Transpersoners hälsa

Hälsa, sex och hivRFSL

Insatser behövs för ickebinära transpersoners hälsa

Ickebinära transpersoner, det vill säga personer som inte definierar sig enligt någon av könskategorierna kvinna eller man, mår sämre än andra transpersoner i denna studie. De upplever i stor utsträckning att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet och att de blir felkönade i alla situationer av personer de inte känner.

RFSL släpper idag en rapport med de svenska resultaten av Transgender Europes enkätstudie där 472 svenska transpersoner har svarat på frågor om sin hälsa och sina erfarenheter av vården.

Studien tyder på att transpersoner överlag mår sämre än den generella befolkningen och att ickebinära transpersoner mår sämst jämfört med transpersoner med andra könsidentiteter. 85 % av de ickebinära berättar om att de blir felkönade nästan jämt och att enbart 3,5 % känner att de helt och fullt kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Resultaten visar att både felkönande och att inte kunna leva i enlighet med sin könsidentitet korrelerar med sämre hälsa.

– Att ickebinära personer mår så pass mycket sämre än andra transpersoner i studien var något av en överraskning för oss. Men det är inte konstigt att man mår dåligt om man är helt osynliggjord i samhället, får dåligt bemötande i vården och upplever att ens könsidentitet ständigt är ifrågasatt, säger Carolina Orre på RFSL som har skrivit rapporten.

23 % av de som svarat på enkäten berättar att de har känt sig diskriminerade inom hälso- och sjukvården det senaste året, på grund av sin transidentitet. 62 % säger att man har skjutit upp att söka upp vård på grund av rädsla för dåligt bemötande.

– Det är uppenbart att stora förbättringar krävs, för alla transpersoners hälsa och för ickebinäras hälsa i synnerhet, säger Emelie Mire Åsell som är transpolitisk talesperson för RFSL. Sverige behöver införa ett könsneutralt juridiskt kön för att även ickebinära ska bli erkända inför lagen, och kunskapen inom vården och i allmänheten om ickebinära könsidentiteter behöver stärkas dramatiskt, fortsätter hen.

Så många som 9,7 % av alla som svarat på enkäten säger att man har försökt ta sitt liv senaste året, och 54 % berättar att man under det senaste året har haft allvarliga funderingar på att ta sitt eget liv.

– Det är så viktigt att barn- och ungdomspsykiatrin och övrig psykiatri får kunskaper om transpersoners livsvillkor. Man ska inte behöva oroa sig för dåligt bemötande när man söker hjälp för livshotande tillstånd såsom självmordsförsök, säger Emelie Mire Åsell.

 

Läs hela rapporten här (pdf, öppnas i ny flik)

Enkäten i sin helhet finns här (pdf, öppnas i ny flik)