“Ett av de tuffaste beslut jag någonsin tagit”
Christopher* är från Zimbabwe och en av många hbtqi-personer som har tvingats fly landet för att undankomma våld och förföljelse. I Sverige har han funnit gemenskap och en plats att vara sig själv – men nya lagar gör livet svårare för asylsökande hbtqi-personer. En ny lag om boende, införd tidigare i år, försvårar dock tillvaron för asylsökande hbtqi-personer.
*Namnet har ändrats för att skydda identiteten.
Christopher kom till Sverige i jakt på trygghet och en plats där han äntligen kunde leva öppet som hbtqi-person. Han beskriver hur han levde sitt liv i Zimbabwe i utanförskap och ständigt rädsla för våld och polisbrutalitet. Men att komma till Sverige innebar också att han var tvungen att lämna allt han kände till bakom sig.
”Det var ett av de svåraste besluten jag någonsin har tagit – att lämna min familj, mitt språk, min kultur,” berättar Christopher.
Hbtqi-personers rättigheter i Zimbabwe
Zimbabwe är ett av över 60 länder i världen där samkönade relationer fortfarande är olagliga. På grund av detta hänger hotet om förföljelse ständigt över hbtqi-personers huvuden. Dessutom används dessa lagar ofta av myndigheter för att trakassera och skrämma hbtqi-personer, som bara försöker leva sina liv.
Storbritannien införde ursprungligen många av de här lagarna under kolonialtiden i sina kolonier. Lagarna finns fortfarande kvar i flera länder än idag.
En tuff asylprocess
Asylprocessen kan vara svår på många sätt. Under 2025 gjordes en lagändring som tvingar asylsökande att bo där de blivit tilldelade ett boende, i första hand på en förläggning, om de vill behålla sin rätt till dagersättning. Tidigare kunde asylsökande själva hitta ett eget boende där de kände sig trygga. De nya reglerna innebär för hbtqi-personer ökad otrygghet och att risken för att utsättas för trakasserier och våld ökar.
RFSL har också, i flera rapporter, visat att Migrationsverket ofta ställer både orimliga och otillåtna krav på hbtqi-asylsökande för att de ska kunna beviljas asyl. Som att de ska kunna redogöra för en detaljerad inre tankeprocess kring sin identitet på ett sammanhängande sätt. Att ha haft skamkänslor bör ingå i en sådan redogörelse. Det är för det mesta svårt att uppfylla en förväntan om en särskild slags redogörelse för personer från länder där frågor om kön och sexualitet är mycket tabubelagda. Att få en asylansökan beviljad för hbtqi-personer blir därför mycket svårt. I 96 procent av de fall som RFSL granskat fick hbtqi-asylsökande avslag.
”Det här är något många av oss aldrig tidigare har haft möjlighet att tala öppet om. Det gör ont att behöva återuppleva svåra livserfarenheter,” förklarar Christopher.
Processen är lång, och att leva i ovisshet och inte kunna planera sin framtid är en av de värsta delarna, enligt många hbtqi-asylsökande. Därför är stöd till hbtqi-asylsökande så viktigt, för att hjälpa dem ta sig igenom den tuffa processen.
”Jag hade inte tagit mig igenom de mörkaste stunderna utan Newcomers”
RFSL Newcomers är en prisbelönt stödverksamhet och mötesplats för hbtqi-personer som är asylsökande eller nyanlända i Sverige. Verksamheten gör stor skillnad för hbtqi-asylsökande. Det blir ett andningshål de där kan träffa andra med liknande erfarenheter och lära sig mer om sina rättigheter. För många är Newcomers-gruppen den första platsen där de kan vara helt sig själva. Christopher beskriver det som en livlina.
”Jag hade inte tagit mig igenom de mörkaste stunderna utan Newcomers”, berättar han.
I Newcomers-grupperna kan deltagarna få stöd av kuratorer. RFSL har också två asyljurister som erbjuder gratis juridiskt stöd till asylsökande. Newcomers-grupperna ordnar också aktiviteter som simning och boxningsträning. En livsomvälvande upplevelse för Christopher var när han kunde delta i sitt allra första Pride – tillsammans med Newcomers-gruppen.
”Det här är precis det liv jag ville leva,” säger Christopher, med ett stort leende på läpparna.
Var med och bidra till en värld där fler kan leva i frihet – stötta RFSL!
RFSL driver ett projekt för att stötta asylsökande hbtqi-personer och uppmärksamma rättsosäkerheten i hbtqi-personers asylprövningar. Projektet pågår under åren 2024 – 2026 och medfinansierat av EU genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Mer information om projektet.
