15 dec – Årets BRÅ rapport visar fortsatt ökning av hatbrott

PressRFSL

Årets hatbrottsrapport från Brottsförebyggande rådet visar en fortsatt ökning av hatbrott mot transpersoner.  Under 2016 anmäldes 76 hatbrott med transfobiska motiv, vilket är en ökning på 85% sedan 2012. Det finns dock ett betydande mörkertal för denna grupp.

Siffrorna i BRÅ:s rapport ska ses i ljuset av den kunskap som finns om mörkertalen. En av fem transpersoner som svarade på Folkhälsomyndighetens studie om hälsa och livsvillkor 2015 berättade att de någon gång hade varit utsatta för våld på grund av sin transerfarenhet. Nästan hälften av alla transpersoner i samma studie anger att de ofta undviker att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller ofredade, vilket visar att rädslan för att utsättas för hatbrott hämmar transpersoner i mycket hög utsträckning
Samma forskning från Folkhälsomyndigheten visar också att polisen har en lång väg att gå för att upprätta ett gott förtroende bland transpersoner, för att öka anmälningsbenägenheten för denna typ av brott. 60 % av transpersoner uppger att man har lågt förtroende för polisen. Våldet som transpersoner utsätts för polisanmäls sällan, och bara en tiondel av de drabbade hade anmält våldet till polisen. Av de som har anmält våldet till polisen var 16 procent nöjda eller mycket nöjda med bemötandet de fick medan över hälften var missnöjda eller mycket missnöjda
– Brottsförebyggande rådets återkommande rapport är ett viktigt instrument för att kunna följa tendenser och föra statistik, men siffrorna säger inte allt. Lika viktigt som att stävja och förebygga hatbrott mot transpersoner är att se över vad som kan göras för att minska mörkertalet och få utsatta transpersoner att anmäla brott, säger Deidre Palacios, vice ordförande för RFSL.
Även bland de som utsätts för hatbrott med sexuell läggning som motiv antas mörkertalet vara stort. Under 2016 anmäldes 550 hatbrott med sexuell läggning som motiv. Bland dessa anmälningar var olaga hot och ofredande den vanligaste brottskategorin. Olaga hot kan vara allt från trakasserier till dödshot och kan ske via internet, telefon, sms, på allmän plats eller i anslutning till hemmet. Andra brottskategorier är till exempel ärekräkning, skadegörelse, våldsbrott.
BRÅs rapport visar att 47 % av alla hatbrottsanmälningar direktavskrivs och inte ens utreds. Detta kan också vara en anledning till varför en person väljer att inte anmäla. Antalet uppklarade brott måste öka för att det ska vara värt att anmäla det en varit utsatt för.
– På RFSL:s brottsofferjour möter vi många hbtq-personer utsatta för hatbrott. Många har inte polisanmält för att en inte ser det en varit med om som ett brott, det har blivit vardag att vara utsatt för kränkningar och ofredanden. Och de gånger en bestämmer sig för att göra en polisanmälan kommer sällan hatbrottsmotivet med. Vi ser också bland våra klienter, precis som BRÅ:s rapport visar, att våldet är grövre vid homo-, bi- och transfobiska hatbrott, säger Kina Sjöström på RFSL:s brottsofferjour.

Här finns årets hatbrottsrapport från BRÅ.