Juridik – assisterad befruktning

Att bli och vara förälderLina-lea Zimmerman & Anna Nordqvist

Familjejuridiken efter assisterad befruktning ser olika ut beroende på om du är ensamstående eller om ni är två eller fler föräldrar. Den ser också olika ut beroende på om den assisterade befruktningen utförts hemma, på klinik i Sverige eller på klinik utomlands. Här har vi samlat information om vad som gäller kring just juridiskt föräldraskap efter assisterad befruktning.

Juridik efter assisterad befruktning i Sverige

I Sverige har samkönade (lesbiska) par fått hjälp med assisterad befruktning med donerade spermier på klinik sedan 2005. Efter att steriliseringskravet för transsexuella togs bort, 2013, har även män med transsexuell bakgrund fått tillgång till assisterad befruktning på klinik i Sverige (förutsatt att de är ensamstående eller lever i en parrelation). Sedan 2016 har även ensamstående rätt att få hjälp med assisterad befruktning med donerade spermier på klinik i Sverige. För att få göra assisterad befruktning på klinik i Sverige måste de två personerna (om man är två) som vill bli föräldrar tillsammans, leva i ett parförhållande. Det är alltså inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning på klinik i Sverige inom ramen för en eller flera vänskapsrelationer eller om man är fler än två personer som vill bli föräldrar tillsammans.

Samtycke till behandling

När ett par gör assisterad befruktning med donerade könsceller (spermier eller ägg) på klinik i Sverige, får den som inte ska bära barnet skriva på ett så kallat ”samtycke till behandling”. Detta görs på kliniken innan behandlingen påbörjas. Detta samtycke fungerar sedan som en juridisk försäkran på att den som inte ska bära barnet har rätt att bli juridisk förälder till barnet efter att barnet är fött.

Föräldraskapsbekräftelse för samkönade par

För juridiskt samkönade par som blir föräldrar genom assisterad befruktning på klinik i Sverige, behöver föräldraskapet för den som inte burit barnet fastställas. Detta kallas för föräldraskapsbekräftelse och sker efter att barnet är fött. Ni kommer då att bli kallade på ett möte på socialtjänsten (familjerätten) där ni får skriva på föräldraskapsbekräftelsen. Det är viktigt att ni tar med er ert ”samtycke till behandling” från kliniken till detta möte. Observera att ni som juridiskt samkönat par behöver göra denna föräldraskapsbekräftelse oavsett om ni är gifta eller inte. Detta för att vi idag inte har någon könsneutral föräldraskapspresumtion vid äktenskap i Sverige, utan enbart faderskapspresumtion vid äktenskap för juridiskt olikkönade par. När två juridiska kvinnor blir juridiska föräldrar till ett barn kommer den ena att bli registrerad som moder, den födande, och den andra som förälder. Detta på grund av att lagtexten är skriven på detta sätt.

Faderskapsbekräftelse eller -presumtion för olikkönade par

För juridiskt olikkönade par som inte är gifta och som gjort assisterad befruktning på klinik i Sverige med donerade spermier eller ägg är förfarandet samma som för juridiskt samkönade par, men då kallas det för faderskapsbekräftelse. För juridiskt olikkönade gifta par som gjort assisterad befruktning på klinik i Sverige med donerade spermier eller ägg görs ingen faderskapsbekräftelse, utan då fastställs föräldraskapet automatiskt genom faderskapspresumtion. Svensk lagstiftning utgår alltså ifrån att de barn som föds inom ett olikkönat äktenskap alltid är parets gemensamma barn, även i de fall, då barnet blivit till genom ägg- eller spermiedonation på klinik i Sverige.

Juridik efter assisterad befruktning utomlands

Många hbtq-personer väljer att resa till andra länder för att genomföra assisterad befruktning. Anledningarna kan vara många, till exempel att man vill slippa kötiden för att få tillgång till offentligt finansierad fertilitetsvård i Sverige, eller att reglerna i Sverige gör att man inte har tillgång till assisterad befruktning. Personer som vill donera ägg inom paret eller par där båda är infertila har till exempel inte möjlighet att få hjälp med assisterad befruktning på klinik i Sverige i dagsläget. Fertilitetsbehandlingar på klinik utomlands är alltid egenfinansierade.

Samkönade par

Om ni är ett par där båda är juridiska kvinnor och genomför en assisterad befruktning med donerade spermier utomlands, blir bara den av er som burit och fött barnet juridisk förälder. Den som inte burit barnet måste närståendeadoptera barnet. För att få närståendeadoptera måste ni vara gifta med varandra. Processen tar ca 6-10 månader och kan påbörjas först när barnet är fött och har fått ett personnummer. De allra flesta närståendeadoptioner går bra, men det är bra att känna till att tiden då processen pågår är rättsosäker på olika sätt för alla inblandade, inte minst för barnet som riskerar att förlora en av sina tilltänkta föräldrar om en konflikt skulle uppstå. Om den som burit barnet till exempel skulle ångra sig och inte vilja bli förälder tillsammans med partnern efter barnets födelse så har inte den andra föräldern någon juridisk rätt att få närståendeadoptera barnet. Samma sak gäller om den som inte har burit barnet skulle ångra sig och inte längre vill närståendeadoptera barnet, då kan inte den som burit barnet kräva att den andra ska närståendeadoptera barnet. Inför en närståendeadoption är det bra att vara förberedd och införstådd med vad processen innebär. Läs mer om närståendeadoption längre ner på sidan.

Ensamstående

Om du blir gravid som ensamstående genom assisterad befruktning med donerade spermier på klinik utomlands så kommer du att bli kallad till socialtjänsten (familjerätten) för att göra en faderskapsutredning. Detta sker först efter att barnet är fött och fått ett personnummer. Om det blir tydligt att donatorn (fadern) inte går att hitta, eftersom det anses troligt att barnet blivit till genom assisterad befruktning på klinik utomlands, så läggs faderskapsutredningen med all sannolikhet ned. Ta med ett kvitto eller intyg från kliniken till detta möte, det fungerar som en bekräftelse på att graviditeten har uppkommit genom assisterad befruktning på klinik utomlands. Om det framkommer information om donatorn vid ett senare tillfälle kan dock faderskapsutredningen tas upp igen, egentligen ända fram tills donatorn avlidit.

Olikkönade par

Om ni är ett juridiskt olikkönat par som inte är gifta och som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier och/eller ägg så fastställs den som inte har burit barnet som förälder (fader) genom att i faderskapsutredningen muntligen intyga att hen samtyckt till behandlingen. Någon närståendeadoption krävs alltså inte för ogifta olikkönade par. För juridiskt olikkönade gifta par som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier eller ägg fastställs föräldraskapet automatiskt genom faderskapspresumtion. Faderskapet ska inte heller hävas trots att fadern inte gett upphov till spermierna. Svensk lagstiftning utgår alltså ifrån att de barn som föds inom ett olikkönat äktenskap alltid är parets gemensamma barn, även i de fall då barnet blivit till genom ägg- och/eller spermiedonation utomlands.

Närståendeadoption, juridik

Närståendeadoption innebär, till skillnad från nationell eller internationell adoption, att adoptera ett barn som man redan har en relation till. För att kunna närståendeadoptera ett barn för att bli juridisk förälder tillsammans med någon behöver ni vara gifta med varandra. I Sverige kan ett barn ha högst två juridiska föräldrar. Har ett barn redan två juridiska föräldrar behöver alltså en av dem avsäga sig sitt juridiska föräldraskap genom att samtycka till adoptionen.

Närståendeadoption efter insemination hemma

Om du har blivit gravid genom en insemination hemma med en spermiedonator är det några saker som är viktiga att tänka på:

  • Efter att barnet fötts görs en faderskapsutredning och först när den är avslutad kan en närståendeadoptionsprocess påbörjas.
  • Om det framkommer i faderskapsutredning vem som donerat spermier kommer denna person registreras som far till barnet. Donatorn måste då aktivt avsäga sig föräldraskapet till förmån för någon annan genom att samtycka till adoption av barnet.
  • Det är alltså inte möjligt för donatorn att avsäga sig föräldraskapet om det inte finns en annan person som avser att närståendeadoptera barnet.
  • Det kan underlätta om det från början finns papper skrivna på att donatorn avser att samtycka till en adoption men sådan överenskommelse är dock inte juridiskt bindande. Den som burit barnet och den som ska adoptera barnet behöver ge sitt samtycke efter att barnet har fötts. En donator som fastställts som fader behöver bara ge formellt samtycke om hen är vårdnadshavare men socialtjänsten ska alltid se till att ta reda på donatorns vilja.
  • Om du inte vet vem donatorn är, eller om du inte kan eller vill uppge donatorns identitet så kan faderskapsutredningen läggas ned. Den kan dock tas upp igen, om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit. Finns det en person som avser att närståendeadoptera barnet brukar faderskapsutredningen läggas ner även i de fall där donatorns identitet inte går att spåra. När en adoption har gått igenom kommer det inte finnas några möjliga rättsliga band mellan barnet och donatorn så då kommer inte heller en faderskapsutredning tas upp igen.

Närståendeadoption efter assisterad befruktning på klinik utomlands, samkönade par

Om två juridiska kvinnor genomför assisterad befruktning på klinik i ett annat land än Sverige blir bara den som burit och fött barnet juridisk förälder. Den som inte burit barnet måste närståendeadoptera barnet, efter att barnet är fött. Föräldrarna måste vara gifta med varandra för att en närståendeadoption ska vara möjlig. Processen kan inte påbörjas förrän barnet är fött och har fått ett personnummer. De allra flesta närståendeadoptioner går bra, men det är bra att känna till att tiden då processen pågår är rättsosäker på olika sätt för alla inblandade, inte minst för barnet som riskerar att förlora en av sina tilltänkta föräldrar om en konflikt skulle uppstå. Om den som burit barnet till exempel skulle ångra sig och inte vilja bli förälder tillsammans med partnern efter barnets födelse så har inte den andra föräldern någon juridisk rätt att få närståendeadoptera barnet. Samma sak gäller om den som inte har burit barnet skulle ångra sig och inte längre vill närståendeadoptera barnet, då kan inte den som burit barnet kräva att den andra ska närståendeadoptera barnet. Därför är det bra om ni väljer detta alternativ, att ni gemensamt skriver ner er överenskommelse redan under graviditeten. För att underlätta faderskapsutredningen och närståendeadoptionen är det viktigt att spara kvitton från den klinik där den assisterade befruktningen skett. Läs mer om hur en närståendeadoption går till här nedan.

Närståendeadoption efter assisterad befruktning på klinik utomlands, olikkönade par

Om ni är ett juridiskt olikkönat par som inte är gifta och som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier och/eller ägg så fastställs den som inte har burit barnet som förälder (fader) genom att i faderskapsutredningen muntligen intyga att hen samtyckt till behandlingen. Någon närståendeadoption krävs alltså inte för ogifta olikkönade par. För juridiskt olikkönade gifta par som gjort assisterad befruktning på klinik utomlands med donerade spermier eller ägg fastställs föräldraskapet automatiskt genom faderskapspresumtion. Svensk lagstiftning utgår alltså ifrån att de barn som föds inom ett olikkönat äktenskap alltid är parets gemensamma barn, även i de fall då barnet blivit till genom ägg- och/eller spermiedonation utomlands.

Faderskapsutredning

När ett samkönat par med två (juridiska) kvinnor eller en ensamstående person föder ett barn efter assisterad befruktning på klinik utomlands eller efter insemination hemma, görs en faderskapsutredning. Syftet är att utreda vem som är far/donator till barnet. Anledningen är att det i Sverige ses som en rättighet att få kännedom om sitt genetiska ursprung. Det anses även att barnet kan ha ett psykologiskt och/eller medicinskt intresse av att känna till sitt genetiska ursprung.

Faderskapsutredning efter assisterad befruktning utomlands

Efter assisterad befruktning på klinik utomlands läggs i de flesta fall faderskapsutredningen ner, förutsatt att det går att styrka att barnet blivit till genom behandling utomlands. Det säkraste sättet att göra detta är att spara kvittot från den klinik där behandlingen genomförts och ta med det när man blir kallad till socialtjänsten (familjerätten) för faderskapsutredning.

Faderskapsutredning efter heminsemination

Efter en insemination hemma kommer socialtjänsten (familjerätten) så långt det är möjligt att försöka ta reda på donatorns identitet. I de fall donatorns identitet är känd och det finns en annan person som ska närståendeadoptera barnet, är det smidigaste förfarandet att donatorn bekräftar faderskapet för att sedan samtycka till adoption till förmån för personen som ska närståendeadoptera barnet. Genom att donatorn bekräftar faderskapet är faderskapsutredningen avslutad och det blir möjligt att påbörja en närståendeadoptionsprocess. Även i de fall där donatorns identitet är okänd och det finns en person som vill närståendeadoptera barnet kan faderskapsutredningen läggas ner, så att en närståendeadoption blir möjlig. Det kan dock ta längre tid än om det finns en känd donator som erkänner faderskapet. Faderskapsutredning ska som huvudregel genomföras på högst ett år. Om du föder ett barn och inte vet vem fadern/donatorn är och det inte finns en person som ska närståendeadoptera barnet, kan dock faderskapsutredningen tas upp igen om information framkommer senare, egentligen fram tills donatorn har avlidit. En faderskapsutredning läggs bara ner om det visar sig vara omöjligt för familjerätten att få de uppgifter som krävs för att bedöma faderskapet eller om det finns anledning att anta att en fortsatt utredning skulle innebära fara för barnet eller den befintliga förälderns psykiska hälsa.

Bakgrunden till lagens utformning

I Sverige är alltså lagen utformad så det alltid, om det är möjligt, ska fastställas två juridiska föräldrar till ett barn. Faderskapsutredningen läggs vanligtvis inte ner om man inte kommit fram till vem fadern/donatorn är. Detta utgår från ett feministiskt synsätt som innebär att om en person gett upphov till ett barn genom sina spermier, så ska hen inte kunna smita från sitt juridiska föräldraansvar. Något som historiskt varit ett faktum för många ofrivilligt ensamstående kvinnor och som även dagens lagtexter förhåller sig till.

Närståendeadoption, utredning

De flesta adoptioner som sker inom regnbågsfamiljer/hbtq-familjer är så kallade närståendeadoptioner. Närståendeadoption innebär att en person adopterar ett barn den redan har en relation till. För hbtq-personer erkänns i flera situationer bara en av två tilltänkta föräldrar juridiskt. Då kan den andra tilltänkta föräldrern behöva adoptera sin partners/medförälders barn. Denna partner/medförälder lever ofta nära och har redan anknytning till barnet. Efter en närståendeadoption blir båda föräldrarna juridiska föräldrar till barnet/barnen. Det är tingsrätten som fattar beslut om en närståendeadoption ska godkännas eller inte, och det är socialtjänsten (familjerätten) som först gör en utredning för att göra en bedömning om närståendeadoptionen är till fördel för barnet. För att en utredning ska kunna starta måste först faderskapsutredningen vara nedlagd. När utredningen är klar lämnar socialtjänsten ett utlåtande till tingsrätten som fattar beslut om närståendeadoption.

Hur går en närståendeadoption till?

  • Faderskapsutredning. För att en ansökan om adoption ska kunna behandlas behöver faderskapsutredningen vara nedlagd. Detta görs av socialtjänsten (familjerätten). Vänd er till socialtjänsten där ni bor. Kontaktuppgifter hittar ni på er kommuns/stadsdels hemsida. Är det svårt att hitta kontaktuppgifter, ring växeln och be att få prata med den/de som jobbar med frågor kring föräldraskap, faderskap och adoption.
  • Ansökan. En ansökan om adoption skickas till närmaste tingsrätt. Om du inte vet vilken som är din närmaste tingsrätt går det att göra en sökning på postnummer på Sveriges Domstolars hemsida. Ansökan görs genom att fylla i en blankett eller genom att man själv skriver en ansökan som ett brev. Personbevis för den sökande och barnet, kopia på socialtjänstens beslut om att faderskapsutredningen är nedlagd och samtycke från den av er som är barnets vårdnadshavare ska skickas med som bilagor till ansökan. Personbevis beställs på Skatteverkets hemsida som har en lista över olika personbevis. Leta upp det personbevis i listan som gäller för adoption (adoptant) samt adoptivbarn. Samtycket från barnets vårdnadshavare kan skrivas som ett brev. Blanketten att fylla i heter ”Tillstånd att antaga adoptivbarn” och finns på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds – MFOF:s – hemsida.
  • Ansökningsavgift. Betala ansökningsavgiften via en betaltjänst på Sveriges domstolars hemsida. Avgiften för adoptionsärenden är 900 kr.
  • Utredning. När ansökan är komplett och avgiften är betald skickar tingsrätten en begäran till socialtjänsten (familjerätten) om att göra en utredning och sammanställa ett yttrande.
  • Medgivande. Beslut om medgivande fattas av Socialnämnden utifrån handlingarna i utredningen.
  • Beslut. Tingsrätten fattar slutgiltigt beslut utifrån Socialnämndens yttrande.

 Vad ingår i utredningen och hur lång tid tar det?

Vad utredningen innehåller kan skilja sig från fall till fall. Men en utredning brukar vanligtvis innebära intervju med den som burit barnet och med den som ska närståendeadoptera, hembesök och eventuellt samtal med andra personer runt omkring barnet och föräldrarna. Är barnet tillräckligt gammalt ska även barnets vilja utredas. Om en donator eller surrogatvärd är fastställd som förälder ska socialtjänsten alltid ta reda på dens vilja. En utredning kan ta allt från ett par månader upp till ett år. Det vanligaste är att en närståendeadoption tar 6-10 månader.

Socialstyrelsen har tagit fram en handbok för de handläggare inom familjerätten som genomför adoptionsutredningar. Den heter handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner och går att ladda ner från Socialstyrelsens hemsida. I ett avsnitt i handboken beskrivs utredningen rörande närståendeadoptionen av ett barn som fötts i en samkönad relation. Där beskrivs att det inte finns någon reglering för vad yttrandet ska innehålla och det är vissa oklarheter kring vilka moment som ska ingå i utredningen. I praktiken leder detta till att olika tolkningar görs av olika handläggare. Något som många regnbågsfamiljer/hbtq-familjer också vittnar om. Olika handläggare genomgår olika många moment i utredningen. Vissa begär in dokument och intyg som inte begärs in av andra och det ställs olika frågor under intervjuerna.

Självklart måste det kunna förekomma variationer vid utredningen eftersom det kan uppkomma frågor längs vägen som handläggaren vill belysa närmare. Men det som upplevs som problematiskt eller kränkande är framförallt att det ibland ställs ovidkommande frågor som inte skulle ställts till ett olikkönat par eller frågor av mycket privat karaktär som inte kan ses som relevanta för utredningen. Om ni upplever att ni blir bemötta på ett homofobt-, transfobt-, nedsättande- eller kränkande sätt under utredningen för närståendeadoption så kan ni vända er till inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO utövar tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården, samt över hälso- och sjukvårdspersonal.

Faktagranskning

Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik.