Amning och matning av barn – till dig som är trans

Att bli och vara förälderSofia Klittmark, leg. barnmorskaFoto: Bitte Andersson

Föräldrar gör på olika sätt runt matning av sina barn. Känslor runt kropp och amning spelar roll för hur olika personer väljer att göra kring amning och matning. Det finns starka normer kring amning. Oavsett könsidentitet så är det du som bestämmer om du vill amma eller inte. Om du vill prova att amma ska du få bästa tänkbara stöd för det. Du kan vara stolt och nöjd som förälder, oavsett hur ditt barn får sin mat.

En del transpersoner som föder har en önskan att kunna amma och ge av sin egen mjölk. För andra är amning otänkbart, och flaskmatning med ersättning är självklart. För en del kan det kännas svårt att låta barnet äta vid bröstet, men det kan kännas aktuellt att prova att pumpa ut mjölk från kroppen och ge barnet på flaska. Andra ammar eller pumpar lite grann och kombinerar med ersättning, en kortare eller längre tid. En del ammar med hjälp av tillmatningsset, om den egna mjölken inte räcker till. Det finns många sätt att amma som ligger mellan helamning och ingen amning alls. Transpersoner som inte fött, kan vilja sätta igång en amning och/eller en mjölkproduktion, och amma tillsammans med födande förälder eller som enda ammande.

Hur normer kring amning kan påverka dig som är trans

Amning och bröst kopplas ofta enligt normer till femininitet, kvinnlighet och moderskap och kan framkalla könsdysfori för transmän och icke-binära med tilldelat kön flicka vid födseln. För transkvinnor och ickebinära med tilldelat kön pojke vid födsel kan tanken på amning väcka en könseufori/positiva känslor. Transkvinnor kan vilja amma, som en del av att bekräfta sin identitet som mamma. Normer finns runt omkring och ibland i oss, men alla påverkas inte av normer. Många människor har känslor och tankar kring amning, och kan ha åsikter om vem som kan och bör amma. Amning är ett personligt val, och det är din kropp och ditt beslut. Alla som vill prova att amma, ska få bästa möjliga stöd att kunna göra det.

Skaffa amningsstöd

Kunskap, erfarenhetsutbyte och stöd är tre viktiga nycklar både inför och under tiden för en amning. Amningsstöd kan vara särskilt viktigt för transpersoner, på grund av de starka normer som finns runt amning. Försök hitta någon som kan förstå dig och dina utgångspunkter kring din kropp och kring amning, och som kan följa dig i processen. Kontinuitet i vårdmöten kan vara extra viktigt, så att du kan landa i tryggheten att veta att du blir förstådd och respekterad i mötet, och slipper bli felkönad eller kallad för fel föräldraord osv. Ibland tar det tid att hitta rätt person, men ge inte upp. 

Om den vårdpersonal som du möter under graviditeten eller som nybliven förälder, behöver öka sin transkompentens, eller efterfrågar information av dig, berätta då gärna att de kan få information från RFSL:s kunskapsstöd Hbtq- kompetens, för dig som som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar [länk här] särskilt kapitel 6, Amning och matning. 

Använd dig gärna själv av vårt föräldrastödjande material Att bli och vara förälder [länk här] där tema 8-9 handlar om amning, matning och att vara nybliven förälder. Där hittar du reflektionsfrågor att använda dig av enskilt eller med partner, medföräldrar eller i grupp. 

Foto: Tuggmotstånd

Maskuliniserande bröstkirurgi 

Om du funderar på att genomgå maskuliniserande bröstkirurgi eller bröstförminskning som del av din könsbekräftande vård så kan det vara bra att fundera över hur du tänker och känner inför att eventuellt skaffa barn senare i livet: om du själv kommer att vilja bära barn, och kanske prova att amma? Det kan vara svårt att föreställa sig, särskilt om du har könsdysfori kring dina bröst, och det är helt okej. För en del är det inte möjligt att tänka på att bära barn, innan man fått behandling för sin könsdysfori. 

Vissa är från start övertygade om att de inte kommer att vilja amma. Andra vet att de kommer vilja amma. Andra är osäkra eller ambivalenta. För en del, både de som opererats och de som inte opererats, väcks tankar och känslor under en graviditet man inte kunnat förutsäga, och en önskan att kunna ge sitt barn bröstmjölk eller ha en amningsrelation med sitt barn växer fram.

En person kan vara nöjd med utförd bröstkirurgi, och samtidigt vilja amma, utifrån kunskap om att bröstmjölk är bra för barnet, eller en önskan om den närhet som en amningsrelation erbjuder. Amningsönskan behöver alltså inte innebära att du ångrar din operation, utan att du nu vill utforska vilka möjligheter som finns att amma på något sätt, efter din operation. Du som tidigare gjort maskuliniserande bröstkirurgi eller bröstförminskning och nu är gravid, kan be om information om vilken operationsmetod som använts, för att förstå mer om förutsättningarna för att kunna amma på något sätt.

Om du har könsdysfori kring brösten och samtidigt funderingar på att amma senare i livet går det att göra på olika sätt. En del som vet att de vill bära barn och även amma senare, väntar med operation tills efter att de ammat klart. Andra tar beslut om operation direkt, oavsett tankar på barn, för att det är nödvändigt att få behandlingen. Ett tredje alternativ är att göra operationen och då prata med din kirurg om att använda en operationsmetod som ökar chansen att kunna amma på något sätt efteråt. 

Olika operationsmetoder styr chansen att kunna amma senare i livet

Bröstet består (förenklat) av fett, bindväv, mjölkkörtlar och mjölkgångar. Mjölken bildas i mjölkkörtlarna. Från körtlarna går mjölkgångar som mynnar i bröstvårtan. Mjölken förs via mjölkgångarna ut till bröstvårtan. Vid maskuliniserande bröstkirurgi så behålls alltid en viss mängd mjölkkörtlar (alla människor har mjölkkörtlar, även cismän) annars skulle bröstkorgen se insjunken ut. För att kunna amma behöver bröstet kunna producera mjölk och transportera ut den genom mjölkgångarna ut till bröstvårtan. Olika operationsmetoder ger olika stor chans att kunna amma efteråt. Det är ur amningsbevarande perspektiv bättre att använda metoder där bröstvårtan inte separeras från mjölkgångarna under operationen. Ett annat skäl att välja den typen av operationsmetod är att de bibehåller mer känsel i bröstvårtan.

Ibland finns inte samtal om graviditet och amning med i utredning och planering av behandling av könsdysfori. Du kan själv ta upp ämnet med din kirurg, för att kunna ta ett informerat beslut. Det är rimligt med ett öppet samtal kring fertilitet, födande och amning även för personer som genomgår könsbekräftande vård, och det ska inte påverka möjligheten att få tillgång till vård. Det kan vara värdefullt att diskutera vad som är för- och nackdelar för just dig, med kirurgen som är expert på området. Kirurgen behöver välja metod utifrån flera olika aspekter, till exempel hur stort bröstet är, och en individuell bedömning behöver göras utifrån din situation, dina önskemål och din kropp.

Testosteronbehandling

Testosteronbehandling påverkar brösten och gör att fettvävnaden i brösten minskar. Bröstkörtelvävnaden blir tätare och hårdare, vilket gör brösten mindre och tätare. Transpersoner rekommenderas att ha stått på testosteron i minst sex månader innan bröstkirurgi utförs, för att ge bättre förutsättningar för operationen. Detta ger också en tidsram för när en hormonbehandling kan påverka din amningsförmåga. Testosteron påverkar troligtvis förmågan att producera mjölk negativt, det är svårt att få kunskap om det då det inte är beforskat. Testosteron får inte användas under tiden du ammar, då vi i dagsläget inte vet hur det kan påverka spädbarnet. Du som ammar kan återuppta din testosteronbehandling direkt efter avslutad amning.

Binding

Många års binding kan påverka bröstkörtelvävnaden på ett amningshämmande sätt, men behöver inte göra det svårt att amma. Du rekommenderas att inte använda dig av binding under pågående amning, eftersom det kan påverka mjölkproduktionen negativt och öka risken för mjölkstockning. Det finns exempel på varsam binding som fungerat. Då har amning och mjölkbildning varit etablerad, och binding har endast använts under delar av dagen. Det är din kropp och ditt beslut. Var varsam och uppmärksam på tecken på mjölkstockning, som är smärta, rodnad, svullnad och feber.

Graviditetens påverkan på brösten

Inför en graviditet behöver du sluta med en eventuell testosteronbehandling, då testosteron är toxiskt för foster. När en graviditet startar, påverkas brösten av graviditetshormoner. Både bröstkörtlar och mjölkgångar växer till under graviditeten, och brösten förbereds fysiologiskt inför amning. Ibland kan mjölkgångar växa tillbaka till bröstvårtan. Antalet mynnande mjölkgångar skiljer sig åt mellan personer och brukar vara mellan fyra och 18.  

Graviditetens förändringar kan även minska den effekt som en eventuell testosteronbehandling haft på brösten. Tillväxt av brösten kan trigga könsdysfori, men kan samtidigt upplevas neutralt, positivt eller ändamålsenligt om du funderar på att amma. 

Oavsett om du är opererad eller ej, och oavsett om du planerar att amma eller ej, så kan du be din barnmorska att få information och stöd kring hur bröstet/brösten troligtvis kommer att förändras och reagera under graviditet och efter förlossning. Vi är olika och det går inte att säkert veta på förhand hur ditt bröst reagerar. Flera transpersoner berättar att oavsett hur förändringarna som sker under graviditeten känns, så är det enklare att förbereda sig känslomässigt om man är förberedd på vad som kan hända.

Amning efter maskuliniserande bröstkirurgi

Det går alltid att prova amma, även efter operation. Erfarenheter från personer som genomgått maskuliniserande bröstkirurgi är att några har kunnat producera överraskande mycket mjölk, andra har fått fram några droppar och vissa ingenting. Kom ihåg att även en mindre mängd mjölk är värdefull för barnet, och att du kan amma med bröstmjölksersättning via tillmatningsset under hela amningsperioden.

Det går inte att veta på förhand om det kommer att gå att få till en tillräcklig mjölkproduktion och/eller en fungerande amning. Du får helt enkelt prova och se. All bröstkirurgi kan påverka en framtida amning, även bröstreduceringar och bröstförstoringar som ciskvinnor gör. 

Efter att du fött, sker stora hormonförändringar i din kropp, som gör att bröstkörtlarna får signaler om att börja producera mjölk. Det bästa för det nyfödda barnet, är att få ligga hud mot hud mot dig, för att få värme och känna närhet. Denna närhet hjälper också amningen igång. Om barnet får ligga hud mot hud på ditt bröst, kommer det inom ungefär en-två timmar att själv leta sig fram till bröstet, och vilja amma. Barnmorskan på förlossningen kan vid behov hjälpa dig och barnet så att barnet kan få ett bra tag om bröstet. Det kan vara lite svårare för barnet att få ett bra tag om bröstet, på grund av att vävnaden och huden inte är så töjbar, men det kan gå att lösa med hjälp av amningsstöd. Försök få stöd av en erfaren amningsstödjare och ni kan då prova flera olika sätt och vinklar för att hitta vad som fungerar. Det finns något som heter “hamburgergreppet”, som innebär att du klämmer ihop bröstet som en hamburgare för att hjälpa barnet att få ett bra grepp. Ibland kan det underlätta att använda en amningsnapp, som är ett hjälpmedel som ser till att barnet gapar upp stort inför att få tag om bröstet. 

Du som föder och vet att du inte ska amma

Det bästa för ditt nyfödda barn är att få ligga hud mot hud, för att få värme och känna närhet. Barnet kommer att leta efter bröstet, men du kan lugnt bara behålla barnet hud mot hud, och istället ge bröstmjölksersättning via kopp eller nappflaska. Barnmorskan på förlossningen kan vid behov visa dig hur du själv kan koppmata barnet, och på BB får du hjälp med att lära dig hur du flaskmatar. Du behöver inte ha med egna nappflaskor till BB. Läs gärna RFSL:s text med information om flaskmatning som finns på hemsidan.

Du kan bli hjälpt av att direkt efter förlossningen börja använda en tight sport-top eller liknande. Att stödja bröstkorgen hjälper både mot eventuell smärta/obehag och för kroppen att förstå att den inte ska producera mjölk. Avvakta med binding, då det kan ge ökad risk för mjölkstockning och smärta. Alla som föder, även du som opererat brösten, kan få igång en mjölkproduktion på grund av hormonomställningen efter förlossningen. Du kan få svullen bröstkorg/svullna bröst, det kanske spänner eller dunkar. Det kan läcka mjölk från bröstvårtan. Om det bildas mjölk som inte kommer ut, finns en liten risk för mjölkstockning. Det kan också vara så att du inte får någon reaktion alls. Det som är viktigt att veta, är att detta är tillfälligt och går över. Mjölk bildas enligt principen om tillgång-efterfrågan. Om ingen mjölk töms ut, så slutar kroppen att producera mjölk. Det är dock ingen fara om du behöver tömma ur en mindre mängd mjölk på grund av att bröstet blivit mycket spänt, men töm ut så lite som möjligt, till exempel genom att doppa bröstet i en skål med varmt vatten, eller försiktigt trycka eller dra längs med bröstet medan du duschar varmt. Fråga barnmorskan på BB om råd och stöd. Du bör sedan hålla koll på ditt bröst/dina bröst veckan efter förlossningen, och ta kontakt med vården om det uppstår mycket smärta, rodnad, plötsligt uppkommen svullnad/knöl eller feber då detta kan vara tecken på mjölkstockning. 

I vissa fall är det möjligt att få en medicin utskriven för att stoppa mjölkproduktion efter en förlossning. Medicinen har biverkningar som kan förvärra psykisk ohälsa och är därför inte för alla. Om du tänker att du skulle vara hjälpt av en sådan behandling så kan du redan under graviditeten fråga en ansvarig läkare om det, antingen via barnmorskemottagningen, på förlossningen eller din eventuella kontaktläkare inom psykiatrin.

Könsdysfori vid amning

För en person med könsdysfori finns en risk att amning kan leda till ökad ångest. Amning kan även, trots könsdysfori, upplevas positivt och att brösten fått ett syfte och en funktion. Bara du vet hur det känns för dig, och det är ditt beslut att välja eller välja bort amning. Sedan är det fler faktorer som styr om en amning fungerar, det kan även handla om barnet eller om att det inte finns tillräckligt med amningsstöd osv. 

Ett scenario är att du känner ett visst, måttligt eller starkt obehag kring att amma, men att du ändå känner en inre press att göra det, för att det beskrivs som det bästa för barnet och att varje förälder gärna vill ge sitt barn “det bästa”. Du kanske ammar, men till priset av stark eller ökad ångest, eller till och med behovet av att dissociera från sin kropp under tiden. Här behöver du stöd att tänka kring vad som blir bäst för dig och barnet, gärna tillsammans med transkompetent vårdpersonal. Det finns inte så mycket forskning runt anknytning och psykisk ohälsa gällande transpersoner och amning. 

Här är några olika påståenden ett fundera kring: 

  • Att få uppleva närhet under matningsstunden kan vara viktigare för förälder och barn, än att barnet får i sig bröstmjölk. 
  • “Det bästa” för ett barn är en förälder som mår så bra som möjligt, vilket i vissa fall kan betyda att man väljer bort amning. 
  • Om ångest och dysfori uppstår när barnet läggs till bröstet, kan du istället välja att pumpa ut mjölk och ge på flaska. 
  • Det finns många sätt att amma som ligger mellan helamning och ingen amning alls, och kanske kan du hitta en lösning som fungerar för just dig. Även en mindre mängd  bröstmjölk är värdefull för ditt barn. 
  • Det går att amma kortare än de rekommenderade sex månaderna, och du kan ompröva ditt beslut precis när du vill.
  • Du kan vara stolt och nöjd som förälder, oavsett hur ditt barn får sin mat.

Transkvinnors möjlighet att amma

Alla människor föds med mjölkkörtlar, mjölkgångar och bröstvårtor. Alla människor har med andra ord i teorin möjlighet att producera mjölk. Detta styrs till stor del av hormoner men också av mängden mjölkkörtlar och mjölkgångar. Det finns berättelser/fallstudier om transkvinnor som både ammat och fått igång en mjölkproduktion. En transkvinna helammade i sex veckor och delammade fortfarande när barnet var sex månader. I de fallen har amningsfrämjande läkemedel kombinerats med den hormonbehandling som varit del av personens könsbekräftande vård. Din amningsförmåga kommer också att bero på hur många år du stått på hormoner innan amningsstart, då en längre tids östrogenbehandling ger tillväxt och utveckling av bröstkörtlar och mjölkgångar. Om du gjort bröstkirurgi med implantat, finns samma risker för amningskomplikationer som för alla som gjort den typen av kirurgi. I Sverige finns väldigt lite information att tillgå kring om det går att få medicinering och vilken kunskap läkare har kring att stödja den typen av inducerad amning. Detta är något som förhoppningsvis kommer att bli vanligare i framtiden. Du som är ickebinär med tilldelad kön pojke vid födseln och som inte står på någon medicinsk behandling, har troligtvis ganska låga förutsättningar för att få till en mjölkproduktion, men det betyder inte att du inte kan prova att amma. Oavsett hur möjligheterna ser ut att få igång en fungerande eller större mjölkproduktion, så är det möjligt att amma för närhet och tröst, samt med hjälp av tillmatningsset, så länge barnet är intresserat av det. 

Om du vill läsa om hur du gör för att amma utan mjölkproduktion, amma med tillmatningsset, samamma samt sätta igång en mjölkproduktion, så kan du läsa Guide till samamning och igångsatt amning som finns på rfsl.se.

Berättelser om transkvinnors möjligheter att amma

Här följer länkar till mer information och stöd.

AMNINGSSTÖD FÖR TRANSPERSONER

Slutna facebook-grupper

  • LLL LGBTIQA+ Families Welcome to La Leche League LLL LGBTIQA+ Families: a safe space for families who identify somewhere across the sexuality and gender identity rainbow.
  • Birthing and Breast or Chestfeeding Trans People and Allies This group is intended for sharing information and experiences about pregnancy, birth and nursing amongst trans and genderfluid/gender neutral people anywhere on the gender spectrum, at any point in transition (or pre-transition).
  • Trans Feminine Breastfeeding and Lactation Support. Please ask to join the ‘Trans Feminine Breastfeeding and Lactation Support’ group from within the ‘Birthing and Breast or Chestfeeding Parents and Allies’ group.

För dig som är vårdpersonal och söker kunskap kring amning och trans:  

  • Kapitlet Amning och matning i RFSL:s kunskapsstöd Hbtq-kompetens – för dig som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar, som finns på rfsl.se. Där finns också en referenslista på de vetenskapliga artiklar som finns kring amning och hbtq.
  • Diana West är IBCLC (International Board Certified Lactation Consultant) och svarar här på vanliga frågor från vårdpersonal kring transpersoners amning: https://dianawest.com/trans-breastfeeding-faq/
  • Tre sammanfattande “tips sheets” om hur man bäst kan ge stöd till transpersoner, specifikt om transmän och amning, samt specifikt om transkvinnor och amning: https://www.lllc.ca/sites/default/files/REVISED-Trans-Nursing_Tip-Sheet.pdf
  • BFAR: Breastfeeding After Reduction. Hemsida med information om möjligheten att amma, och stöd att kunna amma, efter att ha gjort olika typer av bröstkirurgi. https://www.bfar.org/