Ny rapport: 2 av 3 hbtqi-personer befarar att tryggheten minskar

RFSL:s  nya trygghetsrapport visar att hbtqi-personers upplevda trygghet fortsatt är lägre än i befolkningen i stort. Skillnaderna är på flera områden betydande och utvecklingen ger skäl till oro.

RFSL kan nu presentera resultatet av en ny enkätundersökning om trygghet bland 1243 hbtqi-personer i Sverige, framtagen i samarbete med säkerhetsföretaget Verisure i Sverige. Inom ramen för samarbetet har Demoskop, på uppdrag av Verisure, också genomfört en undersökning med samma frågor ställda till i ett representativt urval av befolkningen. Den besvarades av 3160 personer. 

Undersökningen rör fyra delar: 

1. Trygghet i sitt område och tryggheten i Sverige
2. Bemötande från rättsväsendet och utsatthet för brott
3. Trygghet om polis och väktare är närvarande
4. Att kunna vara sig själv utanför hemmet med kläder, smink eller andra stilmarkörer som sticker ut

De två parallella undersökningarna bekräftar bilden: hbtqi-personer har en lägre upplevelse av trygghet på en rad olika områden i livet jämfört med befolkningen i stort. 

– Jag är oroad. Siffrorna visar tydligt att hbtqi-personer känner sig mer otrygga än svenskar i allmänhet. Samtidigt utsätter högerextrema våra RFSL-avdelningar lokalt, och hbtqi-fientliga krafter vinner mark globalt. Det är allvarligt och ett politiskt misslyckande. Men det går att vända utvecklingen; nu måste regeringen och rättsväsendet agera, säger Felix König, generalsekreterare RFSL.

Framtidssynen skiljer sig åt

En av de största skillnaderna handlar om hbtqi-personers tankar om framtiden. Hela 66 procent av de svarande hbtqi-personerna tror att tryggheten i Sverige kommer att minska under det kommande året, jämfört med 38 procent i befolkningen i stort.  

Siffrorna för hbtqi-personer på området skiljer sig åt en aning om man tittar på närmare på vilken sexuell läggning/sexualitet/identitet man uppgivit. I gruppen homosexuella svarar 64,8 procent att de tror tryggheten kommer minska det kommande året, bisexuella/pansexuellas siffra är 72,6 procent. Gruppen transpersoner har också svarat en högre siffra, 73,1 procent. 

Detta är resultat som behöver följas upp och analyseras vidare. Vi kan i nuläget inte dra några säkra slutsatser om orsakerna, men det finns flera relevanta utvecklingar att ta i beaktande. Negativa attityder mot hbtqi-personer ökar bland unga, vilket Forum för levande historia visat i en rapport tidigare i år. RFSL:s lokalavdelningar vittnar också om fler brott med koppling till högerextrema miljöer. Internationellt vinner homo- och transfoba rörelser mark.

En möjlig förklaring är att de återkommande angreppen på framför allt transpersoner, och även dragartister, i samhällsdebatten under senare år påverkar människors upplevelse av trygghet och framtid. Även ett hårdare samtalsklimat i sociala medier kan spela en roll.

Tre saker som rapporten visar

RFSL:s undersökning visar också att andelen som uppger att de utsatts för ett brott som polisanmälts de två senaste åren, är liknande i båda grupperna. Som väntat utgör hatbrott en större del av den brottslighet som drabbar hbtqi-gruppen; 33 procent jämfört med 8 procent i befolkningen i stort. Framför allt visar siffran att det är vanligt att de brott hbtqi-personer anmält kan ha ett bakomliggande hatbrottsmotiv. Hatbrott påverkar inte bara den individ som drabbas direkt; det påverkar hela minoritetsgruppers upplevda trygghet.

RFSL:s undersökning visar också på att det finns stora skillnader i hur närvaro av polis och väktare på allmän plats uppfattas. I befolkningen i stort uppger 79 procent att de känner sig tryggare av närvaro av polis och väktare, medan motsvarande andel bland hbtqi-personer bara är 58 procent. Det är anmärkningsvärt att polis och väktare, som ska skapa trygghet, har så lågt förtroende hos hbtqi-gruppen. Den här skillnaden i förtroende var tydlig även i vår förra trygghetsundersökning. 

Kunskap och regnbågssymboler gör skillnad 

En majoritet av de svarande uppger att kunskap och kompetens om bemötande har stor betydelse för tryggheten. Sju av tio hbtqi-personer känner sig tryggare i kontakt med rättsväsendet om de vet att personalen har fått kompetenshöjande insatser för att bli bättre på att bemöta människor oavsett bland annat sexuell läggning och könsidentitet. En ännu större andel, åtta av tio hbtqi-personer uppger att en regnbågsflagga som visar att det finns hbtqi-kompetens i verksamheten ökar tryggheten i mycket eller ganska hög grad. Det kan handla om att vårdcentraler, polisstationer eller bibliotek har regnbågssymboler, eller skyltning om hbtqi-kompetens och ett aktivt välkomnande i lokalen. 

Tillsammans visar dessa siffror på ett fortsatt behov av riktade insatser inom både rättsväsendet och andra sektorer på arbetsmarknaden. Detta i syfte att stärka både kompetens och förtroende, vilket kan bidra till ökad trygghet för hbtqi-personer i vardagen.

Trygghet handlar om vardagen

Att hålla sin partners hand på väg hem utan att tveka, att röra sig i kollektivtrafiken utan oro. Att delta i samtal på jobbet utan att väga varje ord. Att slippa trakasserier i sociala medier. Att lita på rättsväsendet. Att inte behöva vara rädd för att bli utsatt.

För att Sverige ska fortsätta vara ett öppet och tryggt samhälle behöver människor kunna leva sina liv utan att behöva begränsa sig själva. Det vinner alla på.
Färre fördomar. Fler möjligheter. För ett friare samhälle.

RFSL:s förslag till åtgärder för ökad trygghet

1. Att regeringen tar fram en särskild plan för att motverka hbtqi-fientlighet och extremistiska miljöer.
2. Att regeringen initierar en omfattande satsning för ökad tilltro till rättsväsendet och väktare, genom ökad hbtqi-kompetens, samverkan med hbtqi-organisationer, och förbättrad utredning och lagföring vid hatbrott.
3. Att regeringen stärker civilsamhällets trygghetsarbete, genom stärkt dialog, resurser för säkerhet, mötesplatser och minskad ensamhet.
4. Att diskrimineringslagen ändras så att polis och väktare fullt ut omfattas av den.
5. Att regeringen gör en nationell satsning på ökad hbtqi-kompetens i skolan för all personal
6. Att skolans huvudmän prioriterar utbildning för skolpersonal om hbtqi-frågor, värdegrund och demokrati.
7. Att kommuner inkluderar åtgärder mot hatbrott och diskrimering i det brottsförebyggande arbetet, i samverkan med civilsamhället.
8. Att stödverksamheter som möter utsatta hbtqi-personer ökar sin kunskap för bättre bemötande.

Metod

Hur genomfördes undersökningen: 

RFSL och Verisure har för andra gången samarbetat kring en trygghetsundersökning. Det första samarbetet kring en trygghetsundersökning skedde 2024. Samarbetet har inneburit att RFSL och Verisure har ställt samma frågor, men till två olika målgrupper. RFSL har, genom sina kanaler (bland annat genom sociala media-inlägg), spridit en enkät om upplevelsen av trygghet. Enkäten besvarades, under cirka en månads tid, av 1 243 hbtqi-personer. Verisure lät Demoskop ställa samma frågor till ett befolkningsrepresentativt urval på 3 160 personer. 

Vem har besvarat undersökningen: 

Av de som besvarade RFSL:s enkät var 27,7 % transpersoner (eller hade erfarenhet av att vara det). I RFSL:s enkät identifierade sig vidare 43,8 % som män, 37,3 % som kvinnor och 12,4 % som icke-binära. 54,6 % identifierade sig som homosexuella, 25,4 % som bisexuella/pansexuella och 13,2 % som queera. Endast 1,7 % var intersexpersoner/hade en intersexvariation.

58,7 % var bosatta i något av landets tre största regioner: Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. 5,7 % identifierade sig inte som från Sverige och 6,1 % uppgav att de tillhörde någon av de fem nationella minoriteterna eller urfolket samerna (samer, judar, romer, sverigefinnar eller tornedalingar).

Åldersfördelningen i svaren på RFSL:s enkät var som sådan att 25.7 % var 18-29 år gamla, 45,5 % var 30-49 år gamla, 19,2 % var 50-64 år gamla och 9,2 % var över 65 år gamla. Sammantaget ger bakgrundsvariablerna gällande vilka hbtqi-personer som besvarat RFSL:s enkät en bild av att på ett ungefär vara representativt för den mångfald av personer som hbtqi-paraplyt rymmer.