“Det finns en risk att vi inte märker att vi kommer att kokas ihjäl förrän det är för sent”

1998 var Helena Westin Stockholm Prides första ordförande. 25 år senare är hon fortfarande en förgrundsgestalt inom svensk hbtqi-rörelse. Under årets Stockholm Pride deltar hon bland annat i RFSL:s samtal om motstånd och utmaningar på Pride House onsdag den 2/8.

RFSL har under Pride en pågående kampanj för att uppmärksamma ökat hat och hot. Vad tror du detta hat kommer ifrån?

– Kanske handlar det om att folk är rädda för sånt de inte känner till. Det främmande är för dem skrämmande. Istället för att bli nyfikna och lära sig om andra fördömer de och försöker skrämma bort oss. När de istället borde skämma bort oss och tacka oss för allt nytt vi skapar vi normbrytare! För det är ju så att människor som lever på andra sätt ser andra saker och skapar nya spännande innovationer i allt från konst och kultur till uppfinningar. Att RFSL uppmärksammar ökande hat och hot är bra. Genom att göra det hoppas jag att fler ser faran och hoten som hotandet skapar. Och då blir vi fler som ställer krav på makthavarna att se till att agera kraftfullt mot de som hotar och hatar. Hot och hat är ett allvarligt sjukdomstecken för hela vårt samhälle. Det måste motverkas på alla tänkbara sätt.

Vilka positiva tecken ser du på att hbtqi-rörelsen ändå vinner framgångar?

– Allt fler personer förstår att det finns ett motstånd mot vår frihetliga rättighetsrörelse och engagerar sig. Det är positivt och ger hopp. Det motstånd vi nu möter kan vi inte klara själva. Vi behöver vänner och allierade som står upp för oss och våra rättigheter. Internationellt finns också en större medvetenhet. För en absolut majoritet i Sverige är våra rättigheter självklara. Det är positivt!

Hur tror du hbtq-frågorna påverkas, på kort och på lång sikt, av att Sverigedemokraterna är stödparti till en svensk regering?

– Det är mycket negativt och ett allvarligt hot mot allt det vi kämpat oss till sedan RFSL bildades för 73 år sedan. På kort sikt kan SD som stödparti med inflytande förefalla odramatiskt, eftersom SD verkar ha insett att de inte vinner tillräckligt mycket på att öppet gå emot hbtqi-personer i Sverige. Men de stödjer oss inte heller. De attackerar regnbågsflaggan och protesterar mot Dragqueen Story Hour på bibliotek, men inser att det ännu väcker för mycket motstånd. Tyvärr tror jag att deras agenda är mer långsiktig. Det är lite som kräftan i den kokande grytan, det finns en risk att vi inte märker att vi kommer att kokas ihjäl förrän det är för sent. Eftersom det sker så gradvis.

Sverigedemokraterna vill ha en nation där alla är  skapta i samma mall som deras heterosexuella, vita, traditionella mansideal. I deras idealvärld passar inte rynkiga flator, mörkhyade bögar, färgstarka dragqueens eller tuffa transpersoner in. Inga som inte inrättar sig i den snäva SD-normen får plats. Deras politik är en identitetspolitik för personer som identifierar sig som vita, traditionella och nationalistiska. På lång sikt är jag därför mycket orolig. Ett skrämmande exempel just i dagarna är hur den högernationalistiska regeringen i Italien nu inskränker lesbiskas rätt att vara föräldrar genom att icke-biologiska föräldrar tas bort från födelsebevis. Vi i hbtqi+ communityt måste därför fortsätta att skapa egna resurser och stärka vår och övriga samhällets motståndskraft. Inte bara för vår skull utan för alla som inte passar i den högernationalistiska identitetspolitiken.