PrEP – medicin för att förebygga hiv

HivRFSL

PrEP (pre-exponerings profylax för hiv) är mediciner mot hiv som en hiv-negativ person kan ta för att undvika att få hiv. PrEP är godkänt och kan skrivas ut av läkare i Sverige idag. De höga kostnaderna för läkemedel och uppföljning gör dock att tillgången till PrEP fortfarande är låg.

Flera läkemedel som kan användas som PrEP är godkända av Läkemedelsverket. PrEP ingår idag i läkemedelsförmånen vilket gör att individen inte betalar mer än 2 250 kr/år för PrEP och alla andra receptbelagda läkemedel. Folkhälsomyndigheten har i en kunskapsöversikt publicerad i augusti 2017 konstaterat att PrEP ska skrivas ut till individer där läkare och patient tillsammans bedömer att det finns en kraftigt ökad risk för hivinfektion. Riktlinjer för hur PrEP ska förskrivas har också tagits fram av Referensgruppen för antiviral terapi (RAV). Läkare i Sverige har således möjlighet att skriva ut PrEP.

Tillgången till PrEP i praktiken skiljer sig idag åt mellan olika landsting. Vissa landsting har påbörjat eller är på väg att påbörja PrEP-program medan andra är mer avvaktande. Från och med september 2017 finns betydligt billigare generika tillgängliga vilket gör att läkemedlet inte är särskilt dyrt längre.  Det stora problemet varför PrEP fortfarande inte skrivs ut i någon högre utsträckning är kostnaderna för landstingen eller de enskilda klinikerna, dels för läkemedlet i sig, dels för de extra besök och den provtagning som krävs under tiden en person använder PrEP.

Hur effektivt är PrEP?

PrEP kan förebygga att hiv överförs sexuellt. Studier och praktisk implementering har visat att PrEP bland män som har sex med män kan minska risken att få hiv med mer än 99 % jämfört med personer som inte tar PrEP.

Det är viktigt att känna till att PrEP enbart skyddar mot hiv och inte mot andra könssjukdomar.

PrEP tas oftast kontinuerligt som en tablett om dagen under den tid man vill ha en skyddande effekt. Det är denna kontinuerliga användning som godkänts för PrEP i Sverige. Forskning visar dock att det även kan fungera att ta medicinen 2-24 timmar innan sex och under de två påföljande dagarna.

En person som har tillräckliga läkemedelsnivåer av PrEP i blodet, i ändtarmen och i könet kommer att ha ett skydd mot hiv, då läkemedlet hindrar viruset från att ta sig in i kroppens celler och börja föröka sig. För att PrEP ska fungera krävs att personen tar sina mediciner kontinuerligt enligt ordination.

I de fall där PrEP inte har fungerat som skydd är anledningen oftast att personen inte har tagit sina mediciner enligt ordination.

Vad kan vara negativt med PrEP?

PrEP är hiv-medicin som har relativt få biverkningar. Kroppen behöver dock vänja sig vid medicinen, och i början av medicineringen är det inte ovanligt med illamående, trötthet, magproblem och huvudvärk.

Det finns en oro att hiv ska utveckla resistens mot de ingående läkemedelssubstanserna på grund av PrEP. Om personer som tar PrEP ovetandes får hiv (eller har hiv när PrEP-behandlingen startas) och fortsätter använda enbart Truvada eller motsvarande generika kan detta ge viruset möjlighet att utveckla resistens mot medicinen, eftersom en hivinfektion kräver olika typer av antivirala mediciner för att hålla infektionen i schack. Därför är det är viktigt att enbart personer som inte har hiv får PrEP. Hivtestning innan PrEP-medicineringen startar och även regelbundet under tiden som PrEP tas, är avgörande.

Om du använder PrEP är det viktigt med regelbundna uppföljningar av framför allt njurvärden, i vissa fall kan PrEP-användning påverka njurarna negativt. Detta är ofta reversibelt när man slutar med medicinen.

Vilka bör få tillgång till PrEP?

Folkhälsomyndigheten skriver i sitt kunskapsunderlag om PrEP att personer med kraftigt ökad risk för hivinfektion ska erbjudas PrEP. Personer med kraftigt ökad risk beskrivs som framför allt msm med förhöjd risk för hivinfektion, men även transpersoner som har oskyddat sex med män, sexarbetare och heterosexuella som har oskyddat sex under resor till länder med hög hivprevalens. PrEP ska skrivas ut till individer där läkaren bedömer att det finns en kraftigt ökad risk för hivinfektion, även individer som inte tillhör de nämnda grupperna kan vara aktuella för PrEP. De anger att msm med förhöjd risk att få hiv är msm med nyligen genomgången infektion av syfilis, rektal gonorré eller rektal klamydia, med ökat sexuellt risktagande i form av oskyddat analsex med nya partner, som gör sexresor till platser med högre hivprevalens och/eller som använder narkotika i samband med sex.

Vad tycker RFSL om PrEP?

RFSL vill se att PrEP blir ytterligare ett sätt att arbeta för att förebygga hiv i Sverige. Kondomer är effektiva när de används, men alla lyckas inte med kondomanvändning. Hiv fortsätter att spridas, särskilt inom mer riskutsatta grupper. PrEP kan inte ersätta andra sätt att jobba med hivprevention, men skulle ge ett komplement till de metoder som redan finns.

RFSL anser att PrEP bör erbjudas till personer som har en ökad risk att få hiv. Vi vet från tidigare studier att graden av självselektion är hög, dvs. att de som efterfrågar PrEP också är i faktiskt behov av det. Detta bör innebära att PrEP erbjuds generöst till personer som efterfrågar PrEP. RFSL välkomnar de riktlinjer som presenteras i Folkhälsomyndighetens kunskapsöversikt, och de öppningar som finns för personer som faller utanför dessa riktlinjer att också kunna erhålla PrEP. Hur läkare väljer att tolka dessa måste bevakas så att en persons tillgång på PrEP inte står och faller med enskilda läkares personliga inställning till PrEP eller moraliska ställningstaganden kring säkrare sex.

RFSLs förbundsstyrelse vill:

Att PrEP ska erbjudas personer tillhörande de grupper som Folkhälsomyndigheten listar i sitt kunskapsunderlag om PrEP, samt till msm med risk att få hiv som själva efterfrågar PrEP.

Att enskilda läkares inställning till PrEP och eventuella moraliska invändningar samt regioner/landstings ekonomiska förutsättningar får inte begränsa tillgången till PrEP.

Att PrEP snarast ska implementeras i alla landsting och regioner samt bekostas inom ordinarie budget.

Att minst en mottagning (förslagsvis en mottagning med fokus på hiv/STI-prevention) i varje landsting/region uppdras att förskriva PrEP och göra uppföljningar och får relevant utbildning för att kunna göra detta på ett bra sätt.

Att regeringen uppdrar åt Folkhälsomyndigheten att följa utvecklingen av implementeringen av PrEP i landsting och regioner.

Att riksdagen snarast instiftar en folkhälsolag, där landstingen/regionerna åläggs att erbjuda PrEP till personer som behöver det som en del i det hivpreventiva arbetet i landstingen.

Hur gör jag för att få PrEP?

Ta upp frågan om PrEP när du besöker ditt landstings hiv/STI-klinik för testning och berätta för din läkare att du är intresserad av att använda PrEP. Läkare har möjlighet att förskriva PrEP, så om hen inte vill göra det, fråga varför och hänvisa till Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag och riktlinjerna för förskrivning från RAV och FASS. Du borde kunna få tillgång till PrEP om du är en person som har förhöjd risk att få hiv.