Värdgraviditet

Vad är värdgraviditet?

En värdgraviditet innebär att en person går igenom en graviditet i syfte att föda barn åt någon eller några andra. Detta för att de ska få möjlighet att bli förälder/föräldrar. Den som bär barnet kallas ofta surrogatmamma eller magmamma.

De allra flesta som får barn genom värdgraviditet är olikkönade par. Frågan är alltså inte per definition en hbtqi-fråga, även om den ofta presenteras så. Värdgraviditet är dock en av få möjliga sätt för manspar att få biologiska barn på. Ett annat sätt är att gå samman med andra som kan bära ett barn, till exempel en kompis eller ett annat par.

Värdgraviditet i Sverige

Det finns inga juridiska bestämmelser kring värdgraviditet i Sverige. Privata överenskommelser om värdgraviditet är inte förbjudna i Sverige. Men, eftersom värdgraviditet är oreglerat i Sverige kan man inte få hjälp med överenskommelser om värdgraviditet genom assisterad befruktning på klinik i Sverige.

I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det kan krocka med situationer där personer från Sverige som fått barn via värdgraviditet i länder där det är tillåtet och reglerat. Detta då den som fött barnet alltså inte blir juridisk förälder till barnet.

Altruistisk eller kommersiell värdgraviditet

En överenskommelse om värdgraviditet utomlands kan vara altruistisk eller kommersiell. Vid en altruistisk värdgraviditet får den som bär och föder barnet inte någon ersättning för det. Detta till skillnad från när det finns en kommersiell överenskommelse då en specifik ekonomisk ersättning ges. De länder som reglerar detta har olika bestämmelser och kontroller kring ersättningsnivåer.

Den som bär barnet kan dock få en ersättning för förlorad arbetsinkomst och omkostnader på grund av graviditeten. Oavsett om det gäller en altruistisk eller kommersiell värdgraviditet. Det kan handla exempel kostnader för läkarbesök, eventuella extra försäkringar och gravidkläder.

Partiellt eller fullständig värdgraviditet

Partiell värdgraviditet eller partiell surrogat innebär att den som ska vara gravid använder sina egna ägg. Då kommer personen ha en genetisk koppling till barnet. Befruktningen kan ske utanför kroppen eller genom en insemination.

Fullständig värdgraviditet eller fullständig surrogat, innebär att ägget istället kommer från en donator eller från en av de blivande föräldrarna. I det fallet saknar den som bär barnet en genetiskt kopplad till barnet. Det här är den vanligaste formen när det gäller de värdgraviditeter som sker via assisterad befruktning på klinik.

Vid en fullständig värdgraviditet sker befruktningen alltid utanför kroppen. Den förälder som har ägg eller äggdonatorn får då genomgå den första delen av en IVF-behandling, det vill säga en hormonbehandling för att få ägg att mogna i äggstockarna följt av ett äggplock. Äggen blir sedan befruktade med spermier, som oftast kommer från en av föräldrarna. Ett (eller flera) befruktade ägg förs sedan in i livmodern på den som ska bära barnet. 

Adoption efter en värdgraviditet

Den som har fött barnet kan efter födseln godkänna att någon adopterar barnet. Oftast blir den som fött barnet varken blir juridisk eller social förälder till barnet. Det vanligaste är att en av de blivande föräldrarna bidragit med spermier. Den personen blir då registrerad som juridisk far till barnet. Om den personen är gift eller sambo, kan dennes partner göra en närståendeadoption. Det kräver dock att den som burit barnet givit sitt tillstånd. 

Värdgraviditet utomlands

En del reser till andra länder för att bli föräldrar genom värdgraviditet. Anledningen kan vara att det aktuella landet har lagar som gör överenskommelser om värdgraviditet juridiskt säkra. Det finns flera länder som reglerar överenskommelser om värdgraviditet, där det finns ett uttalat ställningstagande för värdgraviditet.

Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra överenskommelser om värdgraviditet utomlands. Att en person eller ett par från Sverige blir föräldrar genom en överenskommelse om värdgraviditet i ett annat land är alltså inte olagligt. Det gäller både altruistisk och kommersiell värdgraviditet.

Däremot är det juridiskt osäkert eftersom det inte finns regleringar om hur det ska gå till. Den svenska lagstiftningen utgår ifrån att en person som föder ett barn alltid blir registrerad som rättslig förälder till barnet.

I länder där det är tillåtet och reglerat kan de tilltänkta föräldrarna blir registrerad som rättsliga föräldrar, istället för att den som burit barnet automatiskt blir rättslig förälder. I flera av länderna sker också ett direkt överlämnande av vårdnaden av barnet från den som burit och fött barnet till de blivande föräldrarna. Därmed behövs det ingen närståendeadoption i det aktuella landet där den som fött ger sitt medgivande till att barnet adopteras.

Närståendeadoption krävs

Även om barnet aldrig varit juridiskt bunden till den som fött barnet i det land där barnet föddes, behöver man alltså genomgå en närståendeadoption för att båda ska kunna bli rättsliga föräldrar i Sverige. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet såväl för den som fött, för barnet och för föräldrarna. Det innebär att enligt ett annat lands regelverk är det redan klart med vem/vilka som är de juridiska föräldrarna till barnet. Krocken uppstår först vid kontakten med den svenska lagstiftningen.

Innan någon av de blivande föräldrarna är registrerad som rättslig förälder i Sverige får barnet heller inte svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap följer nämligen en rättslig förälders medborgarskap. På vissa håll får barnet medborgarskap i det land där det blev fött. På andra håll, och i värsta fall, blir barn statslösa vid födseln.

Problemet idag

Sammanfattningsvis är problemen i Sverige idag 

• att det saknas en lagstiftning i Sverige som reglerar hur föräldraskap och medborgarskap ska fastställas för barn som föds efter en värdgraviditet. Det innebär
• att det saknas det skydd för både barnet och den som bär barnet vid en värdgraviditet.att det saknas regler i Sverige för altruistisk värdgraviditet.
• att människor kan utnyttjas vid kommersiella överenskommelser om värdgraviditet.

Vad vill RFSL? 

RFSL:s ställningstaganden bygger på att barn som växer upp med hbtqi-föräldrar ska ha samma trygghet, samma möjligheter och möta samma respekt som andra barn. Oavsett hur de kommit till. Barn som blir till genom värdgraviditet måste få sina rättigheter tillgodosedda. Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har barn rätt till föräldrar och till ett familjeliv. De har rätt att, så långt det är möjligt, få veta vilka dess föräldrar är och att få deras omvårdnad. Barn har också rätt till medborgarskap.

RFSL:s ställningstaganden bygger på att barn som växer upp med hbtqi-föräldrar ska ha samma trygghet, samma möjligheter och möta samma respekt som andra barn, oavsett hur de kommit till.

RFSL vill därför införa en lag som reglerar hur föräldraskap och medborgarskap ska bli fastställt för barn som har blivit födda efter en värdgraviditet. Vi behöver ha juridiska bestämmelser som skyddar och ser till barnets bästa i de fall barnet tillkommit på det viset.

RFSL vill också att altruistisk värdgraviditet ska bli en juridiskt trygg och möjlig väg till familjebildning i Sverige. En viktig princip för RFSL är att människor själva har rätt att bestämma över sin egen kropp och fatta egna beslut. Det gäller på samma sätt vid vad valet att till exempel vilja bära och föda någon annans barn, att göra abort och att donera organ och vävnader.

Fri vilja måste vara säkerställt

RFSL vill samtidigt att det ska bli säkerställt att den som bär barnet gör det av fri vilja och inte blir utnyttjad. Ända sedan 2008 då RFSL beslutade att arbeta för att värdgraviditet (då kallat surrogatöverenskommelse) ska regleras i Sverige, har RFSL betonat att det är av yttersta vikt att en reglering ska säkra aborträtten, att den som föder barnet ska kunna ångra sig och behålla barnet under en viss tid efter det att barnet är fött, medan de blivande föräldrarna inte ska kunna ångra sig.

Ända sedan 2008 då RFSL beslutade att arbeta för att värdgraviditet ska regleras i Sverige, har RFSL betonat att det är av yttersta vikt att en reglering ska säkra aborträtten, att den som föder barnet ska kunna ångra sig och behålla barnet under en viss tid efter det att barnet är fött, medan de blivande föräldrarna inte ska kunna ångra sig.

RFSL vill att regeringen tillsätter en ny utredning för att se över möjligheten till att reglera altruistiskt värdgraviditet i Sverige. Vi vill att utredningen ska föreslå hur vi kan motverka den exploatering och utnyttjande av människor som genomgår en värdgraviditet. Den exploatering som vi vet sker på vissa håll.

Senast frågan om värdgraviditet blev utredd var inom ramen för den statliga utredningen Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11). Utredningens förslag var att värdgraviditet fortsatt skulle vara oreglerat. RFSL kritiserade utredningen bland annat för att den saknade en konsekvensanalys för de barn som tillkommer via värdgraviditet.

Även Högsta domstolen har understrukit vikten av att ansvariga politiker ser över juridiken för barn som kommit till genom värdgraviditet. Det framgår i två domar från 2019. Högsta domstolen bedömde då att två svenska kvinnor ska ses som rättsliga föräldrar till sina respektive barn. Dessa hade blivit födda efter värdgraviditet utomlands. Omständigheterna kring detta var att dessa kvinnor separerat från respektive barns pappa. Högsta domstolen i sin tur lutade sig då mot ett rådgivande yttrande kring föräldraskap efter värdgraviditet som Europadomstolen kom med 2019.

Även Högsta domstolen har understrukit vikten av att ansvariga politiker ser över juridiken för barn som kommit till genom värdgraviditet. Det framgår i två domar från 2019.

Viktigt att veta inför värdgraviditet

Inför en överenskommelse om värdgraviditet utomlands bör samtliga vara pålästa både om den svenska lagstiftningen. Det är också viktigt att vara påläst om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där överenskommelsen sker. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.

Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir rättslig förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det. Det vill säga hos den som burit och fött det. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att föräldraskapet och vårdnaden ska kunna bli fastställd.

Skulle den som burit barnet ångra sig och vilja vara juridisk och social förälder till barnet, har inte heller de tilltänkta föräldrarna rätt att kräva att personen istället ska ge sitt medgivande till en adoption.

Den som bär barnet kan inte kräva de tilltänkta föräldrarna på eventuell ersättning för minskad arbetstid under graviditeten. Den kan inte heller kräva ersättning för gravidkläder eller för andra kostnader som kan uppstå kopplat till graviditeten. Om det tillstöter några komplikationer under graviditeten eller om något händer personen som bär barnet så har personen ingen möjlighet att rent juridiskt kräva ekonomisk ersättning för detta av de tilltänkta föräldrarna.

Länkar:
Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11)
Ett ovanligt välmotiverat beslut från HD i mål om erkännande av utländsk dom