Hiv i smittskyddslagen

Hälsa, sex och hivRFSL

RFSL arbetar för att det görs en översyn av smittskyddslagen och att informationsplikten för personer som lever med hiv avskaffas.

Hiv i smittskyddslagen sedan 1985

Smittskyddslagen är en lag som är till för att förebygga spridning av farliga sjukdomar. 1985 inkluderades hiv i den svenska smittskyddslagstiftningen, det ansågs nödvändigt för att bromsa spridningen av hiv. Det fanns en rädsla för att hiv skulle bli en epidemi utom all kontroll och att kraftfulla insatser behövdes. Genom att hiv inkluderades i smittskyddslagen blev det straffbart för en hivpositiv person att inte informera en sexpartner om sin hiv. Det blev också möjligt att tvångsisolera hivpositiva som inte ansågs följa läkares förhållningsregler. Regeringen konstaterade i förarbetena till lagen att: ”Om något botemedel upptäcks som innebär att den smittade kan bli smittfri, kommer detta självklart att ändra synen på när smittsamhet föreligger. Detsamma blir förhållandet om man skulle finna att infektionen, oavsett om något botemedel finns att tillgå eller ej, inte är smittsam i vissa perioder” (Prop. 1985/86:13).

Smittskyddslagen behöver förändras

I oktober 2013 lanserade Folkhälsomyndigheten kunskapsunderlaget Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Där slår myndigheten fast att risken för att överföra hiv genom sexuell kontakt vid välfungerande behandling är minimal. Sedan dess har flera stora forskningsstudier visat att personer som har en välfungerande behandling för hiv inte överför hiv sexuellt till någon annan, även om kondom inte används. I Sverige har idag över 90 procent av de som har hiv en välfungerande behandling kan därför inte ge sina sexpartners hiv. RFSL menar därför att det är dags att förändra smittskyddslagen, särskilt när det gäller informationsplikten. Det är inte rimligt att en person måste berätta om något som det inte finns någon risk att ge till den andra personen.

Informationsplikten kontraproduktiv

Informationsplikten är en av flera förhållningsregler som personer som lever med hiv måste följa enligt gällande smittskyddslag. Informationsplikten kräver att den som lever med hiv ska informera sina sexpartners om sin hiv. Informationsplikten tar bort fokus från det som är hivpreventionens mest centrala budskap: att samtliga personer i det sexuella mötet bär ansvaret för att skydda sig själv och sin partner. RFSL har ända sedan hiv kom till Sverige påtalat detta delade ansvar för säkrare sex mellan sexpartners för att hiv inte ska överföras och pekat på att informationsplikten lägger allt ansvar på de personer som vet om att de är hivpositiva. Det är oftast personer som inte vet om att de har hiv som överför hiv till andra. För denna grupp gäller förstås ingen informationsplikt då de inget vet och därför heller inte har något att berätta. Informationsplikten är därför kontraproduktiv och den bidrar till att stigmatisera personer som lever med hiv och vet om sin status.

RFSL:s förslag på lagändring

RFSL arbetar för en förändring av smittskyddslagen och ett avskaffande av informationsplikten. Det är bra att behandling och testning för hiv är gratis, så vi vill inte ta bort hiv helt ur lagen, men lagen bör utformas på så sätt att hiv undantas från de förhållningsregler som är kontraproduktiva och som stigmatiserar personer som lever med hiv. För att underlätta för beslutsfattare och tjänstemän har RFSL, i samarbete med RFSU och Hiv-Sverige, och i samverkan med jurister, tagit fram ett förslag på hur en smittskyddslag utan rådande informationsplikt gällande hiv vid sexuella kontakter kan utformas.