Detaljerad information om könsbekräftande vård

Många transpersoner behöver vård och behandling för att kroppen ska kunna stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person. För många är det livsviktigt att få rätt vård medan andra inte önskar någon särskild vård eller behandling.

Remiss

Transvård, eller könsbekräftande vård och behandling, omfattar exempelvis hormonbehandling och kirurgi. Vården är tillgänglig både för transsexuella och ickebinära transpersoner. Alla delar av vården är dessutom frivillig.

För att få tillgång till könsbekräftande vård är första steget att en remiss skickas till ett könsidentitetsutredningsteam. Det finns sådana team på sju orter i Sverige. Teamen har olika regler för vem som kan skriva remissen, men vissa kräver att remissen ska vara skriven av en psykiatriker. Man kan därför vända sig till öppenpsykiatrin där man bor och be dem skriva en remiss. Den som remitterar ska inte göra en egen utredning och man ska inte behöva uppfylla några särskilda krav för att få en remiss. Även ungdomsmottagningar och BUP kan hjälpa till att remittera till något av de team som tar emot patienter som är under 18 år.

Funktionsnedsättningar och tidigare diagnoser ska inte vara ett hinder för att få en remiss.

För teamen i Alingsås (Lundströmmottagningen), ANOVA i Stockholm och TS-mottagningen i Linköping kan du själv lämna in en egen vårdbegäran (så kallad egenremiss) och behöver då inte att någon annan skriver remissen. Om du däremot bor på annan ort än där teamet befinner sig och vill att ditt hemlandsting ska betala dina resor behöver du remiss från exempelvis läkare eller psykiatriker.

Utredning och diagnos

Utredningsteamen brukar bestå av läkare, kurator och psykolog. Själva utredningen innehåller blanda annat samtal där du berättar om hur du ser på din könsidentitet. Du får även fylla i olika skattningsskalor och andra formulär. De flesta får sin diagnos efter cirka ett år, men det kan också gå fortare eller ta längre tid.

Det som utredningen syftar till är att ta reda på om du upplever könsdysfori, alltså obehag eller lidande av ditt tilldelade kön inte överensstämmer med din könsidentitet. Det finns tre olika varianter av könsdysfori-diagnoser som kan ställas. Alla tre diagnoserna öppnar upp för hormonbehandling och överkroppskirurgi men för att kunna ändra ditt juridiska kön och genomgå underlivskirurgi krävs att du fått diagnosen ”transsexualism”. Diagnosen betyder inte att du är sjuk utan innebär att du har ett vårdbehov. Målet med vården är att minska könsdysforin så att du ska må bättre.

När du fått din diagnos fortsätter du träffa utredningsteamet ytterligare en tid samtidigt som viss behandling kan påbörjas. Denna tid kallas ibland ”real life experience”, och om du inte tidigare levt i enlighet med din könsidentitet brukar man börja med det nu. Det innebär bland annat att komma ut för sin omgivning med sin könsidentitet.

Vanliga behandlingar

Beroende på ens hälsa och önskemål kan man få flera olika sorters behandlingar och operationer. Inga behandlingsformer är ett krav; var och en får i samråd med utredningsteamet och andra läkare komma fram till vad som passar. I princip hela behandlingen täcks av högkostnadsskyddet för läkemedel och läkarbesök. Vissa delar av vården är i dagsläget inte tillgänglig för ickebinära under 18 år.

Hormonbehandling

Hormonbehandling ges antingen i form av testosteron eller östrogen. Hälso- och sjukvården brukar omnämna testosteron som ”maskuliniserande hormonbehandling” och östrogen som ”feminiserande hormonbehandling”, även om alla människor oavsett kön redan har både östrogen och testosteron i kroppen. Effekterna av behandlingen kan liknas vid en pubertet. Vissa delar av kroppen påverkas dock inte av behandlingen. Om du slutar på hormoner går vissa förändringar tillbaka medan andra är permanenta. För den som vill ha kvar alla effekterna är därmed hormonbehandling något du står på hela livet.

Testosteron ges vanligen som en spruta med cirka tio-tolv veckors mellanrum eller som en gel som smörjs in på kroppen varje dag. Sprutan brukar ges på vårdcentral. Den som får testosteronbehandling brukar exempelvis få mörkare röst, skäggväxt, mer muskelmassa och ökad kroppsbehåring. Blödningar (dvs menstruation) upphör, vilket medför att det blir svårare, men inte omöjligt, att bli gravid så länge som behandlingen pågår.

Östrogen ges som tabletter, gel, plåster eller spruta med två till fyra veckors mellanrum. Om man har testiklar (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord) brukar du även få tabletter som gör att kroppen producerar mindre testosteron. Den som får östrogenbehandling brukar exempelvis få mer underhudsfett, mindre muskelmassa, mjukare hud och brösttillväxt. Håravfall på huvudet brukar upphöra. Förmågan till erektion brukar minska men om du vill ha kvar denna funktion kan du prata med din hormonläkare om det.

Det finns stora skillnader mellan hur personer reagerar på hormoner; det beror på vilka anlag du har men också på din hälsa och ålder. Det går inte att förutse effekterna. Det tar också olika lång tid för personer att nå maximal effekt av hormonerna.

Personer under 18 år som ännu inte gått igenom hela puberteten kan få hjälp med så kallade stopphormoner för att förhindra att kroppen går igenom en pubertet som inte stämmer överens med könsidentiteten. När du slutar ta stopphormonerna startar puberteten upp igen, eller så kan det bli aktuella att börja behandling med önskade hormoner istället.

I Sverige ges hormonbehandling via landstinget och en könsdysfori-diagnos krävs för att få tillgång till dessa hormoner. Den som står på hormonbehandling går på regelbundna kontroller och dosen bestäms individuellt. En del personer väljer att självmedicinera hormoner. Eftersom hormoner kan påverka kroppen på olika sätt (exempelvis förändrande blodvärden och levervärden) finns det risker med att ta hormoner utan insyn från sjukvården. Den som tar hormoner utan att konsultera sjukvården bör därför vara medveten om riskerna och eventuella biverkningar.

Överkroppskirurgi

Testosteron gör inte att brösten (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord) försvinner utan oönskade bröst opereras istället bort. Denna operation kallas mastektomi. Oftast krävs flera operationer för att uppnå önskat slutresultat men det beror på metod och förutsättningar. Den som behandlas med östrogen brukar utveckla bröst, men det finns även möjlighet att genomföra en bröstförstoring med implantat. Landstinget brukar avvakta med bröstförstoring minst ett år efter påbörjad hormonbehandling för att se hur pass mycket brösten växer av behandlingen och därefter kunna komplettera med implantat.

Det finns olika metoder för överkroppskirurgi. Metoden bestäms av kirurg i samråd med dig som ska opereras. Faktorer som spelar in är bland annat kroppens förutsättningar men även önskan om resultat. När det gäller mastektomi föredrar en del personer att göra fler operationer för att få så lite synlig ärrbildning som möjligt. Andra vill hellre genomgå en stor operation för att få en platt bröstkorg så snabbt som möjligt. Vid bröstförstoring har kirurgen riktlinjer att förhålla sig till när det gäller storlek på implantaten. De flesta implantat behöver bytas ut senare i livet.

Det finns även möjlighet att genomgå överkroppskirurgi utan diagnos. Operationen genomförs då på en privat klinik och du behöver själv bekosta den.

Operation av underlivet

Underlivskirurgi är idag möjligt för dig som fått diagnosen transsexuell och som är minst 18 år. I dagsläget krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå underlivskirurgi. Detta tillstånd kan sökas med hjälp av könsutredningsteamet. Det finns inte ett krav på att genomgå underlivskirurgi för att ändra ditt juridiska kön.

Det finns olika typer av operationer för underlivet. Av en penis och pung (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord) kan man skapa en slida, klitoris och blygdläppar. Ofta görs det stegvis genom flera operationer. Efter operationen behöver du stavträna regelbundet om du vill att slidan ska behålla sin form och storlek. Vid sex kan glidmedel behöva tillföras.

Klitoris (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord) brukar växa av testosteronbehandling och av denna kroppsdel kan man skapa en mindre penis. Ett annat alternativ är att skapa en större penis genom att ta vävnad och hud från någon annan del av kroppen, exempelvis från ljumsken, underarmen eller låret. Det finns flera olika metoder och även en pung kan skapas. Vilken typ av operation som passar bäst, och om man lämnar kvar slidan, livmodern och äggstockarna (för tydlighetens skull används här detta begrepp, även om du själv kan föredra andra ord), bestäms i samråd med läkare. En del personer väljer en penisprotes istället för en skapad penis.

För den som behåller slidan men bytt till ett manligt personnummer kommer inte längre kallelserna till gynekologisk cellprovtagning. Du måste då själv boka tid för regelbundna kontroller. Rekommendationen är att gå på kontroller var tredje år.

Testosteronbehandling kan leda till att slemhinnor blir skörare. Det kan då finnas behov av att tillföra ökad lubrikation i form av exempelvis glidmedel.

Östrogenbehandling antas minska risken för prostatacancer något men det är oklart i vilken utsträckning. Det sker inga automatiserade kallelser för provtagning utan både vården och patienter kan lyfta behovet. Faktorer som spelar in är ärftlighet, ålder och symptom. För dig som fötts med prostata men bytt till ett kvinnligt personnummer rekommenderas därför att vid behov upplysa sjukvårdspersonal om att du har en prostata.

Logoped, hårborttagning och övrig vård

Utöver hormonbehandling, överkroppskirurgi och underlivskirurgi erbjuder sjukvården viss annan vård, exempelvis besök hos logoped. Logopeder är specialiserade på röst och kommunikation. Östrogenbehandling påverkar inte rösten. Istället kan du få hjälp av logopeden ett hitta ett röstläge som känns bekvämt. Du som påbörjat testosteronbehandling kommer i målbrottet och rösten utvecklas över minst 1 års tid. Även här kan logopeden vara ett stöd i att hitta ett bekvämt röstläge.

Östrogenbehandling ger väldigt liten påverkan på skäggväxt och annan kroppsbehåring. Hårborttagning erbjuds därför via landstinget. Vilka metoder som erbjuds skiftar mellan landstingen. Metoden skiftar även beroende på hårets färg. Oftast är det borttagning av hår i ansiktet och på delar av överkroppen som täcks av landstinget. Annan hårborttagning behöver du då bekosta själv.

Övrig vård som kan bli aktuell är stämbandskirurgi och reduktion av struphuvud. Även peruk kan erbjudas i vissa delar av Sverige. Fettsugning av höfter och feminiserande ansiktskirurgi erbjuds i dagsläget inte i Sverige.

Fertilitetsbevarande behandling och graviditet

Många av behandlingarna inom den könsbekräftande vården leder till att du inte längre kan bli gravid eller producera spermier. Därför kan du få olika former av fertilitetsbevarande behandlingar för att göra det lättare att skaffa biologiska barn om eller när du vill göra det.

Personer med testiklar kan få hjälp att frysa in och spara spermier för att ha möjligheten att bli biologisk förälder i framtiden. Det görs enklast innan du påbörjat hormonbehandling eller under ett uppehåll i hormonbehandlingen. Spermierna kan senare användas för insemination eller provrörsbefruktning, tillsammans med ägg från en partner eller medförälder. Det kan även vara aktuellt med värdgraviditet i ett annat land.

Personer med äggstockar kan få hjälp med att frysa ner och spara ägg eller embryon (befruktade ägg) som senare kan användas för att själv bli gravid eller göra en partner eller medförälder gravid. Det kan även vara aktuellt med värdgraviditet i ett annat land. För att plocka ut ägg krävs det att du gör uppehåll i eller skjuter på eventuell testosteronbehandling och istället behandlar kroppen med könshormoner för att få många ägg att mogna samtidigt. Det är även möjligt att frysa äggstocksvävnad.

En person född med äggstockar och som vill bli gravid behöver göra ett uppehåll i eventuell testosteronbehandling inför och under en graviditet. Det är individuellt när blödningarna (mensen) kommer igång igen. Det saknas tillräckligt med underlag för att kunna dra slutsatser om hormonbehandling med testosteron påverkar förmågan att bli gravid, men många som gör uppehåll i hormonbehandlingen lyckas bli gravida.

Du kan läsa mer om olika möjligheter på denna sida: http://www.hbtqfamiljer.se/

Namnbyte

Du kan själv när som helst välja att byta, lägga till eller ta bort namn om du är över 18 år. Detsamma gäller för den som under 18 år, så länge som samtliga vårdnadshavare samtycker till namnbytet.

Ansökan hittar du på Skatteverkets hemsida. Du behöver ordna en ny legitimation efter att du bytt namn.Det finns inga hinder för att välja eller blanda traditionella kvinnonamn, mansnamn eller könsneutrala namn, oavsett vad du har för könsidentitet eller juridiskt kön.

Ändra juridiskt kön

För att ändra kön juridiskt och få ett nytt personnummer behöver du vara minst 18 år gammal och folkbokförd i Sverige. Det krävs även ett intyg från en könsdysforiutredning som styrker att du som ansöker lever i enlighet med ett annat kön än ditt nuvarande juridiska kön och att du förväntas leva i enlighet med detta kön även i framtiden. Du behöver ha haft kontakt med ett utredningsteam under minst två år och ha fått diagnosen transsexualism.

Ansökan skickas till Socialstyrelsens rättsliga råd som är den instans som fattar beslutet. De meddelar sedan Skatteverket som ändrar personnumret. Idag behövs även tillåtelse från rättsliga rådet för att göra underlivsoperationer. Könsidentitetsutredningsteamet kan hjälpa till med att skriva ansökan till rättsliga rådet.

Läs mer om transfrågor på RFSLs och RFSL Ungdoms hemsida Transformering

Socialstyrelsens information till dig som önskar könsbekräftande vård (pdf)

Folkhälsomyndighetens rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd God vård av vuxna med könsdysfori

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd God vård av barn och ungdomar med könsdysfori

Socialstyrelsens information Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete