Oklart kring ny lag om könstillhörighet
Socialminister Lena Hallengren (S) skriver i ett skriftligt svar på en fråga i riksdagen från Barbro Westerholm (L) att det är "för tidigt att i detta läge ange en tidpunkt för när ett förslag kommer att kunna lämnas" på en ny könstillhörighetslag. Som anledning till dröjsmålet anges den kritik som lagrådet framförde i höstas mot regeringens lagrådsremiss med förslag på ny lagstiftning.
Regeringen har ”högt ställda ambitioner att ge transpersoner makt över sina liv och sin identitet”, skriver socialminister Lena Hallengren i sitt svar på den skriftliga frågan från riksdagsledamot Barbro Westerholm. Trots dessa högt ställda ambitioner är det oklart när det kommer ett lagförslag på en reformerad könstillhörighetslag. Hallengren skriver att regeringen har påbörjat ett arbete för att revidera det lagförslag som skickades på remiss till lagrådet i höstas. Detta för att förhålla sig till den kritik över lagändringarnas utformning som kom från lagrådet. Något svar på när ett nytt förslag kan komma att bli färdigt ges dock inte. Hallengren framför att det är för tidigt att kunna ange en tidpunkt för när ett förslag på ny könstillhörighetslag kan lämnas till riksdagen.
RFSL och RFSL Ungdom har under lång tid, senast i en debattartikel i Metro, påpekat behovet av en ny könstillhörighetslag där juridiskt kön och medicinska behandlingar frikopplas från varandra. Detta för att en person inte ska behöva uppsöka vård för att få ändra sitt kön i folkbokföringen, utan att detta ska kunna ske genom ett enkelt administrativt förfarande. RFSL och RFSL Ungdom har också understrukit vikten av att den nuvarande åldersgränsen på 18 år för att kunna ändra sitt juridiska kön sänks.
Regeringen lovade 2017 att en ny lag skulle kunna klubbas innan valet hösten 2018. Så blev det inte. Det är nu alltså oklart hur lång tid det kommer att ta innan regeringen uppfyller sitt löfte och lägger fram ett nytt förslag på könstillhörighetslag.