Vanliga frågor

RFSL får många frågor om familjebildning och föräldraskap. Här har vi samlat de vanligaste frågorna, och svaren på dem.

Hitta medförälder

Fråga: Jag vill gärna hitta en eller flera personer att dela ett föräldraskap med. Har RFSL något forum dit jag kan vända mig för att lära känna andra som har samma tankar? 

Svar: Nej, RFSL har inget sådant forum och kan inte förmedla sådana kontakter mellan privatpersoner. På Facebook finns däremot flera sådana initiativ. Du kan hitta dem genom att söka på ord som regnbågsfamiljer, medförälder eller heminsemination. 

Föräldraförsäkringen

Fråga: Kan man vara föräldraledig och ta ut föräldrapenning innan en närståendeadoption är klar?

Svar: Ja. Om ett (juridiskt) samkönat par skaffar barn genom assisterad befruktning utomlands eller genom heminsemination, så räknas endast den som föder barnet som juridisk förälder. Den kan därmed avstå dagar med föräldrapenning till den andra föräldern. Den som inte är juridisk förälder måste uppfylla minst ett av följande villkor för att få ta ut föräldrapenning: Vara gift med den juridiska föräldern och stadigvarande bo tillsammans med denne eller tidigare ha varit gift med, eller ha eller ha haft barn med den juridiska föräldern. En särskilt förordnad vårdnadshavare som har vårdnad om barnet kan också ta ut föräldrapenning utan att vara barnets juridiska förälder.

Fråga: Kan fler än två föräldrar vara föräldralediga och ta ut föräldrapenning för samma barn?

Svar: Ja. Den som är juridisk förälder kan avstå dagar med föräldrapenning till den förälder som inte är juridisk förälder. Om det finns två juridiska föräldrar kan båda avstå dagar. På så sätt kan alltså fyra föräldrar (två juridiska föräldrar och två föräldrar som inte är juridiska föräldrar) få föräldrapenning, under förutsättning att man vårdar barnet och avstår från arbete. Det är maximalt fyra personer som kan få föräldrapenning för ett barn. Det beror på att ett barn bara kan ha två juridiska föräldrar. Den som inte är juridisk förälder måste uppfylla minst ett av följande villkor för att få ta ut föräldrapenning: Vara gift med den juridiska föräldern och stadigvarande bo tillsammans med denne eller tidigare ha varit gift med, eller ha eller ha haft barn med den juridiska föräldern. 

Assisterad befruktning på klinik

Fråga: Jag vill bära min partners ägg, kan vi få hjälp med det på klinik i Sverige?

Svar: Nej, inte enligt dagens lagstiftning. Donation av ägg inom ett par i kombination med spermiedonation räknas nämligen som embryodonation. Embryodonation, dvs att befruktningen sker utanför kroppen med både donerade ägg och donerade spermier, är inte tillåtet i Sverige. Detta innebär en begränsning för samkönade par som vill donera ägg till varandra inom paret och för transmän som inte själva vill bära ett barn men som har ägg eller sedan tidigare nedfrysta ägg. 

Donation av ägg inom ett par är däremot tillåtet i flera europeiska länder, så det är möjligt att resa till ett annat land och genomföra behandlingen men det innebär en kostnad och en mer rättsosäker situation. 

Fråga: Hur långa är landstingets köer?

Svar: Kötiderna från inkommen remiss till att man blir kallad till kliniken och får starta sin behandling, varierar kraftigt mellan de olika landstingen. Från 3-6 månader upp till flera år. Kötiderna ändras också hela tiden beroende på tillgång på donatorer och hur många som står i kön för tillfället i respektive landsting. För aktuella kötider, se klinikernas hemsidor.

Fråga: Vad beror köerna på?

Svar: De långa kötiderna beror främst på resursbrist på klinikerna. I viss mån kan de också, på en del av klinikerna, bero på brist på donatorer. Men den största orsaken till att det i dagsläget är köer för att få offentligt finansierad fertilitetsbehandling är att resurserna på klinikerna är begränsade och att man därför inte kan anställa mer personal och skaffa större lokaler.

Fråga: Gäller inte vårdgarantin?

Svar: Nej, vårdgarantin gäller inte när man behöver donerade könsceller (ägg eller spermier) för att bli gravid. Om man däremot har egna ägg och spermier inom paret, då gäller vårdgarantin, dvs att man ska bli kallad till kliniken inom tre månader från inkommen remiss.

Fråga: Om man vill ha fler barn, vilka regler gäller för syskonbehandling?

Svar: I Sverige är alla fertilitetsbehandlingar som syftar till att få syskon egenfinansierade. Det beror på att när man har fått ett barn (eller två om det blir tvillingar) så är man inte längre ofrivilligt barnlös. I Sverige är det bara möjligt för ofrivilligt barnlösa par och ensamstående att få offentligt finansierad fertilitetsbehandling. På de flesta kliniker, både offentliga och privata, är utgångspunkten att ens första barn ska vara minst ett år gammalt innan försök att få syskon påbörjas. Om det är samma person som ska bli gravid en andra gång, ska en eventuell amning av det första barnet, vara avslutad innan en syskonbehandling påbörjas. Läs mer om syskonbehandling under rubriken Assisterad befruktning på klinik.

Fråga: Går det att göra IVF med donerade spermier på privat klinik?

Svar: Nej, IVF-behandling med donerade spermier görs, än så länge, bara på offentliga kliniker, med ett undantag, IVF-kliniken i Umeå. Det beror på att den privata kliniken ligger i anslutning till ett Universitetssjukhus, vilket i dagsläget är ett krav för att en privat klinik ska få genomföra IVF-behandling med donerade spermier. Insemination med donerade spermier kan dock göras på privata kliniker. 

Fråga: Vi är oroliga inför kuratorssamtalet på fertilitetskliniken! Vad är det för frågor som brukar ställas under dessa samtal? Tänk om vi inte blir godkända och därför inte får starta behandlingen! 

Svar: Exakt vilka frågor som ställs varierar, men den särskilda prövningen och bedömningen utgår från parets eller den ensamståendes möjlighet och förmåga att fungera som förälder/föräldrar under barnets hela uppväxt.

Bedömningen utgår från ett barnperspektiv. Målet med den särskilda prövningen är att säkerställa att det framtida barnet/barnen kommer att växa upp under goda förhållanden.

Att inte bli godkänd i den särskilda prövningen är ovanligt, men det händer. Om man inte blir godkänd i den särskilda prövningen har man rätt att få information om vad det beror på och vad man behöver förändra i sitt liv inför en ny bedömning. Ofta kan en ny bedömning göras efter en viss tid, beroende på orsaken till att man inte blev godkänd. Om man inte blir godkänd har man även möjlighet att överklaga beslutet till Socialstyrelsens rättsliga råd.

Läs mer om den särskilda prövningen under rubriken Assisterad befruktning på klinik. 

Heminsemination

Fråga: Är det tillåtet att beställa spermier från spermabank i t.ex Danmark för att inseminera hemma?

Svar: Enligt lagen om genetisk integritet, som är den lag som reglerar vad som är tillåtet och inte när det gäller insemination och IVF-behandlingar, får frysta spermier inte föras in i landet utan tillstånd från Socialstyrelsen. Svenska kliniker som köper spermier från spermabanker i exempelvis Danmark, vilket de privata klinikerna gör, behöver alltså ansöka om ett sådant tillstånd för att kunna erbjuda insemination med donerade spermier. Den som beställer spermier från spermabank bär själv det juridiska ansvaret för att se till att import och användning sker enligt nationell lagstiftning. Om förbudet att föra in spermier i landet utan tillstånd ska tolkas som att det även gäller privatpersoner är dock inte helt tydligt då lagtexten är skriven med fertiltetsklinikerna som utgångspunkt. Det korta svaret är alltså att det inte är helt självklart hur lagen ska tolkas när det gäller privatpersoner.

Familjejuridik

Fråga: Vi är två kvinnor som planerar att skaffa barn genom Landstinget. Jag som inte ska vara gravid, blir jag automatiskt förälder om vi lyckas bli föräldrar den vägen? Vi planerar att gifta oss. 

Svar: Efter att ett barn fötts som blivit till genom assisterad befruktning på landstingsklinik eller privat klinik i Sverige blir den som inte fött barnet juridisk förälder genom att skriva under en föräldraskapsbekräftelse på närmaste socialkontor (familjerätten). Så helt automatiskt går det inte. Ni blir kallade till familjerätten efter barnets födelse. Oavsett om ni är gifta eller inte. Ta med det ”samtycke till behandling” som du skrev under på kliniken till detta möte. Läs mer om föräldraskapsbekräftelse och samtycke till behandling under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Fråga: Vi är två kvinnor som planerar att skaffa barn genom heminsemination eller på klinik utomlands. Vi har förstått att min flickvän, som inte kommer bära barnet, behöver närståendeadoptera för att räknas som juridisk förälder. Behöver vi vara gifta för att få adoptera? 

Svar: Ja. Så som lagstiftningen ser ut i dagsläget behöver ni vara gifta för att du ska kunna närståendeadoptera ert gemensamma barn. Läs mer om närståendeadoption under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Fråga: Jag är transman och undrar hur det blir om jag och min partner (cis-kvinna) får barn. Jag är inte den som skulle vara gravid i så fall. Vi funderar på att gifta oss och på att vända oss till fertilitetsklinik utomlands. Om vi inte är gifter oss, måste jag berätta för familjerätten att jag ändrat juridiskt kön? 

Svar: Om ni gifter er och får barn skulle du, som juridisk man gift med en juridisk kvinna som fött barn, automatiskt bli juridisk förälder (far) genom faderskapspresumtion. Om ni får barn som ogifta, men däremot är sambo, och du kan visa att du samtyckt till assisterad befruktning med spermiedonation bör du kunna bekräfta faderskapet, dvs skriva under en faderskapsbekräftelse. Dagens lagstiftning kring samtycke till behandling skiljer sig avsevärt åt när det gäller vilka regler som gäller för juridiska män och vilka regler som gäller juridiska kvinnor. För en juridiska man som är gift eller sambo med en juridisk kvinna räcker det att han muntligen intygar att han samtyckt till spermiedonationen, var den än utförts. För juridiska kvinnor i samma situation krävs ett skriftligt samtycke och att spermiedonationen utförts på svensk klinik för att föräldraskapet ska kunna fastställas genom föräldraskapsbekräftelse.

Det är i dagsläget inte helt självklart hur familjelagstiftningen ska tolkas när det gäller hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridiskt kön. Föräldrabalken, som reglerar fastställelse av föräldraskap, har inte uppdaterats sedan tvångssteriliseringarna avskaffades. Det betyder att reglerna kring hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridiskt kön ännu inte tydligt reglerats i lag. Om ni är oroliga för att en faderskapspresumtion eller faderskapsbekräftelse skulle kunna ses som felaktig och därmed kunna hävas, vilket både en presumtion och en bekräftelse kan om samtycke till behandling visar sig saknas, är det juridiskt säkrare att adoptera barnet genom närståendeadoption. Läs mer om hur det fungerar med juridiskt föräldraskap för personer som ändrat juridiskt kön under rubriken Juridik – ändrat juridiskt kön.