Prata med barn om genetiskt ursprung och familj

Som föräldrar i regnbågsfamiljer kan vi ha funderingar kring hur vi kan rusta och stärka våra barn i relation till en heteronormativ omgivning, där det finns starka normer kring att föräldraskap ska vara genetiskt och att en familj ska bestå av en mamma och en pappa. Det kan kännas utmanande att bemöta dessa föreställningar, som kan upplevas som ett ifrågasättande av familjeband som inte bygger på att man delar DNA, och samtidigt erkänna att genetik också kan vara viktigt, för många av oss, oavsett hur man kommit till.

Hur viktigt ursprung och genetik är varierar från person till person, och samhällets syn på genetik, familjeband och ursprung påverkar oss alla på olika sätt. Hur man ser på detta kan bland annat ha att göra med i vilken utsträckning man getts möjlighet att utforska, reflektera och prata med andra om genetikens betydelse för en själv, ens identitet, och hur man ser på relationer och familjeband. Många faktorer spelar vanligtvis in och genetikens betydelse för en själv kan förändras under livets gång.

Man behöver inte dela gener för att vara familj. Kärleken till våra barn sitter inte i DNA:t – men för många kan genetiken spela en viktig roll för att förstå sitt ursprung och sin identitet. Detta utesluter inte, och förminskar inte heller, betydelsen av de familjeband som inte bygger på genetik. Tvärtom kan de två perspektiven komplettera varandra och tillsammans ge en mer fullständig bild av vem man är.

En annan viktig aspekt av normer kring genetik är att föreställningar kring utseende, att man inom en familj ska likna varandra utseendemässigt, till exempel kan manifesteras i form av rasism. I familjer där familjemedlemmar har olika hudfärg kan ursprung och tillhörighet hamna i fokus på grund av att man tvingas möta omgivningens rasistiska tankemönster och mikroaggressioner mer eller mindre dagligen.

Läs barnböcker

Ett sätt att prata om genetiskt ursprung och familj med sitt barn, är att läsa barnböcker tillsammans där det finns olika sorters familjer, eller barnböcker som handlar om genetiskt ursprung och hur barn blir till. Välj gärna normkritiska och nyskapande barnböcker. Familjer ser olika ut. Längst ner på denna sida finns en lista med tips på sådana barnböcker. Kanske kan du också göra en egen bok med bilder och text kring er familj? Eller använda och fylla i normkritiska nyföddhetsböcker som finns i handeln för tillfället.

Påbörja samtalet tidigt

Många barn möter normer tidigt, till exempel via släktingar, barnprogram eller på förskolan, och kan tidigt få frågor från andra, som leder till funderingar kring ens familj. Börja gärna prata om ursprung, gener och familjekonstellationer med barnet när hen är riktigt liten och innan det finns ett talat språk eller en förståelse för abstrakta saker. Det är inte konstigare än att vi säger “nu är det kväll” långt innan barnet har en förståelse för tid. Du behöver inte vänta på en fråga, för barn kan inte alltid formulera frågor om något som hen inte ännu har språk för. 

Ge barnet ett språk

Välj vilka ord för familj och föräldrar som passar just er familj. Berätta för ditt barn hur du tänker kring er familj, gener och föräldraskap. Många regnbågsfamiljer skiljer mellan donator och förälder genom att inte använda orden ”mamma” eller ”pappa” för den som donerat könsceller – men familjer gör och tänker olika. Det är också viktigt att komma ihåg att barnet själv har rätt att välja hur hen vill benämna sina familjerelationer, och att detta kan förändras under uppväxten. Vid heminsemination för samkönade kvinnopar, där en manlig bekant donerar spermien, förekommer blandningar som donatorpappa och donatorbarn. Ibland saknas det ord i språket, och ni kanske uppfinner ett nytt ord som ni behöver i er familj. Använd orden ni valt, och allt eftersom barnet blir äldre kan du/ni också förklara hur du/ni tänkt. Om du har pratat med barnet tidigt, med de ord du själv valt, kommer det ge barnet en känsla av att alltid ha vetat detta. Det hjälper också barnet att hitta svar som hen kommer att behöva i relation till en normativ omgivning. Ju äldre barnet blir, desto fler situationer kommer hen möta utan dig. 

Kontakt med förskola och skola

Förskolan och skolan är ofta barnets första ”egna” miljö utanför hemmet. Regnbågsfamiljer gör olika val här. En del söker aktivt efter en genusmedveten eller normkritisk förskola, eller vill hitta viss personal som arbetar inkluderande och hbtqi-kompetent. Ibland finns inget sådant val att göra. Andra börjar på en förskola, och ställer sedan krav på att förskolan ska arbeta aktivt med frågor kring genus och hbtqi. Några utbildar själva personalen, eller ger tips på inköp av barnböcker. Många beskriver att öppna samtal och pedagogiska insatser gjort skillnad för ens barn, och att förskolor kan utvecklas och lära av regnbågsfamiljer. Här på hemsidan kan du också läsa flera tips kring hbtqi och förskolan. Lyssna på ditt barn och följ upp med personalen om du hör något som tyder på att miljön inte är okej för ditt barn.

Stöd barnets egna tankar och funderingar

Lyssna på barnets tankar och funderingar. Var tydlig med att det är okej om barnet har en annan syn på donator/ursprung än vad du har. Förmedla att det är okej om barnet har önskemål att veta mer om sitt ursprung eller söka upp sin donator. Berätta att det går att skriva in sig i donatorns journal, om man vill få kontakt med andra barn som kommit till med samma donator (vid assisterad befruktning med känd donator i Sverige). Det finns många filmer och poddar som handlar om att söka och fundera på sitt ursprung, och det finns grupper på facebook för personer som tillkommit via donation som söker sitt genetiska ursprung. Kanske är ditt barn inte alls intresserad av detta just nu, kanske kommer det senare, eller inte alls. Det är också okej. Det viktiga är att förmedla att det är OK att prata om och ställa frågor om sitt ursprung.

Sök eget stöd om du behöver

Ibland kan föräldrar vara rädda att samtal om genetiskt ursprung ska väcka svåra tankar eller känslor hos barnet som inte fanns där innan, men barnet möter redan normer och föreställningar dagligen via omgivningen. Kanske väcker det känslor hos dig att behöva prata om er familj som att det “saknas” något, när ni i samtal behöver spegla er familj mot den heteronormativa bilden av en familj med en mamma och en pappa (om er familj inte ser ut så). 

Funderingar kring ursprung och familj kan upplevas som något känsligt. Ditt barn kan vara rädd att såra dig med sina funderingar. Visa gärna genom öppna samtal att du “tål” alla sorters tankar och funderingar – och märker du att du känner dig skör, sök gärna stöd från andra vuxna först, vänner eller professionellt stöd. Försök reda ut vad som känns svårt. På så sätt kan du känna dig mer trygg i de beslut du tagit för er familj och tydligt förmedla till barnet att du har gjort de val du trott varit bäst för alla utifrån era förutsättningar – samtidigt som det ger utrymme att lyssna in och respektera barnets perspektiv.

Många föräldrars givna fokus är en önskan att stärka, stödja och skydda sitt barn. Glöm inte bort att du själv kan behöva stöd och plats att bolla tankar och funderingar. Använd gärna RFSL:s föräldrastödjande material Att bli och vara förälder som finns här på vår hemsida. Där finns flera teman som berör detta, som du kan använda som utgångspunkt för samtal och reflektion.

För fler boktips, för såväl vuxna som barn, se minabibliotek.se.

Böcker om hur barn blir till

Ninna och syskongrodden av Matilda Ruta 

Hur görs bebisar? av Cory Silverberg Från 3 år 

Familjeboken av Edward Summanen

Varför finns jag? av Karin Salmson, Lina Sandquist

Vilken mage bodde JAG i? av O´Reilly, 3-6 år

Slottet med de många rummen: hur har du kommit till? av Helena Goldberg, Maruska La Cour Mosegaard
3-6 år

Ebbe och ägget av Petra Nilsson och Linn Gustafsson, 0-5 år

Mammornas bebisresa av Berlekom, Hedvig van, 3-6 år

Barn i regnbågsfamiljer av Karolina Schubert

Böcker med regnbågsfamiljer

Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin, Frida Arvidsson, 3-6 år

Mamman och havet av Sara Stridsberg, 3-6 år

Prinsarna och den stora skatten av Jeffrey A Miles

Orden var är ni? av Klara Persson, 3-6 år

Välkommen Tango av Justin Richardson, Peter Parnell, 3-6 år

Allan och Udo av Minna Linnberg, 6-9 år

Titta pappor! av Ulrika Hjorth & Anastasiya Prosvetova, 0-3 år

Titta mammor! av Ulrika Hjorth & Anastasiya Prosvetova, 0-3 år

Punkpapporna av Liz Wennberg, 6-9 år

Punkpapporna i London av Liz Wennberg, 6-9 år

Ska vi leka mamma, mamma, barn? av Lisa Kärmander, 3-6 år

MonsterMira och murmeldjuret av Ulrika Hjort, 3-6 år

Hugo vill ha en katt, Hugo wants a cat, Hugo desea tener un gatito av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år Trespråkig bilderbok.

Hugo och hans leksakslåda, Hugo and his toybox, Hugo y su cajita de juguetes av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år, Trespråkig bilderbok.

Hugo och hans små fingrar, Hugo and his tiny fingers, Hugo y sus deditos de las manos av Lourdes Daza-Gillman, 0-4 år, Trespråkig bilderbok.

Vi tvättar bilen av Sarah Vegna, Astrid Tolke, 1-3 år

Mysteriet med zombieförbannelsen av Matilda Bredberg, 6-9 år

Vem är var? av Stina Wirsén, 0-3 år

Syster Grön av Jessika Berglund, 1-3 år

Naturväktarna och den vita räven av Malin Nilsson, 6-9 år

Naturväktarna och skatten i Ekdungen av Malin Nilsson, 6-9 år

Snipp och Snopp och kalaset som växte av Tony Cronstam, 3-6 år

Stella brings the family av Schiffer, Miriam B, 3-6 år

Kim och Skrutten av Frimodig, Karin, 3-6 år

Kroppens ABC av Lina Boozon Ekberg, Eva Emmelin och Linda Madsen, Alya Vindelman, 3-6 år

Min familj av Anna-Clara Tidholm, Från 3 år

Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter, 3-6 år

Böcker med självstående/ensamstående föräldrar

Mamman och den vilda bebin Barbro Lindgren, Eva Eriksson 3-6 år

Billy-serien Birgitta Stenberg 3-6 år

Bosses pappa går på dejt Malin Kärrbrink 3-6 år

Katt kan i skogen Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år

Katt kan hela dagen Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år

Katt kan i parken Sanna Töringe, Kristina Digman 0-3 år