Världen måste kraftsamla mot hiv

DebattartiklarRFSL

I dag avslutas FN:s högnivåmöte om hiv/aids. Världens ledare har under veckan diskuterat vägen framåt för att få ett slut på hivepidemin och nu är det hög tid att gå från ord till handling. Sverige har en viktig roll att fylla, både internationellt och på hemmaplan.

10 juni 2021

Världens ledare har träffats för att komma överens om vägen framåt för att få ett slut på hivepidemin som hittills har skördat mer än 34 miljoner liv. 38 miljoner av världens invånare lever med hiv i dag, varav 12 miljoner inte har tillgång till hivmediciner. De senaste fem åren har utvecklingen gått åt fel håll, i 33 av världens länder har antalet hivinfektioner ökat och år 2020 fick 1,5 miljoner människor en hivdiagnos. Hivepidemin är verkligen inte över.

Världens länder vet att stärkta mänskliga rättigheter för de grupper som är mest utsatta gällande hiv – såsom män som har sex med män, personer som lever med hiv, transpersoner, personer som säljer sex och droganvändare – är av yttersta vikt för att komma till bukt med hivepidemin. Trots det finns det många länder som fortfarande kriminaliserar och förföljer personer som tillhör dessa grupper.

I södra Afrika drabbas flickor och unga kvinnor mycket hårt av hiv, 24 procent av alla hivinfektioner sker i denna grupp fast den enbart utgör 10 procent av befolkningen. Det är tydligt att Sverige och andra länder måste ta ett tydligare ansvar och förstärka arbetet för mänskliga rättigheter, hbtqi-personers rättigheter, jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa inom ramen för arbetet mot hiv/aids.

De insatser som har gjorts genom åren för att stärka länders hälsosystem inom ramen för hivpreventiva program har varit ovärderliga nu under coronapandemins år. De system som byggts upp i olika länder har kunnat justeras för att behandla covid-patienter och hantera effekterna av pandemin. Det finns många positiva aspekter av världens ökade förmåga att hantera svåra situationer, samtidigt är det viktigt att nödvändiga resurser som krävs för att stärka insatserna kring hivprevention inte glöms bort i kölvattnet av pandemin. Det finns en oro att testning och behandling omprioriteras för att endast hantera coronapandemin, men det gäller att komma ihåg att hiv/aids fortfarande är ett stort hot mot den globala hälsan och därmed fortsatt måste prioriteras. Alltså behöver nya resurser skjutas till för att upprätthålla styrfarten i hivarbetet.

Sverige är ett av de länder som tagit ett stort ansvar för det globala arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och för att finansiera kampen mot hiv/aids i världen. Sverige är i dag den åttonde största givaren till Globala Fonden som är en av de största finansiärerna av insatser mot hiv/aids i länder med hög förekomst av hiv och stort behov av ekonomiskt stöd. En del av stödet kanaliseras till frivilligorganisationer runt om i världen som organiserar personer som själva har stor risk att drabbas av hiv, exempelvis hbtqi-organisationer. Dessa har en avgörande roll för att nå ut med prevention till grupper som inte har möjlighet att få hjälp inom den ordinarie vården på grund av kriminaliserande lagstiftning eller en diskriminerande omgivning.

Sverige har ett jobb att göra även på hemmaplan för att tillgodose behovet av hivprevention, sexualundervisning i skolorna, särskilda insatser till de grupper som drabbas hårdast av hiv och ta steg mot avkriminalisering av utsatta grupper. Utan dessa insatser kommer vi inte att nå de ambitiöst satta målen för hållbar utveckling, som säger att vi ska ha stoppat hivepidemin år 2030.

Det är otroligt viktigt att Sverige upprätthåller engagemanget framöver, oavsett vilken regering vi har i framtiden. Sverige behöver ta en aktiv roll och uppmuntra världens ledare att ta sitt ansvar för att prioritera jämställdhet, hbtqi-personers rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt att vara med och bidra ekonomiskt efter förmåga.

Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL

Debattartikeln publicerad i Altinget den 10 juni 2021