Flerföräldraskap

Att bli och vara förälderTherese Sandin, leg barnmorskaFoto: Amanda Ekström/@tuggmotstånd

Den här texten riktar sig till som överväger alternativet att vara fler än två föräldrar till ett barn. Vi ger tips och råd kring hur man kan tänka inför processen, hur man hittar andra som går i samma tankar, vad som är bra att veta och hur man kan skriva ett moraliskt kontrakt mellan er tilltänkta föräldrar.

Runt millennieskiftet började man tala om den svenska regnbågsfamiljen. Den bestod då av ett gaypar eller lesbiskt par som blev föräldrar tillsammans med en person eller ett annat samkönat par och sedan delade föräldraskapet relativt jämnt. Sedan lesbiska par och ensamstående kvinnor kunnat få hjälp med assisterad befruktning har det blivit svårare för homo-/bisexuella män att hitta medföräldrar att dela ett föräldraskap med. 

I Sverige kan ett barn endast ha två juridiska föräldrar. De föräldrar med genetisk koppling till barnet blir enligt lag juridiska föräldrar.  Om exempelvis den vars spermier använts frånsäger sig sitt föräldraskap, kan barnet närståendeadopteras av den person som är icke-genetisk förälder. Det kan dock vara en komplicerad process och det är inte alltid det blir som familjen önskar. 

Att föräldradejta

Hur träffar man då någon att skaffa barn tillsammans med? Alla har inte någon självklar person att tillfråga i sin omgivning, eller kanske vill skaffa barn tillsammans med någon man skapar en ny relation till. På Facebook finns en sluten grupp där man kan posta en efterlysning efter medföräldrar. Gruppen heter “Vi som söker medföräldrar”. I inlägget på sidan kan det vara bra att uppge var du/ni bor, hur din/er livssituation ser ut och vem ni söker. Det är inte alltid så lätt på förhand att veta vilka egenskaper man vill att en medförälder ska ha och det är inte fel att träffa fler personer om det inte känns helt hundra med den du/ni träffar. Man kan behöva ses några gånger för att lära känna varandra och det får ta tid. Ni ska kunna ha en god relation i många år framöver om ni väljer att skaffa barn ihop. 

Bra att tänka på inför val av genetiska föräldern om man lever i en samkönad relation

Det finns goda exempel på hur en familj med fler än två föräldrar har kunnat hitta ett fungerande samarbete kring barnet. Det finns dock en del saker som kan vara bra att vara medveten om i ett sådant arrangemang, framför allt kring den icke-genetiska förälderns utsatthet. Du som icke-genetisk förälder behöver t.ex. få fullmakt av barnets genetiska föräldrar för att kunna söka sjukvård eller hämta ut läkemedel åt barnet. Det innebär också en juridisk otrygghet att vara icke-genetisk förälder. Om du och din partner skulle separera/skiljas har du enligt lag ingen umgängesrätt till barnet och riskerar därför att förlora all kontakt med barnet om en konflikt uppstår. Skulle något hända dig har barnet ingen arvsrätt efter dig, om du inte skriver ett testamente där du tydliggör att barnet ska få ärva dig. Skulle något hända din partner är det inte heller självklart att du kommer att kunna bli barnets andra juridiska förälder. 

Tips/tänkvärt till er som överväger flerföräldraskap: 

  • Lär känna varandra ordentligt innan ni bestämmer er för att påbörja försök till att bli gravid. Många “föräldradejtar”, alltså umgås med syfte att lära känna varandra och se om ni klickar. Det är en styrka att veta lite hur de andra föräldrarna tänker kring föräldraskap och uppfostran för att också kunna bedöma er samarbetsförmåga. Allt ni kan göra för att minska risken för missförstånd eller konflikter när barnet är fött är ovärderligt. 
  • Skriv gärna ett avtal er emellan. Det är inte juridiskt bindande, men kan vara bra att påminna om och hänvisa till i de fall meningsskiljaktigheter uppstår. Det kan också vara bra att ha nedskrivet det ni pratat om inför att barnet föds. Ställ obekväma frågor till varandra och tänk på möjliga framtidsscenarier (skilsmässa/separation, behov av flytt, nya relationer, skada, dödsfall eller liknande) oavsett hur låg sannolikheten är. 
  • Hur tänker ni kring graviditet, förlossning, amning/matning, första tiden med bebisen? 
  • Var/hur ska barnet bo första tiden? 
  • Ska ni bo tillsammans samtliga föräldrar första tiden, ha barnet växelvis eller ha tydligt schema över tiden?
  • Kostnader och liknande, hur tänker ni att ni ska dela upp de kostnader som finns kring barnet? 
  • Föräldraledighet, hur vill ni dela upp ledigheten mellan er? Du som är icke-juridisk men är sambo/gift med en av de juridiska föräldrarna kan få delar av din partners föräldraledighet. 
  • När det är dags att välja vem som ska bli genetisk förälder till barnet, prata igenom hur viktig genetiken är för er. Ibland kan det dyka upp tankar och funderingar man inte var beredd på att man hade. Våga sätta ord på de tankar, känslor, oro och eventuella rädslor som dyker upp. Kanske blir det lättare för dig att hantera det som dyker upp om de andra föräldrarna vet hur du tänker och känner. 
  • Vissa har tankar kring att barnet föds in i en “skilmässosituation” med fler än ett hem, men där kan ni även påminna andra och er själva om att en skilsmässa kan kantas av konflikter och samarbetssvårigheter, medan dessa problem inte finns i ert samarbete. 

Här kan ni läsa mer om vad ett moraliskt avtal kan innehålla.

Praktiska råd för att få till en graviditet

Efter att ni valt vilka två som ska vara barnets genetiska föräldrar är det bra om den som har livmoder börjar spåra sin ägglossning. Det finns ägglossningsstickor att köpa på t.ex. apoteket. Det är även bra att köpa hem sprutor och en behållare för spermierna, även detta går att få tag på via apoteket eller online.

Innan ni börjar med inseminationerna är det bra om ni testar er för könssjukdomar. Det är alltid en trygghet att veta att man är fri från könssjukdomar, då vissa könssjukdomar kan påverka fertiliteten, framförallt hos den som ska bära barnet. Det kan också vara en god idé att använda kondom vid samlag med nya sexpartners under tiden ni försöker få till en graviditet för att minimera risken för könssjukdomar.

När ägglossningstestet är positivt betyder det att ägglossningen kommer att ske inom de närmsta 48 timmarna och under den tiden är personen med livmoder som mest fertil. Då är det läge att utföra en insemination. Chanserna ökar om ni gör fler än en insemination under dygnen innan ägglossningen. För att veta när ägget lossnat kan man ta ett ägglossningstest igen, då den inte längre blir positiv när ägget släppt. 

Det finns råd som brukar ges till den med spermier, bland annat att man ska undvika att onanera några dagar innan ägglossning, att undvika tajta underkläder, att man ska undvika att pungen blir för varm mm. 

Det underlättar om den vars spermier ska användas är på samma plats som den som ska insemineras, då spermiernas chans till överlevnad minskar så fort spermierna är utanför kroppen. Därför är det bra om spermierna insemineras så snart som möjligt efter utlösning. 

Spermierna dras upp i sprutan och insemineras med hjälp av den. För dig som ska bli gravid kan det vara bra att försöka känna var livmodertappen finns. Kommer du åt den kan du tömma sprutans innehåll vid/in i mynningen. Det är dock inte nödvändigt, utan se till att spermierna hamnar så långt in i underlivet som möjligt så att de inte rinner ut direkt. Hur man väljer att göra efter detta varierar. Det finns tips som ibland ges, varav vissa kanske saknar vetenskaplig grund, men ibland vill man ha hängsle och livrem. Bland annat rekommenderar man att man efter insemination ligger med bäckenet upphöjt en stund, genom att lägga en kudde under rumpan. Andra rön säger att det är bra om den som inseminerats får orgasm då det kan underlätta för spermierna att ta sig mot äggledarna. Man kan också använda en ren menskopp för att hålla kvar spermierna en stund efter insemineringen. 

Ungefär två veckor efter ägglossningen får man vanligen mens och det är bra att vänta med att ta ett graviditetstest till den dag du förväntar dig att få mens. Det finns även tester man kan ta 5 dagar innan beräknad mens, men ju mer tålamod du har, desto större chans är det att få ett tydligt positivt test. Det kan vara bra att ställa in sig på att det kanske inte fungerar på första försöket, det är väldigt ovanligt att det gör det. Fortsätt spåra din ägglossning och gör heminsemination nästa månad igen. För vissa kan det ta några månader eller upp till ett år att lyckas bli gravida, så försök ha tålamod, även om det ibland känns motigt. Processen att försöka bli med barn kan ibland innebära att man drabbas av missfall, vilket är väldigt vanligt i Sverige. Det är inte alltid man är medveten om att man fått ett missfall då blödningen kan tolkas som en mens. Ibland blöder man mer och i fler dagar än vid en mens. Blöder du rikligt, i över en vecka, har väldigt ont i magen, feber eller har andra symtom, kan det vara bra att kontakta sjukvården. Det kan vara så att kroppen inte klarar av att göra sig av med resterna själv, och det kan vara aktuellt med en skrapning för att vara säker på att livmodern är tömd. 

Att få ett missfall kan vara en stor sorg som är svår att förbereda sig på. Vissa får fler än ett missfall. Har du haft tre missfall kan det vara bra att söka sig till vården för att göra en fertilitetsutredning, för att se om det finns en förklaring till varför du fått upprepade missfall. Det kan vara hormonellt, handla om din sköldkörtelfunktion eller handla om att du har en muskelknuta i livmodern som försvårar för ägget att fästa i livmoderväggen. Dessa orsaker går ofta att åtgärda för att öka era chanser till en graviditet. En fertilitetsutredning kan även vara bra att göra om ni aktivt försökt få till en graviditet i ett år utan att lyckas. Det går även att göra en fertilitetsutredning tidigare om man vänder sig till en privat klinik. 

När ni får ett positivt graviditetstest kan det vara bra att boka en tid för ett inskrivningssamtal på en barnmorskemottagning. Runt graviditetsvecka 8 kan man utföra ett tidigt vaginalt ultraljud om man känner oro eller bara vill få graviditeten bekräftad. Det är dock inte alla mottagningar som erbjuder denna möjlighet, och då får man vända sig till en privat klinik. Runt graviditetsvecka 18 (+/- 1-2 veckor) erbjuds ett rutinultraljud då man tittar så att det ser bra ut med barnet. Man tittar på barnets organ och ni som föräldrar får en första chans att se er bebis. 

Här kan ni läsa mer om heminsemination.

Mötet med vården

Var med vid inskrivningen alla som ska bli föräldrar. På så sätt kan ni lära känna barnmorskan ni kommer att gå till under graviditeten och hen kan med hjälp av er skriva journalen så att ni alla får känna er delaktiga. Det blir lätt fokus på den gravida, kroppen och det medicinska i mötet med vården under graviditeten och i samband med förlossningen, men det innebär inte att ni andra föräldrar ska känna er osynliggjorda. Här kan ni läsa mer om hur ni tillsammans kan förbereda er inför förlossningen.

Juridiska aspekter

Svensk lagstiftning är inte anpassad efter att ett barn ska ha fler än två juridiska föräldrar. Det här är en fråga RFSL jobbar för och vi anser att det är dags att införa en lag som tillåter ett barn att ha fler än två föräldrar. För er skull rekommenderar vi er att fråga en familjejuridiskt sakkunnig för att få lite insyn i hur ni kan tänka kring det juridiska. Ni kan även maila regnbagsfamiljer@rfsl.se. Här kan ni läsa mer om juridiskt föräldraskap.