Surrogat

Att bli och vara förälderVeronica Berg Hulthén & Anna Nordqvist

En surrogatgraviditet - även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap - innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra.

Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige.

En del hbtq-personer väljer att resa till andra länder för att bli föräldrar genom en surrogatgraviditet. Anledningen kan vara att det aktuella landet har lagar som gör överenskommelser om surrogatgraviditeter juridiskt säkra. En surrogatgraviditet kan vara aktuell om du/ni som önskar bli föräldrar inte har möjlighet att bära ett barn själva på grund av medicinska skäl, du/ni har blivit tvångssteriliserad eller att du/ni inte har tillgång till egna ägg och livmoder.

Surrogat i Sverige, så går det till

En surrogatgraviditet innebär att en person bär ett barn för att någon/några andra sedan skall bli juridiska och sociala föräldrar till barnet. Eftersom surrogatgraviditeter är oreglerade i Sverige så är det inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning på klinik kopplat till en överenskommelse om surrogat.
Trots att surrogatgraviditeter är juridiskt oreglerade i Sverige, så är ändå en privat överenskommelse om surrogat möjlig. Ett barn kan bli till genom en insemination hemma och personen som blir gravid kan efter att barnet är fött avsäga sig föräldraskapet till förmån för någon annan som sedan närståendeadopterar barnet.

Läs mer om vad ni bör tänka på inför en insemination hemma och hur ni praktiskt går tillväga under rubriken Heminsemination.

Privata överenskommelser om surrogatgraviditeter är alltså inte förbjudna i Sverige, däremot innebär de på många sätt juridiska utmaningar och risker, just eftersom surrogatgraviditeter är helt oreglerade i Sverige. Läs mer om hur det funkar rent juridiskt och vad ni bör tänka på inför en privat överenskommelse om surrogat i Sverige, under rubriken Juridiskt föräldraskap efter assisterad befruktning.

Surrogat i Sverige, juridik

Det är inte förbjudet med privata överenskommelser om surrogatgraviditeter i Sverige, men det är en juridisk utmaning eftersom det inte är reglerat. Om ni planerar att göra en privat överenskommelse om surrogat i Sverige är det därför en rad saker som ni behöver tänka på innan.

Viktigt att tänka på

Personen som bär barnet kan inte kräva de tilltänkta föräldrarna på eventuell ersättning för minskad arbetstid under graviditeteten, ersättning för gravidkläder eller för andra kostnader som kan uppstå kopplat till graviditeten. Om det tillstöter några komplikationer under graviditeten eller om något händer personen som bär barnet så har den ingen möjlighet att rent juridiskt kräva ekonomisk ersättning för detta av de tilltänkta föräldrarna.

Efter att barnet är fött finns det ingen möjlighet för personen som burit barnet att kräva att de tilltänkta föräldrarna ska närståendeadoptera barnet och därmed bli juridiska föräldrar. Rättsskyddet för den som bär barnet är därmed väldigt lågt. Barnet kan alltså riskera att hamna hos en person som inte planerat att ta hand om det, dvs hos surrogatvärden. En situation som i värsta fall skulle kunna resultera i utdragna rättsprocesser för att vårdnaden/föräldraskapet skall kunna fastställas.

De tilltänkta föräldrarna har inte heller rätt att kräva att personen som burit barnet ska avsäga sig sitt föräldraskap till förmån för dem. Skulle den som burit barnet ångra sig och vilja vara juridisk och social förälder till barnet, kan inte de tilltänkta föräldrarna kräva att personen ska avsäga sig det juridiska föräldraskapet. För att skydda alla inblandade under processen är det därför viktigt att ni, redan innan personen blir gravid, skriver ner er överenskommelse tillsammans. Det ni skriver ner kommer inte att vara giltigt i domstol, men det är ett sätt att skapa en gemensam samsyn kring surrogatöverenskommelsen. Genom att skriva ner er överenskommelse har dokumentation att titta tillbaka på om något skulle vara oklart senare i processen eller om en konflikt skulle uppstå.

Närståendeadoption efter en surrogatgraviditet

Det vanligaste förfarandet vid en privat överenskommelse om en surrogatgraviditet i Sverige är att en av de tilltänkta föräldrarna också bidragit med spermier och att denna registreras som juridisk far till barnet efter att barnets fötts. Den som burit barnet kan därefter avsäga sig sitt juridiska föräldraskap till förmån för den andra förälderns(faderns) partner/eller medförälder. Om barnet har en genetisk koppling till en av de tilltänkta föräldrarna kan alltså en närståendeadoption genomföras. Detta kräver att de tilltänkta föräldrarna är gifta med varandra. Läs mer om hur en närståendeadoption går till under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Surrogat utomlands, så går det till

Det finns flera länder som reglerar surrogatöverenskommelser vilket möjliggör för de tilltänkta föräldrarna att registreras som juridiska föräldrar och att surrogatvärden inte automatiskt blir juridisk förälder till barnet. Att en person eller ett par från Sverige blir föräldrar genom en överenskommelse om surrogat i ett annat land är inte olagligt, däremot är det juridiskt osäkert eftersom den svenska lagstiftningen utgår ifrån att en person som föder ett barn alltid registreras som juridisk förälder till barnet.

Partiellt eller fullständigt?

En surrogatgraviditet där surrogatvärdens egna ägg används kallas för partiellt surrogat. Vid partiellt surrogat kan befruktningen ske utanför kroppen eller genom en insemination. En surrogatgraviditet där ägget kommer från en äggdonator eller från en av de blivande föräldrarna, och surrogatvärden inte är genetiskt kopplad till barnet, kallas för ett fullständigt surrogat. Vid fullständigt surrogat sker alltid befruktningen utanför kroppen. Den förälder som har ägg eller äggdonatorn får genomgå den första delen av en IVF-behandling, det vill säga en hormonbehandling för att få ägg att mogna i äggstockarna följt av ett äggplock. Äggen befruktas sedan med spermier, som oftast kommer från en av föräldrarna. Ett (eller flera) befruktade ägg återförs sedan till surrogatvärdens livmoder. Läs mer om hur en IVF-behandling går till under rubriken IVF-behandling (länk).

Altruistiskt eller kommersiellt?

En surrogatöverenskommelse utomlands kan vara altruistisk eller kommersiell. Vid en altruistisk surrogatgraviditet får inte surrogatvärden någon ersättning för att hen är surrogatvärd. Omkostnader och förlorad arbetsinkomst på grund av graviditeten kan dock ersättas, till exempel kostnader för läkarbesök, eventuella extra försäkringar och gravidkläder.

Vid en kommersiell surrogatöverenskommelse får surrogatvärden en specifik ekonomisk ersättning utöver ersättning för förlorad arbetsinkomst och omkostnader på grund av graviditeten. Länderna som reglerar detta har olika kontroll av och bestämmelser kring ersättningsnivåer vid kommersiellt surrogat.

Surrogat utomlands, juridik

Det finns inget förbud inom svensk lagstiftning mot att genomföra surrogatöverenskommelser utomlands. Detta gäller både altruistiskt och kommersiellt surrogat. Det finns dock ingen reglering om hur ni gör, därför kan det vara svårt att få till det på ett rättssäkert sätt.

Förutsättningar i olika länder

I en del länder finns det möjlighet att genomföra en surrogatöverenskommelse i och med att landet uttalat har tagit ställning för surrogatöverenskommelser. I flera av dessa länder sker också ett direkt överlämnande av vårdnaden av barnet från surrogatvärden till de tilltänkta föräldrarna och därmed behövs det ingen närståendeadoption där surrogatvärden avsäger sig sitt juridiska föräldraskap. Det innebär att enligt ett annat lands regelverk är det redan klart med vem/vilka som är de juridiska föräldrarna till barnet och krocken uppstår först vid kontakten med den svenska lagstiftningen. I en del länder är det också möjligt med surrogatöverenskommelser eftersom landet i fråga helt saknar en reglering i frågan och att det därmed möjliggjort för detta.

Den svenska lagstiftningen

I Sverige blir en person som fött ett barn alltid barnets juridiska förälder. Det är i och med detta som krocken med andra länders lagstiftning blir uppenbar eftersom en surrogatgraviditet inte syftar till att surrogatvärden ska bli juridisk förälder till barnet. Detta innebär att ni inför en surrogatöverenskommelse utomlands bör vara pålästa både om den svenska lagstiftningen samt om den lagstiftning som gäller kring familjejuridik i det land där surrogatöverenskommelsen kommer att genomföras. Detta för att ha koll på vilka eventuella situationer som kommer att uppstå. Att barnet behöver närståendeadopteras av en av föräldrarna för att båda de tilltänkta föräldrarna ska bli juridiska föräldrar är till exempel ett scenario som är väldigt vanligt. Detta även om barnet aldrig har varit juridiskt bunden till surrogatvärden i det land där barnet föddes. Innan barnet har närståendeadopterats till de personer som ska bli föräldrar juridiskt i Sverige finns det alltid en rättsosäkerhet för alla inblandade, både för surrogatvärden, barnet och föräldrarna.

Hjälp på vägen

För att vara förberedda på bästa sätt är det att rekommendera att ni som funderar på surrogat utomlands har kontakt med jurister som är kunniga på det aktuella landets familjejuridik. Det kan handla om att få information om vilka papper som behöver förberedas samt hur en eventuell närståendeadoptionsprocess kan underlättas.

Faktagranskning

Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik. 
Datum faktagranskning: 22 april, 2017