Världens största undersökning av hbti-personers livsvillkor
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har i veckan presenterat världens största undersökning av hbti-personers livsvillkor. Undersökningen bygger på enkätsvar från nästan 140 000 hbti-personer i EU:s medlemsländer plus Storbritannien, Serbien och Nordmakedonien, varav 2 500 svar från svenska hbti-personer.
FRA har i rapporten A long way to go for LGBTI equality presenterat resultatet av en mycket omfattande undersökning av hbti-personers livsvillkor och erfarenheter. I rapporten granskas hur hbti-personer i EU, Storbritannien, Serbien och Nordmakedonien upplever sina mänskliga rättigheter. Hela 140 000 personer från 30 olika länder har svarat. För första gången täcks även intersexpersoner och 15-17-åringar.
Undersökning visar att få, om några, framsteg har gjorts sedan byråns tidigare undersökning från 2012 och att många homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexpersoner fortfarande lever med rädsla, våld och diskriminering. Undersökningen visar också att det är transpersoner och intersexpersoner som är mer utsatta än andra inom hbti-gruppen.
Några av undersökningens resultat om Sverige visar:
– 42 procent undviker undviker att hålla sin partners hand offentligt.
– 31 procent säger att de har blivit trakasserade året innan undersökningen.
– 61 procent är ganska eller väldigt öppna med att de är hbti-personer.
– 22 procent undviker ofta eller alltid vissa platser av rädsla för att bli attackerade.
– 20 procent, dvs 1 av 5 intersex- och transpersoner, hade upplevt fysiskt eller sexuellt våld, vilket är dubbel så många som för andra inom hbti-gruppen.
– 15 procent har känt sig diskriminerade på jobbet året innan undersökningen.
Intersexpersoner särskilt utsatta
Undersökningen av de totalt 30 länderna visar alltså att det är intersex- och transpersoner som är mer utsatta än andra inom hbti-gruppen. Transpersoner utsätts i högre utsträckning för trakasserier och övergrepp och de flesta (60 procent) är ”sällan” eller ”nästan aldrig” öppna, jämfört med 40 procent av homosexuella män och 35 procent av lesbiska kvinnor. Över hälften av transpersoner har diskriminerats under det senaste året, jämfört med 32 procent av homosexuella män och 39 procent av lesbiska kvinnor. Tonåriga transpersoner lider under betydligt mer diskriminering än vad som är fallet för unga bögar, lesbiska och bisexuella. En högre andel transpersoner kände sig diskriminerade på jobbet 2019 jämfört med 2012.
Intersexpersoner utsätts för mer diskriminering än någon annan inom hbti-gruppen. Nästan två tredjedelar (62 procent) har utsatts för diskriminering inom minst ett livsområde året innan undersökningen. En av tre anser att mobbning och våld är det största problemet för intersexpersoner och cirka en tredjedel säger att huvudproblemet är att människor felaktigt ser intersexvariation som en sjukdom. Det är dubbelt så vanligt att intersexpersoner fått uppleva ett fysiskt eller sexuellt övergrepp än genomsnittet för hbti-personer. 22 procent rapporterar sådana övergrepp, jämfört med 12 procent av homosexuella män och 10 procent av lesbiska kvinnor. Många intersexpersoner belyser också frånvaron av informerat samtycke för medicinsk behandling de varit tvungna att gå igenom. 62 procent säger att de inte gav ett fullt informerat samtycke tidigare för deras första kirurgiska behandling för att ändra deras könsegenskaper. Nästan hälften säger att informerat samtycke inte gavs för hormonbehandling eller någon annan typ av medicin behandling.
– Denna undersökning ger alla länder som omfattas av den ett viktigt underlag för åtgärder för att stärka hbtqi-personers hälsa och rättigheter. För både Sveriges och många andra länders del gäller det särskilt att stärka transpersoners och intersexpersoners hälsa och rättigheter. I Sverige är det t.ex. inte förbjudet med ej medicinskt motiverade kirurgiska ingrepp utan informerat samtycke av patienten för intersexpersoner, säger RFSL:s förbundsordförande Deidre Palacios.
På EU-nivå för FRA i rapporten fram nio olika förslag på åtgärder, bl.a. stärkt förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskaraktäristika inom andra samhällsområden än arbetslivet. Sverige har förbud mot diskriminering inom arbetslivet och övriga samhällsområden på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsutryck, men inte på grund av könskaraktäristika, vilket avser intersexpersoner.