Amning och flaskmatning

Att bli och vara förälderSofia Klittmark, leg. barnmorskaFoto: Bitte Andersson

Här hittar du en introduktion om amning och flaskmatning till regnbågsfamiljer, med länkar till mer information och stöd till dig som nyss börjat amma eller flaskmata - eller snart kommer att göra det!

Hur vi ska ge mat och närhet till våra minsta, är något som väcker mycket känslor hos många. För hbtqi-personer kan det ibland vara svårt att ta till sig information kring amning på grund av att samtalet inte alltid förs med inkluderande och normmedveten ingång. Förhoppningsvis kan den här texten fungera som ett komplement till vårdens information kring amning. 

Skaffa kunskap och reflektera

För många gravida är det självklart att vilja amma. En del som väntar barn och inte själva bär barnet, vill också amma. För några är det självklart att inte vilja amma, och för andra finns kanske frågor och funderingar, osäkerhet eller ambivalens. Oavsett vilka känslor och tankar du har kring amning, är det bra att både läsa på och att samtala med någon amningskunnig person inför beslutet om hur ditt/ert barn ska få sin mat.

Som med all planering inför ett föräldraskap, är det bra att behålla en öppenhet för att saker inte alltid blir som man tänkt sig eller planerat. Allt kanske känns annorlunda när barnet har kommit. Då är det okej. Men det kan vara bra att ha tänkt och planerat (tillsammans, om ni är flera föräldrar) för att ha det att utgå från. 

För att du ska kunna skaffa dig grundläggande kunskap om amning, anknytning, mjölkproduktion och flaskmatning, avslutas de olika avsnitten i texten med länkar till relevant och korrekt information. Det är dock olika hur hbtqi-inkluderande och normmedvetna de är i sitt tilltal. 

Börja gärna med att se RFSL:s filmer Närhet, Amning och Flaskmatning som har ett inkluderande tilltal, på https://bliforalder.rfsl.se.

Använd gärna RFSL:s föräldrastödjande material Att bli och vara förälder, som finns här på hemsidan, som utgångspunkt för samtal och reflektion. Där finns flera teman som berör amning, matning och att vara nybliven förälder.

På rfsl.se kan du också läsa mer om: Amning och matning – specifikt för dig som är trans, Guide till samamning och igångsatt amning, samt Röster om samamning och icke-genetiskt föräldraskap.

Normer kring amning

Normer är ofta osynliga tills man bryter mot dem. Det är ofta från personer som inte velat eller kunnat amma, som det kommer berättelser om hur det känns att möta normen om att man bör amma. Det kan handla om svåra känslor av misslyckande, att känna sig som en dålig förälder om amningen inte fungerar, eller om den inte är ett alternativ av någon anledning. Det kan bli en stark press kring amning. De trånga normerna runt amning kan innebära: du ska amma ditt barn, men bara om du fött det. Den som vill amma längre än ett år, kan få höra att det är onormalt, så om man vill amma i tre år blir man plötsligt normbrytare. Normer säger också att det är en person med kvinnoidentitet som ammar, och det finns normer runt hur och vad man ska känna i förhållande till sina bröst och andra femininitetsnormer och kroppsideal. Sanningen bortom normer är att det är möjligt att amma oavsett om man identifierar sig som kvinna eller inte, oavsett hur man känner i förhållande till sin kropp, oavsett om man burit och fött barnet, och det är okej att amma så länge de som ammar, både vuxen och barn, vill det, och det kan vara tre månader eller tre år.

Det nyfödda barnets närhetsbehov

Alla barn som föds, kommer ut redo att knyta an till sina föräldrar. Barnet behöver ligga hud mot hud, få närhet, kroppskontakt, ögonkontakt, värme, förutsägbarhet och kontinuitet gällande föräldrarna eller andra tillgängliga omsorgspersoner. Närhet är livsnödvändigt för ett barn och är basen för att klara övergången från magen till världen och att få bli en människa – få skapa känslomässiga band. Amning innebär närhet, kroppskontakt och lyhördhet inför barnets signaler, vilket ger ett känslomässigt band utöver näringen. Matningen av ett barn, oavsett hur den sker, innebär alltid mer än mat. Du som flaskmatar kan via matningssituationen skapa en likvärdigt nära relation som i amningsrelationen. Amningen är inte bara mat utan också närhet. Flaskmatning är inte bara mat, utan också närhet. 

Ett känslomässigt band är inte beroende av amning, utan av närhet. Det är inte nödvändigt att ge mat för att skapa en nära relation med barnet. Det betyder att ett barns alla föräldrar, oavsett amning eller ej, kan utföra den här processen. Med eller utan bröst. Med eller utan nappflaska. Men alltid med din kropp, dina ögon och din uppmärksamhet, din mjuka röst och din omsorg och kärlek. En förälder som inte ger mat är en lika viktig förälder, och har en egen och unik plats i sitt barns liv. Och är man en sådan förälder, så har man också en jätteviktig plats i att vara stöd till den förälder som ammar.

Amningsstöd

Rekommendationen kring amning och bröstmjölk utifrån ett folkhälsoperspektiv, är att den bästa näringen för ett nyfött barn är helamning i sex månader, och därefter introduktion av smakportioner och fortsatt amning i upp till två år eller mer, med tillägg av annan mat. Amning rekommenderas, men inte alltid och inte till varje pris. Amning är det bästa för barnet så länge föräldern kan och vill amma. Det bästa för barnet är en förälder som mår bra och som orkar vara förälder. 

Om en amning är svår på något sätt, kan det skapa stark stress hos både den som ammar och övriga föräldrar. Vi vet att tillgången till personligt amningsstöd är centralt och viktigt för att amning ska fungera, och vi vet också att det finns brister inom vården gällande amningsstöd. Alla som vill amma, ska få bästa möjliga stöd för att kunna genomföra en amning. Sök stöd och råd för just din situation.

  • Med 0-7 dagar gammalt barn: BB
  • Med barn 7+ dagar: BVC
  • Ring 1177, som kan hänvisa dig till relevant amningsmottagning i din region
  • Amningshjälpen, ideell organisation, personliga samtal och möten, men också onlineforum på facebook
  • Facebook-grupp: Amningshjälpens slutna grupp (råd och hjälp om amning från andra som ammar plus från “hjälpmammor” med utbildning och erfarenhet av att hjälpa till med amningssvårigheter) https://www.facebook.com/groups/amningshjalpen/
  • Facebook-grupp: LLL LGBTIQA+ Families: a safe space for families who identify somewhere across the sexuality and gender identity rainbow.

AMNING – läs mer

ANKNYTNING, NÄRHET OCH HUD MOT HUD – läs mer

Flaskmatning

Ett sätt att ge sitt nyfödda barn mat är via nappflaska. En del ger utpumpad bröstmjölk och andra ger bröstmjölksersättning på flaska. En del upplever att det är svårt att få bra information kring flaskmatning, delamning samt att kombinera amning och flaskmatning. Det har att göra med att WHO och Sverige jobbar med att begränsa att vinstdrivande företag ger felaktig och vinklad information om bröstmjölksersättning till blivande föräldrar. Många vinstdrivande företag tjänar mångmiljonbelopp på att marknadsföra och informera om bröstmjölksersättning och nappflaskor. Ingen tjänar pengar på amning. WHO har under många år gjort olika insatser för att skydda, främja och stödja amning i världen. Sverige har lagstiftning som förbjuder marknadsföring av bröstmjölksersättning och nappflaskor. Det får till exempel inte finnas reklam för det på barnmorskemottagningar eller i babyboxar. Färre och färre barn ammas, och mer och mer pengar tjänas av företag som säljer bröstmjölksersättning. Vårdpersonal har därför fått uppdraget att berätta om bröstmjölkens och amningens fördelar, och om riskerna med flaskmatning. Alla föräldrar har rätt att få den här informationen, för att kunna göra ett informerat val kring matningen av sitt barn. Men amning är inte för alla och fungerar inte för alla, och då är flaskmatning ett alternativ. Den som ska flaskmata behöver information, råd och stöd, på samma sätt som den som ska amma. För de som vill kombinera amning med flaskmatning, något som är vanligt i regnbågsfamiljer med fler än en förälder, så är det också viktigt att få råd kring hur man kan tänka amningsbevarande när man kombinerar amning med flaskmatning.

Att kombinera amning och flaskmatning

Barn är olika. En del klarar att kombinera amning och nappflaska, och andra inte. Det är ofta de första månaderna som det kan vara svårare att kombinera. Ju äldre barnet blir, desto större chans att kunna mata på flera olika sätt. Flaskmatning kan störa amning genom att barnet utvecklar en flaskpreferens och börjar föredra flaskan och inte vill ligga vid bröstet längre. Det kan också störa amningen genom att mjölkproduktionen minskar, särskilt om bröstmjölksersättning ges i flaskan, och det leder till en spiral av minskad mjölkproduktion, barnet verkar missnöjt, föräldern tar då till ersättning, vilket minskar mjölkproduktionen ytterligare. Eftersom mjölken bildas i kroppen, är det lättare att störa den processen, än ersättning som alltid finns på affären. Men delamning och kombinationsmatning är numera vanliga sätt att amma och mata. Det är då bra att lära sig mer och att på så sätt hitta amningsbevarande strategier kring att kombinera flaska och amning. Med hjälp av uppmärksamhet på hur barnet reagerar och kunskap kring amningsbevarande råd, är det i många fall möjligt att få detta att fungera.

Amningsbevarande råd vid delamning/kombinationsmatning

  • skaffa kunskap om hur mjölkproduktion fungerar utifrån tillgång-efterfrågan
  • barns tillväxtperioder och deras behov av klusteramning (att amma ofta och länge)
  • att kvällsoro, missnöjdhet och långa perioder vid bröstet är förväntat beteende hos barn och hör ihop med behov av ökad mjölkproduktion
  • råd kring hur man flaskmatar: att använda sig av “flaskmatning i barnets takt/lyhörd flaskmatning/paced bottle feeding”, och vikten av långsamt och litet flöde med pauser för att efterlikna amning
  • lyhördhet inför barnets beteende vid bröstet och flaskan, samt hunger- och mättnadssignaler
  • vara beredd att ta bort flaska och istället mata via kopp eller tillmatningsset vid flaskpreferens
  • metoder för att få barnet att vilja ta bröstet igen
  • information om fördelen med att ge bröstmjölk i flaskan för att bibehålla mjölkproduktion (förutom hälsofördelarna med bröstmjölk i sig)
  • pumpning för att bibehålla mjölkproduktionen om man introducerar ersättning
  • råd för ökad mjölkproduktion, som “power pumpning” och bröstkompressioner under amning och/eller pumpning

DELAMNING & DELAKTIGHET – läs mer

  • Om att öka mjölkmängden och olika sätt att tillmata: https://sagogrynet.wordpress.com/2018/10/09/om-att-oka-mjolkmangden-och-olika-satt-att-tillmata/

  • Making More Milk: The Breastfeeding Guide to Increasing Your Milk Production 2019 av Lisa Marasco och Diana West eller deras hemsida: https://www.lowmilksupply.org/

Om du inte vill eller kan amma

Amning är ett personligt val. Om du inte vill eller kan amma, så är det okej. Om du har ambivalenta känslor kring amning, ska det däremot vara möjligt att få stöd att reda ut tankar och känslor under graviditeten. Ibland frågar vårdpersonal om amning för att de vill hjälpa dig att bearbeta sådant som kan ligga i vägen för att amma. Om du inte vill ha hjälp med något sådant, går det bra att tacka nej. Ibland kan vårdpersonalen fråga hur du tänkt kring matningen för att veta om du tagit ett informerat beslut eller vill ha mer information. Om du bestämt dig, och inte vill prata mer om amning, kan det vara bra att vara tydlig med det och be någon skriva in detta i din journal, då det underlättar för vårdpersonal att inte göra fel och stressa dig. Kom ihåg att du kan vara stolt och nöjd som förälder oavsett hur ditt barn får sin mat. 

Att börja flaskmata

Om du väljer att flaskmata ditt barn är det bra att skaffa kunskap om hur mycket ett barn behöver äta vid olika åldrar, även om matning sker utefter barnets hunger och mättnad. Det är viktigt att lära dig om hur ditt barn signalerar att hen är hungrig och hur hen signalerar att hen vill göra paus i ätandet, eller är mätt. Det finns många videos som visar hungersignaler, som ibland kallas amningssignaler, se förslag nedan. Det är också viktigt att läsa på praktiska saker kring hur du rengör flaskorna och tillreder ersättningen på ett korrekt sätt. Det finns information kring detta på hemsidor från de företag som tillverkar nappflaskor och ersättning. Läs alltid på förpackningen när du ska blanda ersättning, då doseringen kan variera mellan olika ersättningar som finns att köpa. Använd alltid den skopa som medföljer i förpackningen. Generellt sätt så får man prova sig fram bland de olika bröstmjölkersättningar som finns tillgängliga, och om ditt barn har ont i magen är det bra att ta stöd av familjens barnsjuksköterska på BVC kring eventuellt byte av ersättningssort. Ibland hjälper det att byta sort, men små barn har ofta ont i magen, och det kan handla om allt ifrån omogna tarmar till mjölkallergi eller andra medicinska tillstånd, så be om stöd och råd från vårdpersonal.

Det finns ett enormt utbud av flaskor, och många företag gör reklam för att just deras är bäst. Det finns från vårdens sida inga rekommendationer om att en viss flaska är bäst. Det som kan vara bra att tänka på generellt är att välja en dinapp med ett mer långsamt flöde. Många rekommenderar att byta till napp med större hål efter en viss tid. Du som kombinerar amning med flaskmatning kan välja att behålla en mindre napp med ett mindre flöde, för att minska risk för flaskpreferens, men även arbeta med hur du ger maten i flaskan. En bra metod (för alla som flaskmatar) är flaskmatning i barnets takt, paced bottle feeding, även kallat lyhörd matning. Den metoden ger minskad hastighet, och ger barnet ökad möjlighet att själv bestämma över pauser, hunger och mättnad genom att du som förälder är uppmärksam på barnets signaler och medveten om hur du kan mata för att efterlikna amning så mycket det går. 

FLASKMATNING – läs mer