Lagen ska inte få stoppa rätt att byta juridiskt kön

Ett banbrytande beslut i en interamerikansk domstol har gett barn och ungdomar rätt att byta juridiskt kön. När följer Sverige efter?

23 januari 2018

Den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att det är en mänsklig rättighet för alla transpersoner, oavsett ålder, att byta juridiskt kön och namn. Detta är ett väldigt betydelsefullt beslut, då domstolens beslut är bindande för alla de 20 stater som har skrivit på den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Sammanlagt rör beslutet stater som omfattar en befolkning på över 580 miljoner människor.

Detta innebär att staterna behöver se över sina könstillhörighetslagar och säkerställa att alla som önskar ska ha möjlighet att byta juridiskt kön, att det inte ska krävas några medicinska ingrepp eller diagnoser för att få byta juridiskt kön samt att det ska vara en enkel administrativ process att göra detta. Det som gör beslutet extra progressivt är att domstolen slår fast att även barn och ungdomar har denna rättighet.

De stater som har skrivit på konventionen och alltså lyder under den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter är Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Surinam och Uruguay. Argentina har redan en könstillhörighetslag som följer dessa riktlinjer, men för transpersoner i de allra flesta av länderna kommer det att innebära en kraftfull förbättring, där personer kan få juridiskt erkännande av sin könsidentitet.

I Sverige har vi fortfarande en lagstiftning som gör att en person måste gå igenom en medicinsk process för att få byta juridiskt kön, och det finns ingen möjlighet för barn under 18 år att göra det över huvud taget. Det finns dock en statlig utredning som föreslår att transpersoner under 18 år ska ha möjligheten att byta juridiskt kön. Den överlämnades till regeringen redan 2014. Norge har redan implementerat en sådan lagstiftning. Regeringen har sedan länge lovat att detta ska förändras men fortfarande har vi inte sett något förslag. Transpersoner i Sverige, och särskilt unga transpersoner, mår väldigt dåligt. Siffrorna på självmordstankar och självmordsförsök är alarmerande och att inte kunna leva i enlighet med sin könsidentitet påverkar hälsan negativt.

I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller rättigheter för hbtq-personer, men vi kommer hamna i skamvrån nu när land efter land kommer att förändra sin lagstiftning och kvar står vi med åldersgränser och medicinska krav. Det är en mänsklig rättighet att oavsett ålder få sin könsidentitet erkänd. Den svenska lagen får inte stå i vägen för unga transpersoners mänskliga rättigheter. Detta är en fråga om liv och död, vi kan inte vänta längre.

Magnus Kolsjö, tf förbundsordförande RFSL
Emelie Mire Åsell, talesperson transfrågor RFSL
Felix Lekare, vice förbundsordförande RFSL Ungdom

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 23 januari 2018