Ändra juridiskt kön utifrån självbestämmande

Dagens lag är en förbättring, men inte i linje med mänskliga rättigheter

Sedan 1972 har det varit möjligt att ändra juridiskt kön i Sverige. Det regleras i könstillhörighetslagen. Även om kravet på medicinsk utredning har tagits bort krävs det ett intyg från vården för att det ska vara möjligt att ändra juridiskt kön. Läs mer om den nya könstillhörighetslagen här.

RFSL vill att en ny könstillhörighetslag byggd på självbestämmande införs. Transpersoner ska inte behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön. Istället bör det vara en enkel administrativ process att ändra juridiskt kön utifrån självbestämmande. Individen ska alltså själv kunna bestämma sitt kön och ändra detta på ett enkelt sätt, utan att behöva exempelvis intyg från vården.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uppmanat länder att utfärda personbevis som speglar individens självupplevda könstillhörighet. Europarådet antog 2015 en resolution om att varje medlemsstat bör tillse att transpersoner ska ges tillgång till nytt juridisk kön genom en enkel och transparent process baserad på självbestämmande. Övriga nordiska länder har redan infört lagstiftning där den enskilde själv kan besluta om sitt juridiska kön, utan intyg från vården.

Självbestämmande fungerar bra i andra länder

Idag har 18 länder en modern könstillhörighetslag som utgår ifrån individens självbestämmande. 2012 var Argentina först ut med att införa en könstillhörighetslag utifrån självbestämmande.

Enligt riksdagens utredningstjänst visar erfarenheter från andra länder som infört lagstiftning baserad på självidentifikation, som Norge och Danmark, att det är få som missbrukat möjligheten att ändra juridiskt kön. 

Dessa är samtliga länder som har en modern translag som utgår från självbestämmande:

• Argentina
• Belgien
• Brasilien
• Colombia
• Danmark
• Ecuador
• Finland
• Irland
• Island
• Luxemburg
• Malta
• Nya Zeeland
• Norge
• Portugal
• Schweiz
• Spanien
• Tyskland
• Uruguay

Informationen kommer från ILGA Database.

Påverkar könstillhörighetslagen vem som får vara i vilket omklädningsrum?

I Sverige finns det ingen lag som reglerar vilken toalett man ska gå på. En könstillhörighetslag baserad på självbestämmande skulle inte ändra detta. Däremot finns det lagstiftning mot ofredande och trakasserier, och det är redan idag förbjudet att trakassera personer i exempelvis omklädningsrum. Alla ska vara trygga i omklädningsrum och på offentliga toaletter.

Skulle en könstillhörighetslag utifrån självbestämmande påverka könsuppdelad statistik?

Könsuppdelad statistik är viktig för att synliggöra skillnader mellan kön, som en del i arbetet för ökad jämställdhet. Utredningar har visat att jämställdhetsdata utifrån könsuppdelad statistik inte påverkas negativt av att det blir enklare för transpersoner att ändra juridiskt kön.

Jämställdhetsstatistiken har alltid byggt på juridisk kön, som sedan 1972 har gått att ändra. En lag byggd på självbestämmande kan endast sägas bli mer rättvisande när de transpersoner, som idag är felaktigt registrerade, enklare och snabbare kan få rätt juridisk kön i folkbokföringen.

Hur skulle idrotten påverkas?

Motion och idrott är viktig för folkhälsan. Därför är det är viktigt att idrotten bidrar till en trygg, välkomnande och inkluderande miljö för alla. I könsuppdelad idrott bestämmer respektive idrottsförbund vilka regler som gäller för motions- respektive elitidrott och hur de kan inkludera transpersoner i sin idrott. Det gäller även internationellt, där det är internationella organ som har beslutsrätt i exempelvis internationella mästerskap. 

I dagsläget baseras många internationella idrottsregler inte på juridiskt kön, utan på andra kriterier. Till exempel hur mycket testosteron man har i blodet, eller på vilka kromosomer man har. Det skulle inte en ny könstillhörighetslag baserad på självbestämmande ändra på. 

Skulle en translag baserad på självbestämmande påverka fängelsen och häkten?

Huvudregeln idag är att personer placeras i fängelse och häkten utifrån juridiskt kön. Men det finns redan idag möjlighet att göra undantag från detta, som till exempel tillämpas om en kvinna har begått sexualbrott mot en annan kvinna. 

I och med lagändringen den 1 juli 2025 uppdateras även fängelselagen. Det gör att Kriminalvården får större möjligheter att göra individuella bedömningar vid placering av personer som ändrat juridiskt kön. Tidigare har placeringar på anstalt eller häkte i huvudsak skett utifrån juridiskt kön, och med krav på samtycke från övriga intagna vid placering tillsammans med personer av motsatt kön. Det kravet tas nu bort. Istället kan undantag göras om det finns särskilda skäl, som risker kring trygghet och säkerhet. Kriminalvården får alltså en tydligare roll i att bedöma vad som är bäst i varje enskilt fall, för att hitta mer flexibla lösningar i komplexa situationer som ställer höga krav på ordning och säkerhet på fängelser och häkten.