • Att den nya myndigheten Nationellt Arbetsmiljöcentrum ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsmaterial riktat till arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatser om hur man konkret kan arbeta för en hbtqi-inkluderande arbetsmiljö. Materialet kan med fördel tas fram i samverkan med arbetsmarknadens parter och Diskrimineringsombudsmannen.

8.4 Idrottsliv, fritidsliv och det civila samhället

  • Att idrottsutövande transpersoner ska ha samma möjligheter som cispersoner att delta i idrott, vilket inte är fallet idag.
  • Att idrottsrörelsen aktivt ska arbeta för att idrottsutövande transpersoner ska ha samma möjlighet som cispersoner att delta i idrott.
  • Att de kommunala idrottsanläggningarnas och -arenornas samtliga lokaler, inklusive omklädningsrum och toaletter, är fullt tillgängliga för alla, inklusive trans- och intersexpersoner.
  • Att alla ledare, utbildare, anställda och frivilliga inom idrottsrörelsen ska få utbildning kring hbtqi-frågor och hetero- och cisnormativitet.
  • Att landsting/regioner och kommuner säkerställer att resurser finns för fritids- och mötesplatser för hbtqi-personer.
  • Att alla hbtqi-personer ska kunna ha en fritid utformad som personen själv önskar, fri från diskriminering och kränkande behandling.
  • Att alla hbtqi-personer som önskar delta i religiösa samfunds verksamhet ska ha möjlighet att göra det såväl som besökare och medlem som funktionär av olika slag på samma villkor som heterosexuella, cispersoner och personer som inte är intersex.