Varför behövs en ny könstillhörighetslag?

Hbtqi-fakta & tipsRFSL

Sverige var 1972 först i världen med en lag som gav transpersoner rätt att ändra juridiskt kön och att genomgå underlivskirurgi. Snart 50 år senare behöver lagen bytas ut i sin helhet.

Vad lagen gäller


Lagen RFSL vill förändra heter “fastställande av könstillhörighet i vissa fall” men kallas ofta för könstillhörighetslagen. Lagen reglerar två saker:

– transpersoners möjlighet till underlivskirurgi, och

– att ändra juridiskt kön.

Att ändra juridiskt kön innebär att man får en ny bokstav i passet och ett delvis nytt personnummer. För att ändra juridiskt kön behöver man inte genomgå några kirurgiska ingrepp.

Alla som söker sig till könsbekräftande vård vill inte ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi. Annan könsbekräftande vård, som hormonbehandling, överkroppskirurgi eller hårborttagning, regleras inte i lag utan är hälso- och sjukvård som ges utifrån behov efter att en person fått en könsdysforidiagnos. 

Hur lagen används idag


Den instans vid myndigheten Socialstyrelsen som heter Rättsliga rådet fattar beslut om ändring av juridiskt kön och tillåtelse att genomgå underlivskirurgi. Rättsliga rådet är knutet till Socialstyrelsen men är ett självständigt organ med egen beslutsrätt fristående från Socialstyrelsens övriga verksamhet. 

Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi

Den som vill ändra juridiskt kön och/eller genomgå underlivskirurgi behöver först ha varit i kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år innan en ansökan kan skickas in till Rättsliga rådet. Med ansökan skickar man ett läkarintyg från utredningsteamet. Handläggningstiden varierar men man kan ofta räkna med minst ett halvårs väntan. Idag är det en åldersgräns på 18 år för att ändra juridiskt kön och/eller att få underlivskirurgi, men Rättsliga rådet kräver också särskilda skäl för att godkänna underlivskirurgi på personer under 23 år.

Hur RFSL vill att lagen ska se ut


Frågan om en ny könstillhörighetslag har utretts i omgångar under 14 år. Lagen har även gjorts om i små steg, bland annat genom olika rättsprocesser. Tidigare krävdes till exempel att man skulle vara ogift och steriliserad för att få ändra juridiskt kön. Dagens lag är fortfarande ineffektiv och omodern. RFSL vill att lagen ska bli två olika lagar:

– en som handlar om juridiskt kön, och

– en annan som handlar om ingrepp i könsorganen.

Juridiskt kön ska kunna ändras på samma enkla sätt som man ändrar förnamn.

Vi vill inte heller att Socialstyrelsens Rättsliga Råd ska ha något att göra med vare sig underlivskirurgi eller juridiskt kön: underlivskirurgi ska beslutas om i samråd med behandlande läkare, precis som alla andra delar av könsbekräftande vård. Juridiskt kön ska kunna ändras på samma enkla sätt som man ändrar förnamn: genom en blankett till Skatteverket.

Varför vill RFSL att lagen ska bli två olika lagar?


Dagens lag ligger inte i linje med en nutida syn på könsidentitet, där kropp och identitet inte behöver stämma överens enligt normen. Den tillgodoser inte heller transpersoners rätt till självbestämmande och integritet. 

Det ska inte ställas krav på medicinsk utredning, diagnos eller behandling för att få ändra juridiskt kön. Alla transpersoner vill, kan eller behöver inte genomgå könsbekräftande vård men kan ändå vilja ändra juridiskt kön. Det nuvarande kravet på att den som vill ändra juridiskt kön ska ha haft regelbunden kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år bidrar till att köerna till könsbekräftande vård kan vara upp till flera år. Genom att dela lagen i två frigörs viktiga resurser.

Genom att dela lagen i två frigörs viktiga resurser.

Det finns olika könsdysforidiagnoser. Idag är det bara personer som har diagnosen transsexualism som kan få ett nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Ickebinära som upplever könsdysfori får sällan denna diagnos. En del ickebinära vill ändra juridiskt kön, till det andra av de två juridiska alternativ som finns idag, eftersom det skulle vara mer rättvisande än det man tilldelades vid födseln. Men man har inte denna möjlighet enligt dagens lagstiftning och praxis. 

RFSL vill också att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ska sänkas. Personer under 18 år har möjlighet att leva i enlighet med sin könsidentitet genom en social transition där man ändrar förnamn och könsuttryck. Som minderårig har man redan rätt att juridiskt ändra förnamn, en viktig rättighet som vi har kämpat för. Det finns numera ingen åldergräns för namnbyte. Men det juridiska könet på ens ID-handlingar gör att man tvingas komma ut eller ifrågasätts vid resor, vid tecknande av bibliotekskort, vid ålderskontroll på bio eller andra gånger när ens identitet måste styrkas. Det medför obehag och att man begränsar sig i vardagen. 

RFSL vill också att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ska sänkas.

Underlivskirurgi ska beslutas om av läkare och patient i samråd. Könsbekräftande vård ges i syfte att minska könsdysfori. Alla andra behandlingar ges efter omfattande kontakt med utredningsteam lett av en läkare: underlivskirurgi ska inte behöva vara ett undantag från denna regel.

Oro kring ny lag


En oro som ibland lyfts är att personer skulle kunna ändra juridiskt kön för skojs skull eller för att utnyttja det på olika sätt, till exempel att som cisman ändra juridiskt kön till kvinna för att få vistas i kvinnors omklädningsrum och begå övergrepp. De länder som infört enklare processer för att ändra juridiskt kön (Norge, Danmark, Irland, Malta, Argentina, med flera) har dock inte stött på detta. Att ändra juridiskt kön är fortfarande en omfattande process där man behöver lägga tid på att styra upp praktiska saker med bank, arbetsgivare, högkostnadsskydd och många andra saker. Att en person utövar sexuella övergrepp i omklädningsrum är aldrig acceptabelt och något som självklart behöver motarbetas, men vi tror inte att en ny lag kommer göra det enklare för förövare. Om lagen, mot all förmodan, trots det skulle användas i ett sådant syfte behöver det ses över hur förövare ska stoppas. RFSL ser dock inte att transpersoners livsvillkor ska begränsas på grund av oron för övergrepp som cismän kan tänkas utföra.

En annan oro är att underlivskirurgi skulle utföras för lättvindigt. Ingrepp av detta slag kommer dock aldrig att ske hastigt eller oövervägt. Istället är det något som sker efter långvarig kontakt med ett specialiserat utredningsteam. Här har Socialstyrelsens kunskapsstöd God vård vid könsdysfori en vägledande roll för hur denna hälso- och sjukvård ska bedrivas.

Vad händer nu?


Efter att ett lagförslag presenterades 2018, som senare drogs tillbaka, har ytterligare utredningar gjorts. Regeringen har lovat att lägga fram ett nytt förslag på en lagändring för riksdagen, men det har ännu inte skett. 

En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige.

RFSL kommer att fortsätta bedriva aktivt målinriktat påverkansarbete. En ny lag skulle förbättra livsvillkoren för många transpersoner i Sverige och det är dags att äntligen skrida till handling. Regeringen behöver göra verklighet av sitt löfte om att införa en ny och modern könstillhörighetslag.