Surrogatmödraskap

Förmågan att bli en god förälder beror inte på den sexuella läggningen eller könsidentiteten. Inte heller på ens möjlighet att själv bli biologisk förälder. Surrogatmödraskap är ett sätt att skaffa barn som idag ännu inte är tillåtet i Sverige. RFSL anser att det inte finns några fullgoda skäl till att förhindra par och ensamstående som vill bli föräldrar genom surrogatmödraskap från att förverkliga detta.

Vad är surrogatmödraskap?

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med den uttalade avsikten att inte själv behålla barnet. Det finns två olika former av surrogatmödraskap: partiellt och fullständigt. Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas surrogatmamman genom insemination. Det gör henne till både biologisk och genetisk förälder till barnet. Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna, ofta en kvinna som har för avsikt att utöva föräldraskapet, in i surrogatmamman. Det gör surrogat-mamman till biologisk men inte genetisk förälder till barnet. I dessa fall kan ägget och/eller spermierna vara donerade. Om både ägg och spermier är donerade, dvs kommer från personer som inte är de som ämnar bli de utövande juridiska föräldrarna, används ibland begreppet embryodonation. Vid fullständigt surrogatmödraskap sker befruktningen utanför kroppen genom en metod som kallas in vitro fertilisering – IVF, även kallat för provrörsbefruktning.

Tillåt surrogatmödraskap

Svensk lagstiftning omöjliggör idag surrogatmödraskap. Det innebär att sjukvården inte får ge assisterad befruktning till en kvinna som inte avser behålla barnet och bli dess sociala och juridiska förälder, utan istället ämnar lämna över det ansvaret till en eller flera andra föräldrar. RFSL anser lagstiftningen bör ändras så att surrogatmödraskap tillåts. RFSL menar att såväl par som ensamstående ska kunna bli föräldrar genom surrogatmödraskap. Frågan berör långt ifrån endast homo- sexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer). Men den är av stort intresse för HBT-personer, då surrogat-mödraskap för många HBT-personer kan vara det enda sättet att bli förälder på. För män som lever ihop i en samkönad relation, med begränsade övriga möjligheter att bli sociala och juridiska föräldrar, skulle det bli betydligt lättare att skaffa barn ihop om surrogatmödraskap tilläts. Detsamma gäller för transpersoner. En ändrad lagstiftning skulle också göra det möjligt för kvinnor i en samkönad relation att donera ett befruktat ägg till sin partner. Detta är en särskild form av surrogatmödraskap, då surrogatmammam som är biologisk förälder till barnet, inte lämnar ifrån sig barnet utan i stället delar det sociala och juridiska föräldraskapet med den genetiska föräldern. En FTM-transsexuell (FTM = kvinna till man, female to male) kan på samma sätt spara ägg för att göra mannens sambo eller maka gravid och vara genetisk förälder till ett barn partnern är biologisk förälder till.

Situationen idag

Det finns redan idag barn i Sverige som tillkommit genom surrogatmödraskap. En kvinna kan låta sig insemineras privat i hemmet och föda barnet. En partner till den genetiske fadern kan därefter ansöka om att närståendeadoptera barnet. Det händer också att svenska kvinnor blir gravida genom assisterad befruktning på klinik utomlands med avsikt att agera som surrogatmamma och efter barnets födsel lämna över barnet till den eller dem som vill bli föräldrar. Nuvarande lagstiftning utsätter i dessa fall alla inblandade, inklusive barnet, för större risker än om surrogatmödraskap hade varit lagligt. Exempelvis riskerar en surrogatmamma att den eller de som vill bli föräldrar ångrar sig och låter henne ta hand om barnet. Den eller de som vill bli föräldrar riskerar att förlora sitt barn om myndigheterna inte är villiga att ge dem vårdnad och juridiskt föräldraskap. Det hemlighetsmakeri som både surrogatmamman och den eller de som är tilltänkta som föräldrar tvingas ägna sig åt gentemot omvärlden skapar onödig osäkerhet och stress som inte skulle uppstå om surrogatmödraskap var lagligt.

Par och enskilda kan idag också bege sig utomlands och där anlita en surrogatmamma i enlighet med det landets lagar och regler. När man sedan tar hem barnet till Sverige kan problem uppstå eftersom svenska myndigheter vill betrakta surrogat-mamman som avsagt sig föräldraskapet som den ena juridiska föräldern, något som förhindrar barnet från att i Sverige få två juridiska föräldrar. Heterosexuella kan dock undvika dessa problem genom att föräldrarnas namn tas upp på födelse-beviset. Ingen kommer i så fall att ifrågasätta att de är barnets föräldrar., något som innebär en risk för att barnet förvägras sin rätt att ta reda på sitt ursprung. Lagstiftning som reglerar surrogatmödraskap finns i en rad länder, bl.a. Storbritannien, Nederländerna, Brasilien, Sydafrika, i vissa delstater i Australien och i vissa delstater i USA.

Villkor för surrogatmödraskap

Vissa villkor bör ställas upp vid genomförande av surrogatmödraskap. Villkoren avser att skydda såväl surrogatmammornas som barnens intressen. Man ska så långt som möjligt säkerställa att kvinnor som egentligen inte vill bli surrogatmammor ej heller väljer att bli det på grund av sin ekonomiska situation. Man ska se till att surrogatmammor är välinformerade och vet vad surrogatmödraskap innebär. En surrogatmamma ska även ha en möjlighet att ångra sig och i stället behålla barnet. Den eller de som vill bli föräldrar ska inte kunna ångra sig och därigenom låta surrogatmamman ta hand om ett barn som hon aldrig hade för avsikt att ta hand om. Barnet ska ha en rätt att bli informerad om sitt ursprung.

Barnets perspektiv

Utifrån barnets perspektiv finns inget som talar mot att tillåta surrogatmödraskap. Studier visar att barn som blir resultatet av surrogatmödraskap mår minst lika bra som andra barn. Om man jämför med en internationell adoption har barnet aldrig varit oönskat. Barnets intresse av få veta vem som varit dess surrogatmamma, och även vem som varit eventuell ägg- och/eller spermiedonator, bör dock säkerställas. Barn som har kommit till genom fullständigt surrogatmödraskap utsätts inte för större fysiska risker än andra barn som blir till genom befruktning utanför kroppen (IVF-metod). Metoden som sådan skadar alltså inte barnet. Däremot kan barnet ta skada av omständigheterna kring själva arrangemanget i det enskilda fallet. Sådana risker måste beaktas vid den prövning som alltid sker före en IVF-behandling i Sverige.

Surrogatmammans perspektiv

Att förneka enskilda kvinnor möjligheten att fatta egna beslut om sin kropp utgör en begränsning för kvinnor och är felaktigt.RFSL: s principiella åsikt är att varje individ ska tillskrivas kroppslig autonomi.Surrogatmödraskap som sådant är inte exploaterande. Det får dock inte glömmas bort att kvinnor av främst ekonomiska skäl kan välja att bli surrogat-mammor trots att de egentligen inte skulle vilja bli det. Riskerna som gör att kvinnor skulle kunna bli surrogat-mammor trots att de egentligen inte vill bli det bör kraftfullt motverkas.Vid partiellt surrogatmödraskap är surrogat-mamman även genetisk förälder till barnet. En genetisk koppling kan innebära en viss ökad risk för att surrogat-mamman ångrar sig, något som enligt en brittisk under-sökning dock endast inträffar i mindre än två procent av alla fall. Under graviditeten kan det utvecklas ett socialt band mellan surrogatmamman och barnet. Surrogatmamman måste kunna ångra sig och behålla barnet även om hon inte är genetisk förälder till det. Den eller de som vill bli föräldrar ska däremot inte kunna ångra sig. En sådan rätt att ångra sig skulle inte anses vara i linje med principen om barnets bästa, då surrogatmamman skulle riskera att bli tvungen att ta hand om ett barn som hon aldrig velat behålla och som aldrig skulle ha blivit till om det inte varit för överenskommelsen mellan henne och den eller dem som vill bli föräldrar.

Principen om kroppslig autonomi innebär också att surrogatmamman ska ha en rätt till abort. En kvinna ska bli surrogatmamma endast om hon är välinformerad om vad det innebär att vara surrogatmamma. Detta förutsätter att hon vet vad det innebär att vara gravid och att föda ett barn och vilka konsekvenser en graviditet kan ha. Informationen ska kombineras med en grundlig prövning av surrogatmamman. Prövningen ska säkerställa att hon har insett vad det innebär, att hon vill lämna bort barnet, att hon inte gör det av enbart ekonomiska skäl, att hon inte gör det på grund av en beroendeställning eller att hon genom surrogatmödraskapet blir utnyttjad på något annat sätt. För att en kvinna ska kunna bli surrogatmamma måste hon vara minst 18 år.

Altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap

Altruistiskt surrogatmödraskap avser fall där surrogat-mamman inte får ersättning för att hon är surrogatmamma. Omkostnader och förlorad arbetsinkomst på grund av graviditeten kan dock ersättas. Omkostnaderna kan exempelvis innefatta läkarbesök, ev. extra försäkring och kläder. Kommersiellt surrogatmödraskap avser fall där surrogatmamman förutom ersättning för förlorad arbets-inkomst och omkostnader på grund av graviditeten ges särskild ersättning för att hon är surrogatmamma.

Risken för att kvinnor väljer att bli surrogatmammor av ekonomiska skäl trots att de egentligen inte skulle vilja bli det bör motverkas. Ett sätt att minska risken skulle vara att endast tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Det är dock svårt att kontrollera att den eller de som vill bli föräldrar inte ändå lämnar ersättning till surrogatmamman i strid mot ett sådant förbud. Ett förbud av kommersiellt surrogatmödraskap säkerställer alltså inte att kvinnor väljer att bli surrogat-mammor av ekonomiska skäl trots att de egentligen inte vill bli det. Därför är det en bättre lösning att man vid en prövning av den kvinna som vill bli surrogatmamma intar en restriktiv hållning i de fall då en kvinna bedöms i första hand ha ekonomiska skäl till att välja att bli surrogatmamma. Ett skäl att neka en kvinna att bli surrogatmamma kan vara om det framkommer att hon gör det av ekonomiska skäl. Prövningen måste anses vara tillräcklig för att förhindra att kvinnor väljer att bli surrogatmammor trots att de egentligen inte vill genomgå en graviditet.

Samhället bör bära kostnaderna för den assisterade befruktning som krävs vid surrogatmödraskap i samma utsträckning som sker vid annan assisterad befruktning. Att ett bidrag ges motsvarande det som lämnas till de föräldrar som skaffar barn genom en internationell adoption bör inte uteslutas.

Prövning

Förutom att prövning av sociala myndigheter ska göras av den tilltänkta surrogatmamman ska en prövning av den eller dem som vill bli föräldrar genom surrogatmödraskap utföras, i syfte att säkerställa att det blivande barnets uppväxtvillkor ska bli goda. Detta på samma sätt som den eller dem som vill bli föräldrar genom att adoptera ett barn blir föremål för en utredning utifrån vilken beslut om medgivande sedan fattas av kommunens socialnämnd.

Länkar

Föreningen för Surrogatmödraskap arbetar för att sprida information om surrogatmödraskap som en väg till föräldraskap. Se www.surrogat.nu.