Synpunkter på utkast till kunskapsstöd

Kapitlen är framtagna inom ramen för regeringens uppdrag till Socialstyrelsen om att uppdatera kunskapsstödet God vård av barn och ungdomar med könsdysfori som publicerades 2015. Publicering av dessa två kapitel är planerad till mars 2021. Övriga uppdaterade kapitel och rekommendationer om olika könsbekräftande behandlingar är planerade att remitteras och publiceras senare, inför redovisning till regeringen i maj 2022.

Du kan läsa RFSL och RFSL Ungdoms synpunkter i sin helhet under rubriken Remissyttranden. Här följer en sammanfattning av RFSL och RFSL Ungdoms synpunkter:

• RFSL och RFSL Ungdom ställer sig överlag positiva de föreslagna rekommendationerna men har ett stort antal synpunkter på texten i stort då vi ser behov av exempelvis förtydliganden eller tillägg. 
• RFSL och RFSL Ungdom vill att två av rekommendationer omformuleras. Det gäller rekommendationerna som hör samman med autismspektrumtillstånd (AST) och adhd/add.
• RFSL och RFSL Ungdom ifrågasätter förslaget om att screena för AST och adhd/add hos alla minderåriga som söker vård hos könsdysfori-mottagningar. Detta kommer att leda till missvisande statistik. Hälso- och sjukvården bör endast initiera neuropsykiatrisk utredning om tecken på AST/adhd/add föreligger. Sådan utredning bör ske parallellt med utredning av könsinkongruens.
• RFSL och RFSL Ungdom delar åsikten om att långa utredningar kan leda till psykisk ohälsa men vill att detta ytterligare betonas. Nuvarande skrivning “Möjliga risker är att långa utredningstider kan upplevas som psykologiskt påfrestande för den unge” är inte tillräckligt skarpt. Även väntetiderna inom vården (både för att komma till utredning och väntetider inom utredningen) innebär en stor psykologisk påfrestning.
• RFSL och RFSL Ungdom anser det positivt att de diagnostiska verktyg som nämns inte utgår från binära könsidentiteter. Däremot behöver ickebinäras behov ytterligare tydliggöras, och även vårdens kompetens kring detta, på flera platser i kunskapsstödet.
• RFSL och RFSL Ungdom ser det som mycket positivt att minoritetsstress och vikten av att arbeta med detta lyfts. Likaså behovet av stöd till närstående samt närståendes betydelse för unga transpersoners psykiska hälsa.
• RFSL och RFSL Ungdom välkomnar att vikten av att huvudmännen erbjuder hjälpmedel betonas samt att vården ska hjälpa till att förebygga negativa fysiska konsekvenser av att använda hjälpmedel som exempelvis binder. 
• RFSL och RFSL Ungdom har flertalet åsikter om avsnittet om social transition, bland annat att vi saknar viktig forskning och att vi inte delar tolkningen av den forskning som hänvisas till.
• RFSL och RFSL Ungdom reagerar på flertalet skrivningar gällande vårdnadshavares inflytande och delaktighet. Vårdnadshavare vill inte sitt barns bästa i alla lägen. Det är inte heller alltid som vårdnadshavare känner sitt barn väl. Ytterligare problematisering är därför centralt. Barnets bästa ska alltid vara vägledande.
• RFSL och RFSL Ungdom håller med om vikten av att erbjuda barn och ungdomar en lämplig stöd- eller behandlingskontakt utanför utredningsteamet. Vi ser att särskilt ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion här. Vi ser också att samtal om tvivel eller osäkerhet är en viktig del av processen och utredningen, men som, om de dokumenteras i journaler, används mot unga i en senare ansökan om ändring av juridiskt kön. Detta visar återigen på att nuvarande könstillhörighetslag inte fungerar och inte är anpassad efter faktiska förhållanden.