De årslånga köerna till vården för personer med könsdysfori skapar oerhört lidande för transpersoner. Vi tvivlar på att lösningen är att göra vården högspecialiserad.
20 januari 2021
Socialstyrelsen har beslutat att vården för transpersoner ska bli högspecialiserad vård. Det innebär att dagens sju utredningsteam ska bli tre. Alla tre teamen ska utreda både barn och vuxna och de ska följa upp vårdens resultat på ett strukturerat sätt. RFSL och RFSL Ungdom är oroliga för att flera av dagens problem med den könsbekräftande vården riskerar att kvarstå eller förvärras.
Köerna till den könsbekräftande vården är årslånga redan nu. Barn och vuxna som väntar på att få den vård de behöver vittnar om stort lidande. Många sätter sitt liv på paus medan de väntar. Vi är oroliga att en minskning till tre utredningsteam kommer att göra köerna ännu längre. Hur säkerställer Socialstyrelsen att de tre team som får tillstånd att genomföra utredning och behandling för könsdysfori får tillräckliga resurser och tillräckligt mycket personal för att möta det stora behov som finns? Det framgår inte av beslutet och vi är oroliga.
RFSL och RFSL Ungdom frågade hösten 2020 unga transpersoner och deras föräldrar i en webenkät om deras upplevelser av vården, väntetiderna och livet. Vi fick in 65 långa berättelser, varav de allra flesta beskrev vården för unga transpersoner som livsviktig vård som man får efter en mycket lång och smärtsam väntan.
Hela livet hamnade på paus. Jag väntade med utbildning och så vidare tills ”efter” då jag ville få en nystart som mitt riktiga jag. Så jag trampade vatten i flera år under väntan. Anonym, 25 år, man, female to male transperson
Blir kötiderna och vårdtiderna kortare om vården blir högspecialiserad? Det måste de. Inget annat är acceptabelt. Nu är det upp till regionerna och Socialstyrelsen att se till att vården blir tillgänglig och bra för alla, oavsett ålder, oavsett var man bor.
Vi kan inte acceptera att det är svårt att få remiss, att man får vänta i upp till två år innan man ens får träffa en vårdgivare första gången och att väntan mellan de olika mötena med teamen kan vara halvårslånga, något som framgår bland annat av utredningen Transpersoner i Sverige 2017. Det är inte värdigt och skapar väldigt stort lidande. Många orkar inte vänta och börjar i stället självmedicinera.
Självmedicinering med testosteron har räddat mitt liv – min utredning har pågått i 2 år men jag har tvingats byta klinik så nu måste jag börja om. Martin, 20 år, transman
Vi inser att Socialstyrelsen vill förbättra vården för barn och för vuxna transpersoner. Samtidigt drar man ner antalet vårdgivare till tre vilket skapar långa restider och krånglig logistik för många av dem som behöver vård. Vi hoppas förstås att vården ska bli bättre, men vi har våra tvivel att högspecialiserad vård är den enda eller den bästa lösningen.
Vi kräver: • Att vården för barn och vuxna med könsdysfori ska få tillräckliga resurser för att kunna korta ner vårdköerna dramatiskt. • Alla team måste ta emot egenremiss för att underlätta tillgängligheten. • Alla team måste ha god kompetens att ge unga transpersoner under 18 år stöd, råd och behandling med stopphormoner och könsbekräftande vård för dem som behöver det.
Den könsbekräftande vården förbättrar livet för så många transpersoner, den måste fungera. Det är livsviktigt.
Jag blev mer bekväm med min kropp och kunde börja leva mitt liv på riktigt. Innan var jag så smärtsamt medveten om min kropp att jag inte kunde slappna av och umgås med folk. Alex, 19 år, ickebinär
