Nya regler kring föräldraskap
Vid årsskiftet trädde flera lagändringar i kraft som gäller regler kring föräldraskap. En förändring är att reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet blir desamma för olikkönade och samkönade par. Det har också införts särskilda regler för hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridisk könstillhörighet.
Genom de lagändringar kring föräldraskap som gäller från den 1 januari 2019 jämnas skillnaderna i lagstiftningen ut mellan samkönade och olikkönade par. För samkönade par bestående av två kvinnor innebär det att fastställande av föräldraskap för den som inte fött barnet kan ske genom bekräftelse även i fall där barnet tillkommit genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands. Det gör att en samkönad partner i sådana fall inte längre behöver genomföra en process att adoptera barnet för att bli dess andra förälder. En förutsättning är dock att den utländska kliniken är behörig och att barnet kommer att ha rätt att ta del av information om donatorns identitet. I fall då dessa krav inte uppfylls kommer närståendeadoption även fortsättningsvis behöva genomföras, liksom om barnet tillkommit genom privat insemination i hemmet. För olikkönade par innebär denna lagändring samtidigt att möjligheten att fastställas som juridisk förälder efter assisterad befruktning med donerade spermier begränsas något, i jämförelse med hur det sett ut tidigare. De kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska kunna fastställas som juridisk förälder genom bekräftelse, efter assisterad befruktning med donerade spermier, har med andra ord från årsskiftet blivit samma för olikkönade och samkönade par. En kvarstående skillnad är dock faderskapspresumtionen, det vill säga att mannen i ett olikkönat äktenskap automatiskt anses som far. Någon presumtion som fungerar på motsvarande sätt för samkönade gifta par finns inte. En statlig utredning som presenterades 2018 föreslår däremot att en sådan föräldraskapspresumtion ska införas från 2021. För att det förslaget ska bli verklighet behöver först regeringen omvandla utredningens förslag till en proposition som röstas igenom i riksdagen.
En annan ändring i föräldrabalken från årsskiftet är nya regler om hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridisk könstillhörighet. Detta har tidigare inte varit helt tydligt utan öppet för tolkningar i vissa fall. I föräldrabalken fastställs nu att personer som ändrat juridisk könstillhörighet har rätt till rätt föräldrabeteckning, det vill säga att man har rätt till den föräldrabeteckning (mor eller far, men däremot inte förälder) som stämmer överens med ens juridiska kön. En man som föder ett barn registreras därmed som far. På motsvarande sätt ska en kvinna vars spermier bidragit till befruktningen registreras som mor. När en person ändrar juridisk könstillhörighet och redan är förälder ska uppgifterna i folkbokföringen ändras för både föräldern och barnet. En konsekvens av lagändringen är att faderskapspresumtion, som tidigare kunnat tillämpas, inte längre gäller olikkönade par där någon eller båda ändrat juridisk könstillhörighet. När någon av föräldrarna har ändrat könstillhörighet kommer den förälder som inte fött barnet att fastställas som förälder genom bekräftelse eller dom. RFSL har i lagstiftningsprocessen framfört att det innebär en diskriminering att faderskapspresumtion inte längre kan tillämpas om någon i paret har ändrat juridisk könstillhörighet. Samma statliga utredning som föreslagit att en föräldraskapspresumtion ska införas för gifta samkönade par bestående av två kvinnor har dock också föreslagit att en faderskaps- och moderskapspresumtion ska införas för gifta par där någon eller båda ändrat juridisk könstillhörighet.
Från årsskiftet är också assisterad befruktning med enbart donerade könsceller, vilket ibland kallas embryodonation och avser behandling med både donerade ägg och donerade spermier, tillåten i Sverige. Det hittillsvarande kravet på att ägget ska vara den bärandes egna ägg, om donerade spermier används vid behandlingen, har därmed tagits bort. Att ta emot ett ägg från en partner räknas som äggdonation i lagens mening, trots att ägget kommer från någon inom paret. Vem eller vilka som kan bli aktuella för assisterad befruktning med enbart donerade könsceller är upp till varje vårdgivare att bedöma, utifrån principerna i hälso- och sjukvårdslagen.