Värdgraviditet

Att bli och vara förälderVeronica Berg Hulthén & Anna Nordqvist

En värdgraviditet - även kallat surrogatmödraskap - innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon eller några andra.

Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en värdgraviditet är oftast att värden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring värdgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.

En del hbtq-personer väljer att resa till andra länder för att bli föräldrar genom en värdgraviditet. Anledningen kan vara att det aktuella landet har lagar som gör överenskommelser om värdgraviditeter juridiskt säkra. En värdgraviditet kan vara aktuell om du/ni som önskar bli föräldrar inte har möjlighet att bära ett barn själva på grund av medicinska skäl, du/ni har blivit tvångssteriliserad eller att du/ni inte har tillgång till egna ägg och livmoder.

Värdgraviditet i Sverige, så går det till

En värdgraviditet innebär att en person bär ett barn för att någon/några andra sedan skall bli juridiska och sociala föräldrar till barnet. Eftersom värdgraviditeter är oreglerade i Sverige så är det inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning på klinik kopplat till en överenskommelse om surrogat.

Trots att värdgraviditeter är juridiskt oreglerade i Sverige, så är ändå en privat överenskommelse om värdgraviditet möjlig. Ett barn kan bli till genom en insemination hemma och personen som blir gravid kan efter att barnet är fött ge sitt medgivande till att någon annan adopterar barnet.

Läs mer om vad ni bör tänka på inför en insemination hemma och hur ni praktiskt går tillväga under rubriken Heminsemination.

Privata överenskommelser om värdgraviditet är alltså inte förbjudna i Sverige, däremot innebär de på många sätt juridiska utmaningar och risker, just eftersom värdgraviditeter är helt oreglerade i Sverige. Läs mer om hur det funkar rent juridiskt och vad ni bör tänka på inför en privat överenskommelse om värdgraviditet i Sverige, under rubriken Juridiskt föräldraskap.

Rent politiskt vill RFSL, när det gäller värdgraviditeter, att det tillsätts en utredning om hur altruistisk värdgraviditet ska kunna bli en juridiskt trygg möjlig väg till familjebildning i Sverige och samtidigt säkerställa att värdgraviditeter inte blir en verksamhet där människor kan utnyttjas. Samt att lagstiftning införs som reglerar hur föräldraskap och medborgarskap ska fastställas för barn som föds efter värdgraviditet i utlandet.

Värdgraviditet i Sverige, juridik

Det är inte förbjudet med privata överenskommelser om värdgraviditet i Sverige, men det är en juridisk utmaning eftersom det inte är reglerat. Om ni planerar att göra en privat överenskommelse om surrogat i Sverige är det därför en rad saker som ni behöver tänka på innan.

Viktigt att tänka på

Personen som bär barnet kan inte kräva de tilltänkta föräldrarna på eventuell ersättning för minskad arbetstid under graviditeteten, ersättning för gravidkläder eller för andra kostnader som kan uppstå kopplat till graviditeten. Om det tillstöter några komplikationer under graviditeten eller om något händer personen som bär barnet så har den ingen möjlighet att rent juridiskt kräva ekonomisk ersättning för detta av de tilltänkta föräldrarna.

Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att en tilltänkt förälder adopterar barnet och därmed blir juridisk förälder. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos den som burit och fött det. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet ska kunna fastställas.

Skulle den som burit barnet ångra sig och vilja vara juridisk och social förälder till barnet, har inte heller de tilltänkta föräldrarna rätt att kräva att personen istället ska ge sitt medgivande till en adoption.

Närståendeadoption efter en värdgraviditet

Det vanligaste förfarandet vid en privat överenskommelse om en värdgraviditet i Sverige är att en av de tilltänkta föräldrarna också bidragit med spermier och att denna registreras som juridisk far till barnet efter att barnets fötts. Den som burit barnet kan därefter ge sitt medgivande till att den andra förälderns(faderns) partner adopterar barnet. Om barnet har en genetisk koppling till en av de tilltänkta föräldrarna kan alltså en närståendeadoption genomföras. Detta kräver att de tilltänkta föräldrarna är sambor eller gifta med varandra. Tidigare har det krävts att man varit gifta med varandra, men från och med den 1 september 2018, är det möjligt att närståendeadoptera även inom en samborelation. Läs mer om hur en närståendeadoption går till under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Värdgraviditet utomlands, så går det till

Det finns flera länder som reglerar överenskommelser om värdgraviditet vilket möjliggör för de tilltänkta föräldrarna att registreras som juridiska föräldrar och att den som burit barnet inte automatiskt blir juridisk förälder till barnet. Att en person eller ett par från Sverige blir föräldrar genom en överenskommelse om värdgraviditet i ett annat land är inte olagligt, däremot är det juridiskt osäkert eftersom den svenska lagstiftningen utgår ifrån att en person som föder ett barn alltid registreras som juridisk förälder till barnet.

Partiellt eller fullständigt?

En värdgraviditet där värdens egna ägg används kallas för partiell värdgraviditet eller partiellt surrogat. Vid partiell värdgraviditet kan befruktningen ske utanför kroppen eller genom en insemination. En värdgraviditet där ägget kommer från en äggdonator eller från en av de blivande föräldrarna, och den som bär barnet inte är genetiskt kopplad till barnet, kallas för ett fullständig värdgraviditet eller fullständigt surrogat. Vid fullständig värdgraviditet sker alltid befruktningen utanför kroppen. Den förälder som har ägg eller äggdonatorn får genomgå den första delen av en IVF-behandling, det vill säga en hormonbehandling för att få ägg att mogna i äggstockarna följt av ett äggplock. Äggen befruktas sedan med spermier, som oftast kommer från en av föräldrarna. Ett (eller flera) befruktade ägg återförs sedan till värdens livmoder. Läs mer om hur en IVF-behandling går till under rubriken IVF-behandling (länk).

Altruistiskt eller kommersiellt?

En överenskommelse om värdgraviditet utomlands kan vara altruistisk eller kommersiell. Vid en altruistisk värdgraviditet får inte den som bär barnet någon ersättning för att hen bär och föder barnet. Omkostnader och förlorad arbetsinkomst på grund av graviditeten kan dock ersättas, till exempel kostnader för läkarbesök, eventuella extra försäkringar och gravidkläder.

Vid en kommersiell överenskommelse får den som bär barnet en specifik ekonomisk ersättning utöver ersättning för förlorad arbetsinkomst och omkostnader på grund av graviditeten. Länderna som reglerar detta har olika kontroll av och bestämmelser kring ersättningsnivåer vid kommersiellt surrogat.

Värdgraviditet utomlands, juridik

Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra överenskommelser om värdgraviditet utomlands. Detta gäller både altruistisk och kommersiell värdgraviditet. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.

Förutsättningar i olika länder

I en del länder finns det möjlighet att genomföra en överenskommelse om värdgraviditet i och med att landet uttalat har tagit ställning för värdgraviditeter. I flera av dessa länder sker också ett direkt överlämnande av vårdnaden av barnet från den som burit och fött barnet till de tilltänkta föräldrarna och därmed behövs det ingen närståendeadoption där den som fött ger sitt medgivande till att barnet adopteras. Det innebär att enligt ett annat lands regelverk är det redan klart med vem/vilka som är de juridiska föräldrarna till barnet och krocken uppstår först vid kontakten med den svenska lagstiftningen. I en del länder är det också möjligt med överenskommelser om värdgraviditet eftersom landet i fråga helt saknar en reglering i frågan och att det därmed möjliggjort för detta.

Den svenska lagstiftningen

I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en värdgraviditet inte syftar till att den som burit och fött barnet ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en överenskommelse om värdgraviditet utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där överenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå.

Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till den som fött barnet i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.

Hjälp på vägen

För att vara förberedda på bästa sätt är det att rekommendera att ni som funderar på värdgraviditet utomlands har kontakt med jurister som är kunniga på det aktuella landets familjejuridik. Det kan handla om att få information om vilka papper som behöver förberedas samt hur en eventuell närståendeadoptionsprocess kan underlättas.

Faktagranskning