Studiecirkeln – Q-Studion

Avsnitt 6: Komma ut

Garderoben döljer hemliga världar, inte bara för barnen i Narniaböckerna, utan även för hbtqi-personer. Att komma ut eller inte komma ut – det är frågan.

Q-Studions programledare Mireya Echeverría Quezada berättar om Karl Heinrich Ulrich, en tysk jurist som på 1860-talet pratade om vikten av att som hbtqi-person vara synlig och öppen, då det skulle förändra samhällets syn på hbtqi-personer. I modern tid kommer kändisar som exempelvis sångaren Ricky Martin ut, vilket kan ha ett viktigt symbolvärde, och betyda mycket för andra hbtqi-personer. På Youtube har National Coming Out Day, med tillhörande komma ut-videos, blivit stort. Men hur är det att komma ut som hbtqi-person när man är minoritet? Fotografen Sara Lindqvist och kulturanalytikern Elfrida Bergman har samlat berättelser från samiska hbtqi-personer i projektet Queering Sápmi. Rönn-Lisa, tjugotreårig poet bosatt i Kiruna, betonar hur viktigt det är för den att inte flytta söderut. Den menar att det blir en typ av aktivism att stanna kvar i Kiruna och är bland annat med och arrangerar Sápmi Pride. Mireya Echeverría Quezada förklarar därefter att en annan sida av att komma ut är att outas, det vill säga att avslöjas som hbtqi-person utan att ha samtyckt till det. Gay Panic och Trans Panic, att man efter att ha misshandlat eller till och med dödat en hbtqi-person kan hävda att det var på grund av homosexuella närmanden, diskuteras också. Ett exempel är kvinnan i Örebro som blev attackerad av en man som försökte våldta henne; gärningsmannen dömdes för misshandeln, men inte för våldtäktsförsöket, då kvinnan var trans. Reportern Viola Nilsson möter Ruhani, student och illustratör, som berättar om hur det är att komma ut som muslim i queera rum. Queersamtalet avrundar avsnittet med en diskussion mellan Adori Rahman, aktivist, och Agri Ibrahim, som har arrangerat Pride of Color.

Tre diskussionsfrågor

Hade Karl Heinrich Ulrich rätt i att hbtqi-personer synlighet påverkar hur vi uppfattas? Har vi då en skyldighet att komma ut?

Vad skulle kunna underlätta för hbtqi-personer som rasifieras när det gäller att komma ut? Hur påverkar vithetsnormen i queera rum folks villighet att bli en del av rummet?

Varför finns det en föreställning om att hbtqi-personer med migrantbakgrund inte kommer att accepteras av sina närstående när vi kommer ut? Varför anses personer som rasifieras vara särskilt homo-och-transfobiska?

Queerhack

Queerhacks är avsnittsbaserade lifehacks, tips och tricks för att underlätta ditt queera liv i cisheterosamhället.

Karl Heinrich Ulrich i all ära, men kom ihåg att du borde komma ut för att du själv vill det och känner dig redo. Börja, som Agri Ibrahim säger i Queersamtalet, med att ta upp ämnet bland nära vänner eller familjemedlemmar för att se hur det landar. Om det känns bra kan nästa steg vara att berätta för dem – vare sig det handlar om att man är hbtqi, troende eller lider av psykisk ohälsa. Kom ihåg att processen kan kännas utdragen – och att man ofta måste komma ut ofta och i flera sammanhang – men ta det lugnt och starta smått. Lycka till!

Queercirkeln

Genom queercirkeln tipsar vi om böcker, filmer, serier och musik som på olika sätt fokuserar på hbtqi-personer som rasifieras.

Den mest ikoniska komma ut-låten är kanske ”I’m Coming Out” med Diana Ross, men den här veckan tipsar Queercirkeln om två böcker av indiska hbtqi-författare. Den första är självbiografin Me Hijra, Me Laxmi, av aktivisten och dansaren Laxmi, som berättar om hennes ensamma uppväxt, hur hon fann sig själv som hijra, och hennes bredare kamp för hijras rättigheter i Indien. Den andra är författaren R. Raj Raos The Boyfriend, en kärleksberättelse om två män, Yudi och Milind, och deras erfarenheter av Mumbais gayscen.

Nyckelord
Komma ut
Outa

Text: Judith Kiros

Q-Studion produceras inom projektet “Hbtqi-personers erfarenheter av rasism” med stöd av MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. RFSL är ensamt ansvariga för innehållet.