Samkönade par som har erkänts som juridiska föräldrar i det land där deras barn fötts, och i många fall levt tillsammans som en familj i många år, kan tvingas adoptera sina egna barn vid en flytt till Sverige. Lagstiftningen måste ändras så att diskrimineringen av samkönade par upphör.
18 juni 2019
Barn som bott utomlands med sin familj och sedan flyttar till Sverige med sina mammor kan förlora den juridiska kopplingen till en av dem. Det beror på att föräldraskap som fastställts i utlandet inte gäller i Sverige på samma villkor för samkönade par som för olikkönade par. Konsekvensen för barnen är en mycket osäker situation, särskilt om den juridiska föräldern skulle avlida eller om det skulle uppstå en tvist mellan föräldrarna.
Föräldrar som har erkänts som juridiska föräldrar i det land där barnet fötts och i många fall levt tillsammans som en familj i många år, kan tvingas adoptera sina egna barn vid en flytt till Sverige. Det gäller även familjer där föräldrarna är svenska medborgare som flyttar hem till Sverige efter att ha bott utomlands.
En pappa i en olikkönad relation, som inte är biologisk förälder till ett barn som hans fru eller sambo fött, hade inte fråntagits sitt barn i samma situation. Den jämförbara situation vi nu beskriver handlar alltså om par som fått barn genom att den ena i paret fött barnet och där båda föräldrarna registrerats som juridiska föräldrar enligt aktuella lagar i det land där barnet fötts.
Ett exempel är Sara och Soledad som fick barn i Spanien och bodde där hela familjen innan de bestämde sig för att flytta till Sverige. De är båda juridiska föräldrar till sitt barn i Spanien och är registrerade i födelsebeviset och familjeboken. Efter flytten till Sverige räknas inte Soledad som förälder till sitt barn längre enligt Skatteverkets tolkning av den svenska lagstiftningen.
Ett olikkönat par som hade fått barn via assisterad befruktning och sedan flyttat till Sverige hade inte haft samma problem. Sara och Soledads fall har nyligen prövats i Kammarrätten som i början av juni meddelade att Skatteverkets beslut att inte erkänna Soledad som förälder var korrekt. Domen ska nu överklagas.
Flera problem uppstårför många samkönade par som bor utomlands med sina barn. Exempelvis ska de barn som föds som har en svensk förälder ha rätt till svenskt medborgarskap. Men om den mamma som är svensk medborgare inte har fött barnet räknas hon i många fall inte som barnets förälder i Sverige, vilket gör att barnet inte kan få svenskt medborgarskap.
Över 8 700 personerhar skrivit under en namninsamling för att säkerställa att föräldraskap från andra länder ska erkännas även här i Sverige och för att stoppa diskrimineringen av samkönade par.
Det är dags för regeringen att tillsätta en utredning som ser över lagstiftningen på området. Lagarna som berör internationella och nordiska faderskapsfrågor skulle kunna tolkas könsneutralt, men myndigheterna väljer att inte göra det. Lagen behöver därför ändras för att säkerställa att barn som föds utomlands inom samkönade par har samma rättigheter som barn som föds inom olikkönade par.P
Vår familjelagstiftning och nuvarande regler och gällande praxis kränker de rättigheter som stadgas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Alla har rätt till ett tryggt och inför lagen jämlikt familjeliv oavsett kön och sexuell läggning.
Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL Cal Orre, sakkunnig RFSL Emil Kjälled, jurist Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd Elin Boyer, jurist Antidiskrimineringsbyrån Uppsala Kerstin Burman, jurist Mia Walldén, regnbågsförälder Malin Björk, regnbågsförälder och Europaparlamentariker (V) Jenny Mörk, verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne Annika Heikkinen, verksamhetsutvecklare Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr Sandra Isaksson, ordförande Byrån mot diskriminering Östergötland Aisa Babakirad, jurist Rättighetscentrum Dalarna J-O Madeleine Ågren, verksamhetsutvecklare Rättighetscentrum Norrbotten Petra Elb, verksamhetsansvarig Örebro Rättighetscentrum Moises Löfroth, jurist Rättighetscentrum Västerbotten Nine Karlsson Norman, jurist Antidiskrimineringsbyrån Agera Värmland Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
