EU-valrapport: både stora likheter och skillnader mellan partiernas hbtq-politik

Rapporten visar att majoriteten av våra svenska parlamentariker och kandidater håller med RFSL i stora drag, vilket också är att vänta då frågorna som undersöks till betydande del är politisk vardag i en svensk kontext. Den största skillnad som märks i hbtq-frågor mellan våra svenska partier rör snarare själva inställningen till EU som samarbete. De partier som varit eller är skeptiska till ett starkt EU-samarbete blir lägre rankade i kartläggningen, då de inte vill att EU ska fatta beslut i fler frågor. Tidigare har Vänsterpartiet därför fått lägre omdöme, medan det i år istället är Kristdemokraterna som utmärker sig av samma anledning.

– Kristdemokraternas omsvängning är anmärkningsvärd. Från att deras kandidater höll med RFSL till 75 % 2014, är årets siffra så låg som 5 %. Trots att de svenska kandidaterna till stor del håller med varandra i hbtq-politiska sakfrågor på EU-nivå, finns det stora skillnader att ta i beaktande för den som går och röstar, säger RFSL:s förbundsordförande Sandra Ehne.

ILGA Europa, som är paraplyorganisation för hbtq-organisationer i Europa, konstaterar inför valet att “de kärnvärden och utgångspunkter som EU har sin grund i, respekt för mänskliga rättigheter, frihet, demokrati och rättssäkerhet, är ifrågasatta” och att “mänskliga rättigheter för hbtqi-personer står inför kraftfulla utmanare”. Det verkar troligt att vi efter valet kommer att ha en ny och större högerpopulistisk partigrupp i Europaparlamentet som aktivt kommer att motarbeta de frågor som spelar roll för hbtq-personers vardag runt om i EU.

– Valet handlar om 508 miljoner människors vardag i väldigt varierande nationella kontexter. Som väljare har vi ett stort ansvar för att säkerställa att vi har så många hbtq-engagerade parlamentariker som möjligt som utformar och beslutar om EU:s gemensamma politik, säger Sandra Ehne.

RFSL:s förväntningar på Europaparlamentet handlar bland annat om:
– att den fria rörligheten ska omfatta alla oavsett hur din familj ser ut eller hur du identifierar dig,
– att diskrimineringsskyddet ska vara heltäckande,
– att transpersoner lätt, och utan uppställande av ovidkommande krav, ska kunna ändra juridisk könstillhörighet inom hela EU,
– att asylprövningen för personer som förföljts på grund av sexuell läggning eller könsidentitet ska vara rättssäker och likvärdigt tillämpad, och
– att EU ska bedriva ett aktivt och strategiskt arbete för att främja hbtq-personers mänskliga rättigheter utanför EU.

Om rapporten
RFSL har kartlagt hur de svenska Europaparlamentarikerna valt att rösta gällande ett antal resolutioner under perioden 2015-2019 där hbtq-frågor behandlas. Resultaten jämförs i rapporten med perioden 2009-2014.

RFSL har också, genom en enkät som gått ut till de översta kandidaterna från varje parti i valet till Europaparlamentet den 26 maj, undersökt kandidaters inställning i frågor som bl.a. mer likvärdig fri rörlighet för samkönade par och deras familjer och utvidgat diskrimineringsskydd på EU-nivå. Resultaten jämförs i rapporten med resultat från 2014.

Läs hela rapporten här.

På ILGA Europas (International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association) kampanjsajt comeout.eu går det att se vilka svenska kandidater i valet till Europaparlamentet som skrivit under uppropet “Come Out for EU” och därmed lovar att arbeta för hbtq-personers rättigheter under den kommande mandatperioden.