Avdelningsstadgar för RFSL

Avdelningsstadgarna antogs vid RFSL:s kongress 11-13 maj 2018. De gäller för alla avdelningar och deras verksamheter, och ska gälla för alla föreningar som ansluter sig till förbundet RFSL.

Avdelningsstadgar för RFSL (pdf)

§ 1 Föreningens namn

  • 1.1 Föreningens namn är RFSL ___________

§ 2 Tillhörighet

  • 2.1 RFSL ____(som ovan)______ är en ideell förening och en avdelning inom RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter.

§ 3 Syfte, ändamål och verksamhet

  • 3.1 Avdelningens syfte och ändamål är att verka för ett samhälle präglat av mångfald, öppenhet och respekt för människors olikheter, där alla, oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika, ska ha lika rättigheter och skyldigheter, lika värde samt lika möjligheter att leva och verka.
  • 3.2 Avdelningen ska bedriva politik, informationsverksamhet, social verksamhet och stödjande verksamhet, i den mån avdelningen har möjligheter och resurser till, för homosexuella, bisexuella, transpersoner,  personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner. Dessa verksamheter ska stämma överens med RFSL:s principprogram, RFSL:s stadgar, beslut som fattas av RFSL:s kongress samt övriga styrdokument.
  • 3.3 Avdelningen är feministisk och antirasistisk samt partipolitiskt och religiöst obunden.

§ 4 Medlemskap

  • 4.1 Avdelningen består av medlemmar som erkänner avdelningens och förbundets syfte och ändamål samt betalar medlemsavgift.
  • 4.2 Medlemsavgiften fastställs av RFSL:s ordinarie kongress.
  • 4.3 Avdelningsstyrelsen kan begära att förbundsstyrelsen utesluter medlem som allvarligt skadat, eller riskerar att allvarligt skada, förbundets eller en avdelnings verksamhet eller anseende, i väsentlig grad motverkar förbundets syfte och ändamål eller om andra allvarliga skäl finns.
  • 4.4 Varje medlem i avdelningen har rätt att närvara, yttra sig och komma med förslag vid årsmöte och extra årsmöte samt avlämna motioner till ordinarie årsmöte.

§ 5 Årsmöte

  • 5.1 Årsmöte 
  • 5.1 Avdelningens högsta beslutande organ är årsmötet.
  • 5.2 Årsmötet ska hållas senast före 31 mars varje år.
  • 5.3 Medlemmarna ska ha fått sin kallelse till årsmötet senast sex (6) veckor före årsmötet.
  • 5.4 Kallelsen ska innehålla uppgifter om datum, tid och plats för mötet samt dagordning. Om årsmötet ska ta upp förändringar av stadgarna ska det framgå av kallelsen.
  • 5.5 Motioner till årsmötet ska ha kommit till styrelsen senast fyra (4) veckor före årsmötet.
  • 5.6 Handlingar för ärenden som ska behandlas vid årsmöte ska vara tillgängliga för medlemmarna senast två (2) veckor före årsmötet.
  • 5.7 Vid årsmötet ska följande frågor behandlas:
  1. Årsmötets öppnande
  2. Fastställande av röstlängd
  3. Fråga om årsmötet är stadgeenligt utlyst
  4. Val av årsmötespresidium: – Mötesordförande, -Mötessekreterare
  5. Val av protokolljusterare
  6. Val av rösträknare
  7. Fastställande av dagordningen
  8. Styrelsens verksamhets- och ekonomiska berättelse
  9. Revisorernas berättelse
  10. Fastställande av resultat- och balansräkning
  11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  12. Propositioner: 12.1 Antagande av stadgar (om förändringar skett på RFSL:s kongress), 12.2 Fastställande av verksamhetsplan, 12.3 Budget för verksamhetsåret
  13. Motioner
  14. Val av styrelse: – Fastställande av mandatperiod och antalet ledamöter i styrelsen, – Ordförande, – Kassör, – Övriga ordinarie ledamöter**, – Ersättare
  15. Val av kongressombud
  16. Val av valberedning
  17. Val av  revisorer
  18. Val av eventuella arbetsgrupper och övriga förtroendevalda
  19. Övriga frågor (ej beslutsfrågor)
  20. Mötets avslutande.

**vid val av övriga ledamöter kan även t.ex. vice ordförande, sekreterare eller andra benämnda ledamotsposter utses

§ 6 Extra årsmöte

  • 6.1 Styrelsen ska kalla till extra årsmöte om den själv finner det nödvändigt.
  • 6.2 Styrelsen ska kalla till extra årsmöte om någon av avdelningens revisorer eller förbundets revisorer så begär.
  • 6.3 Det extra årsmötet får endast behandla den eller de frågor som föranlett mötet, vilket ska framgå i kallelsen.
  • 6.4 Styrelsen ska kalla till extra årsmöte om en tiondel (1/10) av avdelningens medlemmar så begär, dock minst tio (10) stycken. Om avdelningen har färre än tio (10) medlemmar, krävs att hälften av medlemmarna begär det.
  • 6.5 Ett extra årsmöte ska hållas senast fem (5) veckor efter det att begäran om detta kommit in till styrelsen.
  • 6.6 Ett extra årsmöte får inte hållas förrän minst två (2) månader efter det att ett ordinarie årsmöte eller extra årsmöte senast hölls. Detta gäller inte om det begärts av en revisor vid granskande verksamhet.
  • 6.7 Medlemmarna ska ha fått sin kallelse till extra årsmötet senast två (2) veckor före årsmötet.
  • 6.8 Kallelsen ska innehålla uppgifter om datum, tid och plats för mötet. Kallelsen ska också innehålla dagordningen för mötet.
  • 6.9 På extra årsmötet ska följande frågor behandlas.
  1. Årsmötets öppnande
  2. Fastställande av röstlängd
  3. Fråga om årsmötet är stadgeenligt utlyst
  4. Val av årsmötespresidium: -Mötesordförande, – Mötessekreterare
  5. Val av protokolljusterare
  6. Val av rösträknare
  7. Fastställande av dagordningen
  8. Den eller de frågor som föranlett det extra årsmötets utlysande
  9. Övriga frågor (ej beslutsfrågor)
  10. Mötets avslutande

§ 7 Styrelsen

  • 7.1 Styrelsen väljs av årsmötet. Styrelsen är avdelningens näst högsta beslutande organ.
  • 7.2 Styrelsen ska bestå av ett udda antal ledamöter, minst tre (3) och max 13, inklusive ordförande, kassör och eventuella andra benämnda poster. Till styrelsen kan även väljas ersättare för ledamöter. Mångfald, vad gäller exempelvis sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, hälsa, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, ålder och socioekonomisk bakgrund, ska eftersträvas så långt det är praktiskt möjligt.
  • 7.3 Styrelsen leder föreningsverksamheten och ansvarar för avdelningens ekonomi. Styrelsen ska också verkställa och följa upp de beslut som årsmötet har fattat.
  • 7.4 Styrelsen ska ha minst fyra (4) protokollförda möten om året.
  • 7.5 För att styrelsen ska få fatta beslut måste alla styrelseledamöter ha kallats till mötet i vederbörlig ordning senast sju dagar innan mötet och antalet närvarande styrelsemedlemmar måste vara minst hälften av det totala antalet ordinarie ledamöter.
  • 7.6 Under styrelsemöten har avdelningens medlemmar rätt att närvara, yttra sig och att lämna förslag. Detta gäller inte om styrelsen beslutar annat för behandling av särskilt ärende. Styrelsen ska informera medlemmarna om när styrelsemöten ska hållas.
  • 7.7  Styrelsen kan besluta att vissa ärenden blir sekretessbelagda. Mötespunkten är då inte öppen för andra än ledamöter, ersättare och särskilt inbjudna föredragande.
  • 7.8 Beslut taget utanför ordinarie styrelsemöte (av exempelvis ett arbetsutskott eller dylikt) ska protokollföras och ska tas upp vid nästa styrelsemöte.
  • 7.9  Endast den som är medlem i avdelningen kan bli vald som styrelsemedlem.
  • 7.10 En person som är anställd av avdelningen eller som är valberedare eller revisor i avdelningen kan inte vara styrelsemedlem.
  • 7.11 Ordförande kallar till styrelsens möten. Denna uppgift kan delegeras.
  • 7.12 Styrelsen ansvarar för att till årsmötet överlämna verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse över avdelningens verksamhet under det gångna verksamhetsåret.
  • 7.13 Styrelsen ansvarar för att till årsmötet överlämna en verksamhetsplan och budget för nästa verksamhetsår.
  • 7.14 Styrelsen kan adjungera personer antingen för enskilda ärenden, helt möte eller längre tid

§ 8 Beslut

  • 8.1 Beslut fattas med enkel majoritet utom då annat anges. Vid personval ska relativ majoritet tillämpas.
  • 8.2 Vid personval ska omröstningen vara sluten om någon begär det.
  • 8.3 Sluten omröstning kan tillämpas av årsmötet i andra frågor än personval om en enkel majoritet röstar för det. Det är inte möjligt för styrelsen eller andra organ i avdelningen att tillämpa sluten omröstning i andra frågor än vid personval.
  • 8.4 Om två alternativ får lika många röster har ordföranden för mötet en utslagsröst. Detta gäller dock inte vid årsmöten, personval eller vid sluten omröstning. Vid lika röstetal i de fallen avgörs frågan i stället genom lottning.
  • 8.5 Det är aldrig tillåtet att rösta genom fullmakt.

§ 9 Förvaltning

  • 9.1 Avdelningens verksamhets- och räkenskapsår är 1 januari – 31 december.
  • 9.2 Styrelsemedlemmar kan av styrelsen väljas till firmatecknare.
  • 9.3 Firma ska tecknas av två (2) i förening på ett sådant sätt som styrelsen bestämmer.
  • 9.4 Styrelsen eller firmatecknare har rätt att meddela begränsade fullmakter, exempelvis för bank- och postärenden.

§ 10 Revision

  • 10.1 Avdelningen ska ha minst två (2) revisorer. Anlitas auktoriserad revisor krävs endast en (1).
  • 10.2 Revisorerna ska fortlöpande under verksamhetsåret granska styrelsens och eventuella arbetsgruppers arbete och förvaltning.
  • 10.3 Avdelningens eller förbundets revisorer har rätt att omedelbart få ta del av alla handlingar som rör avdelningen.
  • 10.4 Bokslutet ska ha kommit till revisorerna senast fyra (4) veckorinnan årsmötet.
  • 10.5 Revisorerna ska inför ordinarie årsmöte upprätta revisionsberättelse över det gångna verksamhetsåret. Revisionsberättelsen ska innehålla förslag till årsmötet om avdelningens avgående styrelse ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. Revisorerna ska även yttra sig över styrelsens förslag till hantering av resultat- och balansräkning.
  • 10.6 Revisionsberättelse ska ha kommit till styrelsen senast tre (3) veckor före ordinarie årsmöte.

§ 11 Stadgetolkning och ändring av stadgarna

  • 11.1 Varje avdelning ska anta de av kongressen antagna avdelningsstadgarna. Ändring av avdelningsstadgar beslutas på förbundskongress med enkel majoritet bland närvarande röstberättigade ombud. För ändring av § 1, § 2, § 3, § 9 och § 10 krävs beslut med två tredjedelars (2/3) majoritet bland närvarande röstberättigade ombud eller beslut med enkel majoritet på två (2) på varandra följande ordinarie förbundskongresser. Kongressens ändringar av avdelningsstadgarna gäller utan att avdelning bekräftar dessa.
  • 11.2 Avdelningens årsmöte kan anta lokala tilläggsstadgar. Dessa tilläggsstadgar får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa avdelningsstadgar. Tilläggsstadgar ska skickas till förbundsstyrelsen.
  • 11.3 För antagande och/eller upphävande av tilläggsstadgar krävs beslut på avdelningens ordinarie årsmöte med två tredjedelars (2/3) majoritet av de röstberättigade eller beslut med enkel majoritet på två (2) på varandra följande ordinarie årsmöten.
  • 11.4 Förbundsstyrelsen avgör tvister i avdelningen rörande tolkning av dessa stadgar och eventuella tilläggsstadgar.

§ 12 Upplösning av avdelningen

  • 12.1 Beslut om avdelningens upplösning kan endast fattas vid två (2) på varandra följande årsmöten, varvid det ena ska vara ordinarie. Beslutet måste stödjas av minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade.
  • 12.2 Föreningen kan inte upplösas om minst tio (10) av avdelningens medlemmar motsätter sig detta. Vid ett medlemsantal mindre än tio (10) stycken, så kan föreningen inte upplösas om minst hälften av medlemmarna motsätter sig detta.
  • 12.3 Avdelningens medel och tillgångar ska efter upplösningen tillfalla RFSL.
  • 12.4 Avdelningen kan inte lämna RFSL om minst tio (10) medlemmar motsätter sig detta. Vid ett medlemsantal mindre än tio (10) stycken, så kan avdelningen inte lämna förbundet RFSL om minst hälften av medlemmarna motsätter sig detta.
  • 12.5 Förbundsstyrelsen kan besluta om nedläggning av avdelning om den har mindre än tre medlemmar och inte har haft stadgeenligt årsmöte under innevarande samt föregående år. Beslutet ska ske efter att avdelningens medlemmar har fått yttra sig. Avdelningens medlemmar ges möjlighet att anslutas till angränsande avdelning.

Begreppsförklaringar:

Enkel majoritet: Med enkel majoritet menas mer än hälften av antalet lämnade röster. Detta är det vanligaste sättet att fatta demokratiska beslut på.

Kvalificerad majoritet: Med kvalificerad majoritet menas att en viss procent av röstetalen, högre än den vid enkel majoritet, måste uppnås för att ett beslut ska gå igenom, t.ex. två tredjedelars eller tre fjärdedelars majoritet.

Relativ majoritet: Med relativ majoritet menas att den eller de som har fått högsta antalet röster är vald/a oavsett hur dessa röster förhåller sig till antalet lämnade röster. Används i regel vid personval och inte i sakfrågor.