Omvändelseterapi och omvändelseförsök
Omvändelseförsök och omvändelseterapi är när någon genom tvång eller påtryckningar blir uppmanad att ändra eller dölja sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Omvändelseförsök kan leda till såväl fysiska som psykiska skador, och FN har likställt omvändelseterapi med tortyr. Därför vill RFSL att omvändelseförsök ska förbjudas. På denna sida har vi samlat information och vanliga frågor som RFSL får om omvändelseförsök och omvändelseterapi.
Enligt en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har 18 procent av unga hbtq-personer upplevt att någon försökt att påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 5 procent har blivit utsatta för allvarligare försök till omvändelse. Det kan röra sig om “behandling”, som medicinering, gruppterapi, böner eller exorcism. Det kan också handla om att bli förd ut ur landet, tvingad till äktenskap eller skickad på uppfostringsresor.
Vad är omvändelseterapi och omvändelseförsök?
Omvändelseterapi är en pseduovetenskaplig behandlingsform som utgår från en idé om att det skulle gå att “bota” människor från att vara hbtqi. Det kan handla om medicinsk behandling eller samtalsterapi, där det finns ett tydligt mål att inviden ska sluta känna samkönad attraktion, ha en viss könsidentitet eller ett visst könsuttryck. Omvändelseterapi skiljer sig från öppet utforskande terapi som det händer att hbtqi-personer tar del av, exempelvis att hos en terapeut bolla tankar om sin sexuella läggning eller att genomgå utredning och behandling inom den könsbekräftande vården.
Utöver omvändelseterapi börjar allt fler prata om begreppet omvändelseförsök. Begreppet har kommit till för att även omfatta de påtryckningar som görs för att försöka omvända hbtqi-personer, men som inte är kopplade till terapi eller medicinsk behandling. Rent konkret kan det handla om upprepade krav, som kan vara förenade med hot om till exempel uteslutning ur en gemenskap, på att en person ska förändra, ge upp eller dölja sin sexuella läggning, sin könsidentitet och/eller sina könsuttryck. Detta bland annat i form av religiös förbön, exorcism eller besök hos en religiös ledare i syfte att omvända personen, uppfostringsresor, omvändelseläger eller tvångsäktenskap, korrigerande våldtäkter och/eller annan typ av våld.
Det finns inget vetenskapligt stöd för att omvändelseterapi eller omvändelseförsök “fungerar”, i bemärkelsen att den som genomgår försöket att omvända slutar känna samkönad attraktion eller slutar ha en könsidentitet eller könsuttryck som bryter mot normen. Däremot finns det forskning som visar att omvändelse är mycket skadligt för individen som blir utsatt. Beroende på vilken metod som används kan det leda till alltifrån fysiska skador till depression, ångest, självmordstankar eller självmordsförsök.
Behandling inom svensk hälso- och sjukvård ska enligt lagstiftningen utgå ifrån forskning eller beprövad erfarenhet. Det är alltså inte tillåtet att bedriva till exempel terapi i allmän regi med målsättningen att någon ska sluta vara hbtqi-person. Alla som får kännedom om att sådan behandling sker inom allmän hälso- och sjukvård bör anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Vad är skillnad mellan omvändelseterapi och annan terapi?
Omvändelseterapi skiljer sig väsentligt från öppet utforskande terapi, exempelvis utredning och behandling inom den könsbekräftande vården eller att gå till en terapeut för att bolla tankar som sin sexuella läggning. Utforskande terapi handlar om att stötta individen att själv definiera sin sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck. Det finns ingen värdering om vilken identitet som är önskvärd. Fokus ligger på att stötta individen i hens egna process, oberoende av vad hen kommer fram till.
Hälso- och sjukvård i Sverige är frivillig och ska ges utifrån behov. Man har även rätt att avstå från erbjuden vård och behandling. Det är viktiga principer som vården är ålagd att följa. Omvändelseterapi får därför inte förekomma inom svensk hälso- och sjukvård.
Hur vanligt är omvändelse i Sverige?
RFSL och RFSL Ungdom har länge tagit del av berättelser om omvändelseförsök från både unga och vuxna hbtqi-personer. De vanligaste erfarenheterna handlar om skambeläggning eller påtryckningar för att hindra någon att vara öppen med sin sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Många har också blivit uteslutna ur gemenskapen, t.ex. ett religiöst samfund där ens närmaste släkt och familj samt kanske alla ens vänner ingår. Det förekommer även försök att ”bota”, exempelvis genom att personen blir tvingad att gå till en psykolog, läkare eller religiös ledare. En del blir utsatta för sexuella övergrepp.
Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har 18 procent av unga hbtq-personer upplevt att någon försökt att påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 5 procent har blivit utsatta för allvarligare försök till omvändelse. Det kan röra sig om “behandling”, som medicinering, gruppterapi, böner eller exorcism. Det kan också handla om att bli förd ut ur landet, tvingad till äktenskap eller skickad på en uppfostringsresa.
I en studie av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) uppgav 21 procent av respondenterna i Sverige att de hade blivit utsatta för någon form av omvändelseförsök, vilket alltså är i linje vad som framkommer i MUCF:s rapport.
I studien från FRA rapporterar hbtqi-personer i Sverige framför allt att de har blivit utsatt för omvändelseförsök i form verbal misshandel, men även i form av böner och religiösa ritualer, påtryckningar från familjen och fysiskt och sexuellt våld.
Många väver samman omvändelseförsök med hedersrelaterat våld och förtryck. Det är tveklöst att omvändelseförsök kan vara en del av hedersrelaterat våld och förtryck. RFSL och RFSL Ungdoms erfarenheter, såväl som MUCF:s rapport, visar dock att omvändelseförsök inte går att knyta till en specifik kontext eller grupp utan förekommer i olika sammanhang.
Är inte omvändelseförsök och omvändelseterapi redan förbjudet under existerande lagstiftning?
Det finns förbud mot tvång, hot och våld i svensk lagstiftning idag. Även behandling inom allmän hälso- och sjukvård som inte utgår från vetenskap eller beprövad erfarenhet är förbjuden. Trots det sker omvändelseförsök och omvändelseterapi i Sverige. Omvändelseförsök kan innefatta saker som inte nödvändigtvis är förbjudna idag, exempelvis att bli utsatt för religiösa ritualer i syfte att omvända. MUCF påpekar i sin rapport att det verkar finnas ett glapp i svensk lagstiftning.
I de länder där omvändelseförsök har förbjudits har existerande lagstiftning inte ansetts vara tillräcklig. En utredning från Kanada har visat att även i provinser med stark antidiskrimerings- och hatbrottslagstiftning förhindrades inte omvändelseförsök i tillräckligt stor utsträckning. Samma rapport kom även fram till att den nuvarande lagstiftningen i Kanada som förbjuder exempelvis frihetsberövande och misshandel inte täckte den vidd av påtryckningar som kan utgöra omvändelseförsök.
Utöver detta skiljer sig omvändelseförsök från andra fall av misshandel och olaga hot. Det finns en tydlig intention bakom, att ändra någons sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Detta går att jämföra med vår hatbrottslagstiftning. I dessa fall kan straffskärpning vara aktuell ifall motivet går att härleda till hat eller fördomar mot en identifierbar grupp
Det är inte ovanligt att i lagstiftning införa en ny brottsrubricering för företeelser som redan är helt eller delvis förbjudna. Det har till exempel skett för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Att införa särskilda brottsrubriceringar kan höja kunskapen och medvetenheten om en företeelse som inte tas på tillräckligt stort allvar. Hedersbrott är per definition brott mot lagen om förbud mot könsstympning samt äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, vilseledande till äktenskapsresa och brott mot utreseförbud enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Det är motivet som gör ett brott hedersrelaterat.
Vad vill RFSL förbjuda?
Omvändelseförsök är ett brett begrepp som innefattar en rad olika handlingar som varierar i allvarlighetsgrad. Särskilt när det kommer till de mindre allvarliga handlingarna kan det vara subjektivt vad som upplevs som ett omvändelseförsök. Att till exempel att be någon att ta på sig en annan tröja, eller att ha svårt att respektera någons pronomen, kanske skulle uppfattas som omvändelse av vissa, men inte av andra.
RFSL vill se ett förbud som riktar sig in på allvarligare former av omvändelseförsök, där det finns ett tydligt uppsåt att ändra någons sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I ett förbud mot omvändelseförsök vill RFSL se:
- Att ett förbud mot försök till omvändelse på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck införs som ett eget brott.
- Att omvändelseförsök ska kunna leda till en straffskärpning ifall ett annat brott som misshandel eller olaga hot har begåtts med intentionen att ändra någons sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta kan jämföras med vår nuvarande hatbrottslagstiftning, där straffskärpning kan vara aktuell ifall motivet går att härleda till hat eller fördomar mot en identifierbar grupp
- Att samfund eller organisationer som erbjuder omvändelse till församlingsmedlemmar bör få eventuella statsbidrag indragna
Skulle samtalsterapi bli förbjudet?
RFSL vill inte se förbud mot självutforskande processer. Det vill säga, processer där individer får stöd av legitimerade yrkesutövare i att själva definiera sin sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck. Dessa anser vi är viktiga för att stötta individer som är osäkra i sin identitet. Det här står i kontrast till omvändelseterapi. Där finns det ett tydligt mål: personer ska ändra sin sexualitet, könsidentitet och/eller könsuttryck, i regel till en identitet som personer i omgivningen tycker är rätt. I utforskande processer finns det ingen värdering om vilken identitet som är önskvärd. Fokus ligger på att stötta individen i hens egna process, oberoende av vad hen kommer fram till.
Vill ni förbjuda terapi som hjälper människor att utforska sin identitet?
RFSL vill inte se förbud mot självutforskande processer. Det vill säga, processer där individer får stöd i att själva definiera sin sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck. Dessa anser vi är viktiga för att hjälpa individer som är osäkra i sin identitet. Det här står i kontrast till omvändelseterapi. Där finns det ett tydligt mål: personer ska ändra sin sexualitet, könsidentitet och könsuttryck, i regel till det personer i omgivningen tycker är rätt. I utforskande processer finns det ingen värdering om vilken identitet som är önskvärd. Fokus ligger på att stötta individen i hens egna process, oberoende av vad hen kommer fram till.
Ska personer själva kunna samtycka till omvändelseterapi?
Denna fråga är komplicerad, eftersom det potentiellt skulle kunna gå emot andra rättigheter så som yttrandefrihet eller religionsfriheten. Samtidigt finns det en stor risk att en individ blir utsatt för påtryckningar eller upplever sig vara tvingad att “samtycka” till omvändelseförsök. Exakt hur den här balansen ska lösas är något som en utredning behöver granska närmare.
Olika länder dock har olika lösningar i frågan om samtycke till omvändelse. I Tyskland är det exempelvis förbjudet att göra reklam för omvändelseförsök. På Malta ger lagen skydd för “sårbara” personer, som på grund av exempelvis ålder eller neuropsykiatriska funktionsvariationer löper extra stor risk för att samtycka till omvändelseförsök mot sin vilja.
Ett förbud mot omvändelseförsök behöver inkludera sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
I ett förbud mot omvändelse är det viktigt att sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck inkluderas. Dessa går ofta in i varandra i praktiken. Till exempel innefattar omvändelseförsök av sexuell läggning även ofta olika sätt att förändra personens könsuttryck i enlighet med normen, som att klä sig mer maskulint respektive feminint eller ändra intressen.
Hos den som vill omvända någon finns det inte alltid tydliga skiljelinjer mellan sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Att inkludera samtliga delar kan alltså krävas för att lagstiftningen ska bli effektiv. Samma sak gäller för övrigt hatbrottslagstiftningen.
Var kan jag vända mig om jag har blivit utsatt eller är rädd för att bli utsatt för omvändelseförsök?
Om du har blivit utsatt för omvändelseförsök eller omvändelseterapi kan du vända dig till RFSL:s stödmottagning. All personal på RFSL Stödmottagning har utbildning och erfarenhet av samtal med hbtqi-personer som har varit för hot och våld. De kan även ge stöd till dig som har blivit utsatt för omvändelseförsök, är rädd för att bli utsatt för omvändelseförsök eller är orolig för någon annan. Ifall det du har blivit utsatt för är brottsligt kan vi även erbjuda dig stöd vid polisanmälan och rättsprocess.