Juridik – ändrat juridiskt kön

Att bli och vara förälderAnna Nordqvist

Det är i dagsläget inte helt självklart hur familjelagstiftningen ska tolkas när det gäller hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridiskt kön.

Föräldrabalken, som reglerar fastställelse av föräldraskap, har inte uppdaterats sedan tvångssteriliseringarna avskaffades. Det betyder att reglerna kring hur föräldraskap ska fastställas för personer som ändrat juridiskt kön ännu inte har tydligt reglerats i lag.

Illustration: Charley Kåberg

Rätt till rätt föräldrabeteckning

Något som ännu inte nämns i föräldrabalken men som har slagits fast av domstol är att personer som ändrat juridiskt kön har rätt till rätt föräldrabeteckning. Dvs man har rätt att få eller ändra den föräldrabeteckning (mor, far eller förälder) som registrerats i folkbokföringen så att den stämmer överens med ens juridiska kön. En juridisk man har alltså rätt att folkbokföras som far och en juridisk kvinna som mor. Skatteverket ska också se till att sådana ändringar genomförs i folkbokföringen med maka/make och barn/föräldrar så att uppgifterna överensstämmer med varandra.

Hur ska föräldrabalkens regler tolkas?

Hur ett juridiskt föräldraskap ska fastställas är dock inte helt klart i alla avseenden. När tvångssteriliseringarna avskaffades var tanken att föräldrabalkens nuvarande regler skulle kunna tillämpas tills vidare även för personer som ändrat juridiskt kön. Frågan om hur de ska tillämpas kan dock sägas vara öppet för tolkning i vissa avseenden.

En person som föder barn

En person som föder ett barn blir alltid automatiskt juridisk förälder. De juridiska frågorna gäller framförallt en andra förälder. Om en juridisk kvinna eller en juridisk man föder barn efter assisterad befruktning inom svensk vård och enligt reglerna för ensamstående kvinnor kommer ingen annan att fastställas som förälder. Den som föder barnet kommer att vara ensam moder eller fader.

Juridisk kvinna gift eller sambo med juridisk man

Är personen som föder ett barn juridisk kvinna och gift med en juridisk man blir mannen automatiskt fader genom faderskapspresumtion. Om mannen inte har gett upphov till spermierna och inte heller har samtyckt till spermiedonation genom assisterad befruktning kan dock faderskapspresumtionen hävas. För att undvika risken att faderskapet hävs är det juridiskt säkrare att mannen adopterar barnet. Om den som föder barnet är sambo och har samtyckt till spermiedonation genom assisterad befruktning bör mannen kunna bekräfta faderskapet, dvs genom att skriva under en faderskapsbekräftelse. En sambo som varken gett upphov till spermier eller har samtyckt till assisterad befruktning bör också adoptera barnet eftersom det är juridiskt säkrare än en felaktig faderskapsbekräftelse som också kan hävas.

Juridisk kvinna gift eller sambo med juridisk kvinna

Är personen som föder ett barn juridisk kvinna och gift med en juridisk kvinna kommer makan troligen inte att omfattas av moderskapspresumtion, enligt reglerna för faderskapspresumtion, även om hon har gett upphov till spermierna. Har makan gett upphov till spermierna bör hon däremot kunna bekräfta moderskapet, med stöd av reglerna för faderskapsbekräftelse. Detsamma gäller om en juridisk kvinna föder barnet är sambo eller har annan relation med en juridisk kvinna som har gett upphov till spermierna. Har en maka eller sambo istället samtyckt till spermiedonation genom assisterad befruktning inom svensk vård ligger det närmast till hands att makan fastställs som förälder genom att skriva under en föräldraskapsbekräftelse, med stöd av reglerna för samkönade par. Möjligtvis kan det kallas bekräftelse av moderskap. Har spermiedonationen skett genom utländsk vård eller genom hemmainsemination finns det däremot risk att hon inte fastställs som förälder alls utan istället behöver adoptera barnet.

Juridisk man gift eller sambo med juridisk man

Är personen som föder ett barn istället juridisk man och gift med en juridisk man är det inte fastställt om faderskapspresumtion gäller eller inte. Det finns däremot möjlighet att istället bli erkänd som fader på andra sätt. Om makenär den som gett upphov till spermier ligger det närmast till hands att maken fastställs som far genom att bekräfta faderskapet, dvs genom att skriva under en faderskapsbekräftelse. Detsamma gäller om den som föder barnet är sambo eller har annan relation med en juridisk man som har gett upphov till spermierna. Har en make eller sambo inte bidragit med spermier, men samtyckt till assisterad befruktning på svensk klinik bör maken också kunna fastställas som far genom bekräftelse.

Juridisk man gift eller sambo med juridisk kvinna

Föder en juridisk man barn och är gift med en juridisk kvinna kommer makan troligen inte att omfattas av moderskapspresumtion, enligt reglerna för faderskapspresumtion. Har makan bidragit med spermier bör hon däremot kunna bekräfta moderskap, med stöd av reglerna för faderskapsbekräftelse. Detsamma gäller om den som föder barnet är sambo eller har annan relation med en juridisk kvinna som har gett upphov till spermierna. Har makan eller sambon istället samtyckt till spermiedonation genom assisterad befruktning inom svensk vård ligger det närmast till hands att makan fastställs som förälder genom att skriva under en föräldraskapsbekräftelse, med stöd av reglerna för samkönade par. Möjligtvis kan det kallas bekräftelse av moderskap. Har spermiedonationen skett genom utländsk vård eller genom hemmainsemination finns det däremot risk att hon inte fastställs som förälder utan istället behöver adoptera barnet.

Person som bidrar med spermier

En person vars spermier gett upphov till ett barn kommer alltså med största sannolikhet alltid att fastställas som juridisk förälder, så länge det inte handlar om en donator som donerat spermier inom svensk sjukvård. En juridisk kvinna vars spermie gett upphov till ett barn ska alltså kunna fastställas genom bekräftelse. I dagsläget är det dock inte helt klart om detta ska benämnas som moderskapsbekräftelse eller föräldraskapsbekräftelse Det finns dessutom möjlighet att föräldraskapet fastställas genom domstolsbeslut.

Person som varken burit barnet eller bidragit med spermier

Vad som gäller för personer som ändrat juridiskt kön och som varken burit barnet eller bidragit med spermier är i dagsläget det som är mest otydligt när det gäller fastställelse av föräldraskap. Handlar det om föräldraskap efter assisterad befruktning inom svensk sjukvård bör föräldraskapet kunna fastställas genom bekräftelse eller domstolsbeslut. Handlar det om assisterad befruktning utanför svensk sjukvård är det mer osäkert. Det finns en dom med en juridisk kvinna som födde barn efter spermiedonation genom assisterad befruktning i utlandet och som hade en partner som ändrat juridiskt kön till man. Den mannen erkändes som fader. Det går dock att tolka nuvarande lag på andra sätt. Om en person inte fastställs som rättslig förälder kan personen istället att adoptera barnet för att på så vis bli erkänd som juridisk förälder.

Läs mer om trans på Transformering.se, sidan där RFSL Ungdom och RFSL sätter trans och könsidentitet i fokus. Där hittar du bland annat information om trans, sex och relationer och en stödmejl.

 

Faktagranskning

Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och en av författarna till boken Stjärnfamiljejuridik.