Mål 2021-2023

Antagen av RFSL:s kongress oktober 2021.

Ladda ner dokumentet som en pdf.

RFSL:s vision och långsiktiga mål

  • RFSL verkar för ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors olikheter, där alla människor, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper, ska ha lika rättigheter och skyldigheter samt lika möjligheter att leva och verka.
  • RFSL strävar efter ett demokratiskt samhälle med ett starkt civilsamhälle och där minoriteter har skydd mot diskriminering, hat och hot.
  • RFSL:s politiska arbete syftar till att förbättra rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i Sverige och utomlands. Arbetet är avgörande för att de globala målen för hållbar utveckling ska uppnås och för att ingen ska lämnas utanför.

RFSL:s prioriterade områden 2021-2023

Trans- och intersexfrågor
Asyl och migration
Familjefrågor
Äldrefrågor
Skydd för demokratin

Målområden

  1. Sveriges nationella arbete för hbtqi-personers rättigheter
  2. Sveriges internationella arbete för hbtqi-personers rättigheter
  3. Asyl och migration
  4. Hbtqi-personers hälsa
  5. Demokrati, lika rättigheter och skydd mot diskriminering
  6. En familjepolitik för alla
  7. Våld, brott och straff
  8. Utbildning, arbetsliv och fritid

1. Sveriges nationella arbete för hbtqi-personers rättigheter


1.1. Sveriges hbtqi-strategiska arbete

  • Att Sveriges “Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter” vidareutvecklas för att innehålla framåtsyftande åtgärdsplaner och kopplas till adekvata resurser för både myndigheter och civilsamhälle att kunna arbeta framåt.
  • Att Skatteverket, Justitieombudsmannen, och Skolinspektionen utses till nya strategiska myndigheter på området utöver de redan existerande elva strategiska myndigheterna.
  • Att en av myndigheterna får ett permanent samordnande ansvar och ett ansvar att följa upp handlingsplanen.
  • Att statsbidraget till svenska hbtqi-organisationer höjs.
  • Att öronmärkta medel ska finnas att söka för organisationer som organiserar trans- och intersexpersoner. 
  • Att möjligheten att ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan hbtqi-organisationer och kommuner, regioner och stat förbättras.
  • Att bidrag till svenska hbtqi-organisationer ska finnas att söka på regional och kommunal nivå.

1.2 Jämställdhet och feminism

  • Att Sveriges jämställdhetspolitiska mål ska inkludera alla som missgynnas på grund av kön. Målen bör formuleras om för att dels synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar och samtidigt inkludera alla, oavsett kön, könsidentitet/könsuttryck och könsegenskaper.
  • Att regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ska inkludera och synliggöra våld i hbtqi-personers nära relationer och vara transinkluderande.
  • Att fler feministiska organisationer tar ställning för en transinkluderande och intersektionell feminism.

1.3 Mänskliga rättigheter och de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030)

  • Att Sverige tar en ledande och solidarisk roll gällande frågor som rör hbtqi-personers rättigheter i planering, implementering och utveckling av de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030.
  • Att Sverige fortsätter att aktivt inkludera det civila samhället i nationella och globala processer gällande mänskliga rättigheter och de globala målen för hållbar utveckling.
  • Att Sverige rapporterar om åtgärder rörande hbtqi inom ramen för rapporteringen till FN kring mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
  • Att Sverige ska vidta åtgärder kring de MR-rekommendationer Sverige får från olika FN-instanser och andra länder gällande hbtqi-rättigheter.
  • Att Sveriges arbete med hbtqi och de globala målen ska grundas på en intersektionell analys, samt på konsultationer med hbtqi-organisationer och andra företrädare för människor och grupper som annars riskerar att lämnas utanför.

2. Sveriges internationella arbete för hbtq-personers rättigheter

  • Att Sverige fortsätter att ta en ledande roll i utvecklingen av hbtqi-rättigheter och representation i FN, EU, Europarådet och andra relevanta globala och regionala institutioner.
  • Att Sverige ger rekommendationer till andra länder gällande hbtqi-rättigheter inom ramen för granskning i FN om mänskliga rättigheter.
  • Att den feministiska utrikespolitiken ska utgå från en intersektionell och normkritisk analys. I den intersektionella analysen bör man även visa en medvetenhet kring postkoloniala maktstrukturer.
  • Att Sida och utrikesdepartementet bör öka inkluderingen av hbtqi-personers rättigheter i relevanta styrdokument, såsom resultatstrategier och tematiska policys.
  • Att Sveriges ekonomiska stöd till hbtqi-organisationer i globala syd och öst görs tillgängligt för olika former av organisering på lokal, regional och nationell nivå. Stödet ska vara långsiktigt för att säkerställa att organisationer ges möjlighet att utvecklas och upprätthålla sin verksamhet över tid.
  • Att Sveriges stöd till hbtqi-organisationer i globala syd och öst baseras på en intersektionell analys och att prioriteringar ska styras av de behov som uttrycks av personer, grupper och organisationer som berörs.
  • Att Sverige även fortsatt är en stark röst och en viktig finansiär för det globala arbetet med SRHR, hivprevention och mänskliga rättigheter för nyckelgrupper gällande hiv.
  • Att Sveriges biståndspolitik ska ha ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter.
  • Att det säkerställs att humanitärt bistånd även når hbtqi-personer.

3. Asyl- och migration


3.1. Europeisk asyl- och migrationspolitik

  • Att säkra och legala vägar ska finnas till EU för att söka asyl.
  • Att möjligheten för medlemsstater att bevilja humanitära visum i syfte att söka asyl ska tillämpas i praktiken. Sådana visum ska kunna sökas på ambassader och konsulat.
  • Att EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska ändras så att det ska vara tvingande för medlemsstaterna att tillåta familjeåterförening också när det gäller sambor, makar och registrerade partners av samma kön, även i fall då par inte kunnat leva tillsammans i hemlandet.
  • Att Dublin-överföringar av hbtqi-asylsökande till länder där hbtqi-personers mänskliga rättigheter kränks, eller som juridiskt eller i praktiken inte erkänner sexuell läggning och könsidentitet som legitima asylskäl, stoppas.
  • Att vapen eller gränshinder med avsikt att skada eller döda civila som vill passera en gräns inte ska vara tillåtet. Pushbacks, att fysiskt hindra personer från att försöka ta sig in i ett land, ska lagföras som brott mot internationell rätt.

3.2 Sveriges asyl- och ­migrationspolitik

  • Att hbtqi-personer inte ska avvisas eller utvisas till länder där hbtqi-personer förföljs.
  • Att lagstiftningen ska vara utformad så att hbtqi-personer i praktiken har möjlighet till familjeåterförening även om de inte kunnat sammanbo i ursprungslandet.
  • Att  hbtqi-asylsökande vars skyddsbehov inte är tillfälligt, undantas från huvudregeln om tillfälliga uppehållstillstånd, och istället beviljas permanenta uppehållstillstånd.
  • Att det ska finnas en reell möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter i utlänningslagen, både för barn och vuxna.
  • Att en andel av antalet kvotflyktingar som väljs ut varje år, avsätts åt hbtqi-personer på flykt i behov av skydd och vidarebosättning.

3.3 Migrationsmyndigheternas arbete

  • Att migrationsmyndigheterna säkerställer att trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömning i hbtqi-asylärenden följer svensk och internationell rätt.
  • Att Migrationsverket och migrationsdomstolarna har tillgång till hbtqi-specifik, uppdaterad och relevant landinformation om hbtqi-personers situation i olika länder.
  • Att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kontinuerligt utvärderar kvaliteten av prövningarna av hbtqi-asylärenden och säkerställer att trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar inte baseras på otillåtna stereotypa föreställningar om hbtqi-personer.
  • Att asylsökande hbtqi-personer tilldelas offentliga biträden och tolkar som har hbtqi-kompetens, samt att sökandes egna önskemål om specifika hbtqi-kompetenta biträden tillgodoses.
  • Att Migrationsverket börjar föra statistik över antal beviljade respektive avslagna asylansökningar utifrån skyddsgrunderna sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck.
  • Att Migrationsverkets personal som utreder, bedömer och beslutar i hbtqi-asylärenden har relevant hbtqi-utbildning samt att kompetensen regelbundet följs upp.
  • Att migrationsdomstolarnas domare och nämndemän som bedömer och beslutar i hbtqi-asylärenden har relevant hbtqi-utbildning samt att kompetensen regelbundet följs upp.

3.4 Asylsökandes villkor

  • Att hbtqi-personer i asylprocess ska ha rätt till en trygg bostad. Det behöver finnas särskilda boenden för de hbtqi-personer som önskar.
  • Att ebo-lagen, som innebär att asylsökande som väljer att bo i eget boende i vissa områden förlorar sin dagersättning, rivs upp.
  • Att placering på könsuppdelade boenden eller förvar ska utgå från personens könsidentitet och önskemål.
  • Att hbtqi-personer med nyutfärdade uppehållstillstånd ska ha rätt att kommunplaceras där det finns en RFSL-avdelning eller annan hbtqi-verksamhet.
  • Att alla personer i asylprocess ska ges ett samordningsnummer och rätt att arbeta i Sverige.
  • Att asylsökandes könsidentitet och namn alltid ska registreras baserat på självdefinition. 
  • Att personer i asylprocess, personer i papperslöshet och personer med tillfälliga eller nyutfärdade permanenta uppehållstillstånd ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.
  • Att möjligheten till placering i förvar för personer i asylprocess och personer i papperslöshet ska avskaffas.
  • Att den ekonomiska ersättningen till asylsökande höjs så att acceptabla levnadsvillkor kan uppnås.
  • Att RFSL Newcomers verksamhet ska få tillräckligt ekonomiskt stöd på kommunal, regional och nationell nivå.

4. Hbtqi-personers hälsa


4.1 Sveriges folkhälsopolitik

  • Att en folkhälsolag inrättas för att säkerställa jämlik tillgång till rätten till hälsa över hela landet.
  • Att specifika hälsofrämjande insatser för hbtqi-personer implementeras över hela landet.
  • Att inkluderande och integritetssäkra jämlikhetsdata börjar föras för att kartlägga utsatthet, diskriminering och tillgången till sina rättigheter.
  • Att frivilligorganisationers möjligheter att bidra till det preventiva arbetet säkerställs genom att tillräckliga medel för detta avsätts.

4.2 Jämlik vård

  • Att särskilda mottagningar för hbtqi-personer, eller specialutbildade mottagningar, inrättas där expertkunskaper finns om hbtqi-personers specifika behov (inom exempelvis ungdomsmottagning, psykiatri och psykoterapimottagningar, barn- och ungdomspsykiatri, gynekologi, sexuell hälsa, ätstörningar, beroende) beroende på behov hos målgruppen i regionen.
  • Att examensbeskrivningarna i högskoleförordningen i relevanta utbildningar bör ändras för att inkludera kunskaper om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande.
  • Att vidareutbildning om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande för redan yrkesverksam personal inom vård och omsorg ska prioriteras och resurser avsättas för detta.
  • Att juridiskt kön inte ska påverka vilken vård som erbjuds. Vård ska ges efter kroppsliga behov.
  • Att barn ska ha möjlighet att påverka sin egen vård i enlighet med patientlagen. 

4.3 Transpersoners vård

  • Att den könsbekräftande vården ska utgå ifrån patientmakt och självbestämmande.
  • Att alla som behöver könsbekräftande vård ska få det oavsett ålder, legal status, intersexvariation, transidentitet eller bostadsort.
  • Att den könsbekräftande vården får tillräckliga resurser för att kunna möta vårdbehovet och för att kunna korta köerna.
  • Att Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård av unga och vuxna med könsdysfori implementeras brett i hela Sverige för att säkerställa en likvärdig könsbekräftande vård i hela landet oavsett landsting eller region, samt för att ge ungdomar och ickebinära tillgång till könsbekräftande vård oavsett var i landet en befinner sig.
  • Att reformen om att göra vården vid könsdysfori till högspecialiserad vård utvärderas med avseende på kötider, resvägar och vårdens kvalitet och rivs upp om den visar på otillfredsställande resultat.
  • Att transpersoners möjlighet att påbörja eller fortsätta könsbekräftande behandling som asylsökande eller som papperslös ska definieras som vård som inte kan anstå.

4.4 Vård vid intersexvariationer

  • Att medicinskt omotiverade kirurgiska ingrepp och behandlingar på intersexpersoner som inte har gett sitt eget samtycke ska förbjudas.
  • Att Socialstyrelsens kunskapsstöd för vården för personer födda med intersexvariationer revideras, så att det görs en skarp avrådan från tidiga ingrepp. 
  • Att vårdpersonal ska få utbildning kring intersexfrågor med fokus på mänskliga rättigheter.
  • Att alla intersexpersoner ska ha full tillgång till sin egen medicinska historia.

4.5 Psykisk hälsa 

  • Att samhällets insatser gällande psykisk ohälsa och suicidprevention har ett tydligt hbtqi-perspektiv och att riktade insatser mot särskilt utsatta grupper genomförs.
  • Att regeringens strategi för suicidprevention ska ha ett uttalat hbtqi-perspektiv.
  • Att det ska vara lätt för hbtqi-personer som behöver psykologisk eller psykiatrisk hjälp att kunna få kompetent vård.
  • Att medel anslås till frivilligorganisationers långsiktiga arbete med psykisk hälsa och att motverka minoritetsstress.
  • Att det finns trygga mötesplatser för hbtqi-personer med långsiktig finansiering, bland annat riktade till ungdomar, äldre, personer med normbrytande kognitiv funktionalitet, nyanlända, transpersoner, transungdomar och personer som lever med hiv med flera. Dessa kan arrangeras av frivilligorganisationer eller drivas kommunalt.

4.6 Alkohol och droger

  • Att hbtqi-relaterad problematik på alkohol- och drogområdet uppmärksammas och att särskilda insatser genomförs för att reducera riskbruk bland våra målgrupper.
  • Att personer som söker stöd kring chemsex ska får adekvat hjälp.
  • Att regeringens ANDT-strategi ska ha ett tydligt hbtqi-perspektiv.
  • Att tillräckliga medel ska finnas för att hbtqi-personers egna organisationer ska kunna arbeta med prevention direkt riktad till målgruppen ur ett holistiskt perspektiv.
  • Att ämnen kring hbtqi-personer, riskbruk och prevention beforskas och att hbtqi-personers egna organisationer involveras i forskningen.

4.7 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

  • Att SRHR ska vara ett målområde för folkhälsopolitiken.
  • Att tillräckliga medel ska finnas för att hbtqi-personers egna organisationer ska kunna arbeta med sexuell hälsa direkt med målgruppen, särskilt riktat till lesbiska och bisexuella kvinnor och transpersoner.
  • Att Folkhälsomyndigheten regelbundet följer upp hur hbtqi-personer får tillgång till SRHR i Sverige.

4.8 Hiv/STI-prevention 

  • Att tillräckliga medel ska finnas för att nyckelgruppernas egna organisationer ska kunna utföra ett långsiktigt hivpreventivt arbete.
  • Att möjligheten att få PrEP utskrivet ska förbättras för män som har sex med män, transpersoner och personer som har sex mot ersättning.
  • Att hivtestning bör vara lättillgängligt. Det ska finnas mottagningar med särskild kompetens kring män som har sex med män och transpersoner i hela landet. 
  • Att Folkhälsomyndigheten får anslag för informationsinsatser och metodutveckling.
  • Att regionerna åläggs att prioritera hivpreventiva åtgärder inom ramen för en folkhälsolag. 
  • Att män som har sex med män ska erbjudas vaccin mot hpv, på grund av den högre cancerrisken i gruppen.
  • Att karenstiden för män som har sex med män att lämna blod sänks till tre månader.
  • Att en utredning tillsätts för att utreda riskbeteenden och karenstider för blodgivning i en svensk kontext.
  • Att smittskyddslagen gällande hiv ska uppdateras, så att  informationsplikten gällande hiv och möjligheten till tvångsisolering av personer som lever med hiv avskaffas.
  • Att Sverige för statistik över hivprevalensen bland transpersoner samt andra nyckelgrupper gällande hiv.
  • Att Sverige för statistik över antal hivtester som utförs. 

5. Demokrati, lika rättigheter och skydd mot diskriminering


5.1 Demokrati och allmänna val

  • Att Sveriges grundlagar ses över i syfte att göra det svårare än vad det är idag att göra ändringar i dem.
  • Att rösträttsåldern sänks i alla allmänna val till 16 år.
  • Att valmyndigheter (dvs. Valmyndigheten, länsstyrelserna och kommunernas valnämnder) arbetar för att alla hbtqi-personer ska känna sig trygga i samband med valet.
  • Att insatser görs för att stärka valdeltagandet bland särskilt utsatta grupper.

5.2 Partier och organisationer med auktoritär och antidemokratisk inriktning

  • Att samarbeten i organiserad form i riksdagen, på regional eller på kommunal nivå inte ingås med politiska partier med auktoritär inriktning som underblåser rasism eller önskar motverka grundpelare för det demokratiska styrelseskicket, som rättsväsendets oberoende, fria och oberoende medier och ett starkt civilsamhälle.
  • Att politiska initiativ att försämra hbtqi-personers rättigheter, motverka normkritisk kulturutövning, försvåra för Pride-firanden eller motverka utbildning i hbtqi-frågor tydligt ifrågasätts och motarbetas av samtliga demokratiska partier.
  • Att tillstånd om allmän sammankomst för exempelvis nynazistiska rörelser inte får ges om det hotar andra demokratiska organisationer och samlingar.

5.3 Diskriminering

  • Att möjligheterna för personer som blivit diskriminerande att få kompensation och upprättelse stärks.
  • Att möjligheterna för personer som drabbats av felaktig myndighetsutövning att få upprättelse stärks genom exempelvis strategisk processföring.
  • Att könsegenskaper inkluderas som en skyddad grund i diskrimineringslagstiftningen.
  • Att det utreds hur BDSM-utövare, fetischister, asexuella och personer som lever i flersamma relationer, ska få skydd i diskrimineringslagstiftningen.
  • Att utreda hur ett mer heltäckande diskrimineringsförbud skulle kunna införas, som förbjuder diskriminering på samtliga tänkbara områden, även gällande beslut fattade inom offentlig verksamhet och inte bara gällande bemötande inom offentlig verksamhet.

5.4 Diagnoser och stigmatisering

  • Att diagnoskoderna i  de diagnosmanualer som används inom vården inte ska sjukdomsklassa identiteter och intersexvariationer.
  • Att omklassificeringen av diagnoser inte ska försämra tillgången till vård och behandling för de som behöver det.
  • Att de sjukdomsdiagnoser som strukits i Sverige gällande BDSM och fetischism bör tas bort även internationellt.
  • Att barn som bryter mot normer kring kön inte ska sjukdomsklassas. Den nya diagnoskoden “Gender incongruence of Childhood” (GIC) bör avskaffas.
  • Att de transpersoner som behöver hjälp av vården för att minska sin könsdysfori ska kunna få det utan att deras identitet sjukdomsklassas.

5.5 Hets- och hatbrottslagstiftningen

  • Att könsegenskaper (intersex) ska inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp samt i straffskärpningsparagrafen i brottsbalken.

5.6 Juridiskt kön

  • Att könstillhörighetslagen (lagen om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall) förändras så att alla, oavsett ålder, får rätt till fastställelse i önskat kön utan krav på medicinsk behandling, kirurgiska ingrepp, diagnos eller andra krav som till exempel en viss typ av utredning.
  • Att intersexpersoner ska skyddas från oönskade ändringar av juridiskt kön.
  • Att ändra juridiskt kön ska vara en enkel, administrativ process och grundas i en personlig självidentifikation.
  • Att personer under 18 år ska kunna ändra juridiskt kön utan föräldrars medgivande.
  • Att en person som ändrat juridiskt kön inte ska räknas som en helt ny juridisk person.
  • Att Sverige ska införa ett tredje juridiskt kön, utöver man och kvinna, eller att personer inte ska behöva registrera juridiskt kön.
  • Att svenska personnummer ska göras könsneutrala och att juridiskt kön ska registreras separat i folkbokföringen.
  • Att personer med ett tredje juridiskt kön som flyttar till Sverige ska få detta erkänt. 

5.7 Barns rättigheter

  • Att barnkonventionen i sin helhet ska efterlevas i Sverige.
  • Att Sverige ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen så att svenska barn får rätt att klaga till FN om barnrättskränkningar.
  • Att FN inför ett fjärde tilläggsprotokoll om att inkludera sexualitet, könsidentitet och könsuttryck samt könsegenskaper som grund för diskriminering i barnkonventionens andra artikel.
  • Att Sveriges tolkning av begreppet förälder i barnkonventionen ändras till att innefatta alla vuxna som tar ett föräldraansvar för ett barn.
  • Att statsbidraget till svenska ungdomsorganisationer ska höjas.
  • Att myndigheter, politiker och yrkesverksamma ska få kompetenshöjning gällande barns rättigheter och behov.

5.8 Äldre hbtqi-personers rättigheter

  • Att Sveriges kommuner säkerställer att det finns trygga mötesplatser och forum för äldre hbtqi-personer runt om i Sverige – i synnerhet på mindre orter.
  • Att initiativ för att motverka ofrivillig ensamhet för äldre hbtqi-personer initieras och får stöd.
  • Att regeringen anslår medel som kommuner, föreningar och andra aktörer ska kunna ansöka om för att initiera och utveckla olika boendeformer för äldre hbtqi-personer.
  • Att regeringen tillser att goda exempel och erfarenheter av olika boendeformer för äldre hbtqi-personer samlas in och sprids.
  • Att Sveriges kommuner tillser att äldreomsorgen (både hemtjänst och äldreboenden) har ett hbtqi-perspektiv i verksamheten samt att ett skall-krav vid upphandlingar är att verksamheter har hbtqi-kompetens.
  • Att äldreboenden eller avdelningar med hbtqi-inriktning inrättas i folkrika kommuner.- Att regioner och kommuner säkerställer att det finns arbetstid och resurser för personal inom äldreomsorgen att utbildas och arbeta med bemötande och likabehandling.
  • Att utbildningar för de yrkesgrupper som arbetar inom äldreomsorgen innehåller ett tydligt hbtqi-perspektiv.
  • Att Sveriges kommuner tillhandahåller platser för breddad representation i pensionärsråd och andra samrådsforum där pensionärer representeras. Exempelvis genom att bjuda in RFSL och andra rättighetsorganisationer för att tillvarata marginaliserade gruppers erfarenheter.

5.9 Rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet

  • Att lagstiftning och praxis för att öka samhällets tillgänglighet och möjlighet till deltagande för personer med fysiska och kognitiva funktionsvariationer upprätthålls och utvecklas.
  • Att LSS-lagstiftningen upprätthålls för att tillvarata rättigheter för personer med normbrytande funktionsvariationer.
  • Att Sverige ska arbeta i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar (Funktionsrättskonventionen).

6. En familjepolitik för alla


6.1 Samlevnad

  • Att lagstiftningen ses över för att garantera den juridiska tryggheten för personer som lever flersamt.
  • Att Sverige arbetar för att alla hbtqi-personer och personer som lever i samkönade relationer ska ha en reell rätt till fri rörlighet inom EU.
  • Att Sverige möjliggör för alla utländska par, utan hemvist i Sverige, att ingå äktenskap i Sverige utan att rätten att ingå äktenskap behöver prövas mot rätten att ingå äktenskap enligt lagen där personen är medborgare eller har hemvist.

6.2 Föräldraskap

  • Att föräldrabalken ska vara könsneutral.
  • Att föräldraskapspresumtion ska gälla alla gifta par.
  • Att ett barn ska kunna ha fler än två juridiska föräldrar och vårdnadshavare.
  • Att föräldrabalken inte ska ha särregleringar för samkönade par och par där någon ändrat sitt juridiska kön.
  • Att föräldraskap inte ska kunna hävas om barnet kommit till genom heminsemination eller på klinik utomlands med okänd donator om föräldrarna inte är överens om detta.
  • Att föräldraskap ska kunna fastställas på andra sätt än genom adoption för en förälder som varit med ända från planeringsstadiet i ett barns liv. 
  • Att barn (i största möjliga mån) ska kunna få kännedom om sitt genetiska ursprung utan att det automatiskt kopplas till juridiskt föräldraskap.
  • Att ett barns umgängesrätt med alla sina viktiga vuxna ska kunna fastställas rättsligt.

6.3 Föräldraförsäkringen

  • Att alla personer som tar ett föräldraansvar för ett barn ska ha rätt att ta föräldraledigt och få ut föräldrapenning.
  • Att föräldraförsäkringen inte ska baseras på de vuxnas inbördes relationer till varandra utan istället utformas efter vilka vuxna som tar föräldraansvar för ett barn.
  • Att det är viktigt att säkerställa, i det fall föräldraförsäkringen blir helt individualiserad, att det fortsatt finns möjlighet för fler än två föräldrar att dela lika på föräldradagarna. 
  • Att en viss del av föräldradagarna ska kunna ges till någon som inte är sambo eller gift med en förälder, framför allt för att underlätta för ensamstående.

6.4 Förlossningsvården och föräldrastöd

  • Att föräldragrupper och liknande stödstrukturer till nyblivna föräldrar som tillhandahålls genom offentliga medel har ett inkluderande bemötande med hbtqi-kompetens.
  • Att journalsystemen är anpassade för gravida oavsett kön.

6.5 Assisterad befruktning

  • Att regioner ska ha regelverk för assisterad befruktning som inte i praktiken diskriminerar hbtqi-personer.
  • Att regelverket förenklas så att fler vårdgivare kan utföra assisterad befruktning.
  • Att en person som önskar lagra könsceller före eller under könskorrigerande behandlingar ska ges rättighet och möjlighet att göra det, oavsett var i landet personen bor. Väntetiden för detta bör motsvara vårdgarantin.

6.6 Värdgraviditet

  • Att en utredning tillsätts om hur altruistiskt värdgraviditet ska kunna bli en juridiskt trygg möjlig väg till familjebildning i Sverige och samtidigt säkerställa att värdgraviditeter inte blir en verksamhet där människor kan utnyttjas.
  • Att lagstiftning införs som reglerar hur föräldraskap och medborgarskap ska fastställas för barn som föds efter värdgraviditet i utlandet.

6.7 Adoption

  • Att det tas fram särskilda regler för vad socialnämnden ska utreda vid en närståendeadoption, separata från internationella adoptioner.
  • Att möjligheten till nationell adoption inte ska vara avhängigt föräldrarnas inbördes relationer eller gemensamma boende.
  • Att en viktig vuxen i ett barns liv ska kunna adoptera barnet utan att de ursprungliga föräldrarna förlorar sitt föräldraskap, sk. third-parent adoption.
  • Att RFSL ska utreda och förtydliga sitt ställningstagande kring transnationella adoptioner.

7. Våld, brott och straff


7.1 Polisen och kriminalvården

  • Att hela polismyndigheten genomgår en kompetenshöjning inom områdena hatbrott, hedersrelaterat våld och våld i nära relationer utifrån ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv.
  • Att transpersoner ska kunna påbörja eller fullfölja könsbekräftande behandlingar även vid placering på institution.
  • Att visitation och kroppsbesiktning måste utföras av personal vars könskategori är bekväm för personen som kontrolleras.
  • Att vid placering på enkönade institutioner ska hänsyn tas till individens könsidentitet.

7.2 Brotsofferstöd

  • Att alla kvinnor, män och ickebinära som utsätts för våld i en nära relation ska få adekvat stöd i sin kommun.
  • Att stödet till brottsoffer bör permanentas och utökas till ett flerårigt anslag för att säkerställa ett långsiktigt arbete för stödmottagningar, brottsofferjourer, kvinnojourer och liknande verksamhet.
  • Att instanser som erbjuder stöd till brottsoffer ska ha hbtqi-kompetens.
  • Att personer som utsatts för människohandel ska få möjlighet att stanna i Sverige efter genomgången rättegång.- Att polisiära insatser mot människohandel intensifieras och prioriteras.
  • Att personer i papperslöshet och utländska personer ska ha möjlighet att anmäla brott utan att riskera utvisning och att detta ska gälla även personer som erbjuder sex mot ersättning.
  • Att våldsutsatta personer i papperslöshet ska ha rätt till skyddat boende och boendena ska få ekonomisk ersättning för detta på samma sätt som för folkbokförda personer.
  • Att fler regioner ska ha mottagningar för personer utsatta för sexuella övergrepp, som tar emot kvinnor, män och ickebinära oavsett transerfarenhet.

7.3 Hedersrelaterat våld och förtryck

  • Att forskningsanslag anslås för att undersöka livsvillkoren för hbtqi-personer som lever i familjer med hedersnormer.
  • Att utredningar och kartläggningar av hedersrelaterat våld och förtryck ska inkludera ett hbtqi-perspektiv.
  • Att ett särskilt hedersbrott införs i svensk lagstiftning för att kunna lagföra systematiskt utfört våld och förtryck med hedersmotiv. 

7.4 Hatbrott

  • Att regeringens strategi mot rasism och hatbrott ska ha ett tydligt hbtqi-perspektiv.
  • Att mer tvärvetenskaplig forskning kring hatbrott genomförs.
  • Att kunskapen om konsekvenser av hatbrott ökar hos verksamheter som erbjuder stöd till våldsutsatta.
  • Att personer utsatta för hot och hat erbjuds ett kompetent stöd.
  • Att en utredning tillsätts för att dels klargöra hur befintlig lagstiftning kan användas för att motverka omvändelseförsök och dels utreda om hur omvändelseförsök kan kriminaliseras i Sverige.

7.5 Sex mot ersättning

  • Att personer som har sex mot ersättning ska ha full tillgång till mänskliga rättigheter och ej erfara negativ särbehandling i kontakt med myndigheter och myndighetsutövare relaterat till att de har sex mot ersättning.
  • Att arbetet för att minska våld och trakasserier mot personer som har sex mot ersättning intensifieras. Insatser för ökad säkerhet, skydd och tillgång till samhälleliga tjänster bör prioriteras.
  • Att den svenska lagstiftningen kring sex mot ersättning reformeras på ett sätt som innebär att köp av sexuella tjänster av vuxna personer som under frivilliga former säljer sexuella tjänster inte längre är kriminaliserat.
  • Att personer som befinner sig i en skyddslös eller på annat sätt utsatt situation, exempelvis i form av beroendeställning till köparen, kraftig alkohol- eller drogpåverkan eller utsatthet för människohandel, ska skyddas genom att sexköp under sådana omständigheter är kriminaliserat, samt andra insatser.
  • Att en oberoende utvärdering och utredning av den svenska lagstiftningen kring sex mot ersättning tillsätts. Utredningen bör belysa hur lagstiftningen påverkar situationen för personer som erbjuder sex mot ersättning, huruvida lagen försätter dessa personer i utsatta och otrygga situationer, om lagen leder till hälsorisker och ökad risk för våldsutsatthet samt om lagen försvårar arbetet med hiv-prevention och “harm reduction”. Utredningens ska syfta till att förändra lagstiftningen så att den skyddar personer som erbjuder sex mot ersättning.
  • Att det tillförs resurser för forskning kring sex mot ersättning i Sverige.
  • Att samhället tar erfarenheter som organisationer som företräder personer som erbjuder sex mot ersättning och organisationer för personer som utsatts för människohandel förmedlar på allvar.
  • Att samhället ska ge stöd till organisationer som företräder personer som erbjuder sex mot ersättning samt till organisationer för personer som utsatts för människohandel.
  • Att organisationer som företräder personer som erbjuder sex mot ersättning samt till organisationer för personer som utsatts för människohandel bjuds in till möten och samtal där sex mot ersättning diskuteras, och att olika perspektiv får komma till tals i frågan.
  • Att personer som erbjuder sex mot ersättning att ska kunna samarbeta och stödja och skydda varandra.
  • Att lagstiftningen rörande koppleri utreds och reformeras så att den kriminaliserar de som utnyttjar andra samtidigt som den skyddar personer som erbjuder sex mot ersättning.
  • Att samhället utvecklar det sociala arbetet inom området och aktivt motverkar den sociala exkluderingen av personer som erbjuder sex mot ersättning.
  • Att stödfunktioner för personer som erbjuder sex mot ersättning har hbtqi-kompetens och kan ta emot personer oavsett sexuell läggning och könsidentitet.
  • Att personer som har sex mot ersättning i Sverige inte ska kunna utvisas eller vräkas från sina bostäder efter polisiära insatser inom ramen för sexköpslagstiftningen.

8. Utbildning, arbetsliv och fritid


8.1 Utbildning

  • Att examensbeskrivningarna för alla former av skolpersonal ändras till  att inkludera kunskaper om hbtqi-personers levnadsvillkor, normkritik, makt och bemötande.
  • Att alla människovårdande yrkes- och högskoleutbildnngar, exempelvis inom hälso- och sjukvård och socialt arbete, inkluderar kunskap om hbtqi-personers livsvillkor, bemötande och normkritik.
  • Att universitets- och högskoleutbildning för lärare i ämnet sexualitet, samtycke och relationer inkluderar ett hbtqi-perspektiv och kunskap om hbtqi-personers livsvillkor. 
  • Att Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra en kartläggning av skolans undervisning i hbtqi-frågor, samt att en kartläggning görs av hbtqi-ungdomars situation i skolan.
  • Att Skolverket, i samarbete med Socialstyrelsen, får i uppdrag att erbjuda elevhälsopersonal kompetenshöjning kring unga transpersoners livsvillkor och transvård.
  • Att RFSL Ungdom ska ha tillräckliga resurser att kunna driva skolfrågor aktivt.

8.2 Forskning

  • Att ett universitetsbaserat forskningscentrum med fokus på hbtqi-forskning instiftas.
  • Att ett myndighetsbaserat kunskapscentrum om hbtqi-personers livssituation inrättas.
  • Att normkritisk forskning som bedrivs om hbtqi-personer och som inte bidrar till att heteronormativa föreställningar lever kvar ska ha god finansiering.
  • Att hbtqi-perspektiv inkluderas i uppdragen när regeringen beställer forskning, kartläggningar och utvärderingar.

8.3 Arbetsliv 

  • Att forskningsanslag anslås för att i en svensk kontext undersöka hur hbtqi-personer utifrån ett livsloppsperspektiv väljer yrke, etablerar sig på arbetsmarknaden och upplever sina arbetsplatser.
  • Att fler arbetsplatser satsar på utbildningar inom hbtqi-frågor som ett led i det förebyggande arbetet mot diskriminering.
  • Att myndigheter, regioner och kommuner säkerställer att det avsätts arbetstid och resurser för verksamheternas arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.
  • Att ett system med likabehandlingsombud införs på arbetsplatser som kan representera anställda kring arbetsgivares skyldighet att bedriva aktiva åtgärder för likabehandling.
  • Att jämställdhetsarbetet inkluderar ett transperspektiv vad gäller att verka för  minskad könssegregeringen på arbetsmarknaden, jämställd representation samt eliminering av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

8.4 Kultur, fritidsliv och det civila samhället

  • Att statens stöd till det civila samhället blir mer långsiktigt än dagens ofta ettåriga projektbidrag.
  • Att regioner och kommuner säkerställer att resurser finns för fritids- och mötesplatser för hbtqi-personer.
  • Att alla hbtqi-personer ska kunna ha en fritid utformad som personen själv önskar, fri från diskriminering och kränkande behandling.
  • Att alla hbtqi-personer som önskar delta i religiösa samfunds verksamhet ska ha möjlighet att göra det såväl som besökare och medlem som funktionär av olika slag på samma villkor som andra.
  • Att regioner och kommuner stöttar lokala Pride-firanden och tar initiativ till att det flaggas med regnbågsflaggan från regionens eller kommunens sida under Pride.
  • Att hbtqi-klubbar och mötesplatser ska bevaras och anses vara en viktig del av kulturen i våra städer.

8.5 Idrott

  • Att idrottsrörelsen aktivt ska arbeta för att idrottsutövande transpersoner ska ha samma möjlighet som cispersoner att delta i idrott.
  • Att kommunala idrottsanläggningar och -arenor ska ha lokaler, inklusive omklädningsrum och toaletter, som är fullt tillgängliga för alla, inklusive trans- och intersexpersoner.
  • Att alla ledare, utbildare, anställda och frivilliga inom idrottsrörelsen ska få utbildning kring hbtqi-frågor och hetero- och cisnormativitet.
  • Att maskulinitetsnormer, sexism, rasism, homofobi och transfobi inom lagsport aktivt motverkas av klubbar och förbund.
  • Att verksamhetsbidrag till föreningar och klubbar som diskriminerar och motverkar hbtqi-personers möjligheter att delta i organiserad idrott ska dras in.
  • Att idrottsförbunden ska uppmuntra distrikt och föreningar att bedriva idrott utan matcher och tävlingsmoment för att underlätta idrottande för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling.