Ett västerländskt påfund?

För dig som vill arbeta globalt med SOGIESCMathilda PiehlFoto: Rosenbach Museum & Library

Frågor som handlar om kön och sexualitet beskylls ibland för att vara en "västerländsk import", andra hävdar tvärtemot att tillexempel homofobi är något som kom med kolonialismen.

Sexuell läggning

Sociala identiteter skapas genom motsatser. En person är kvinna därför att hon inte är man. För att konstruera ett eget jag behöver ”den andra” definieras. Kolonisation har, bland annat, handlat om definitionen av den andre. Likaså är patriarkatet uppbyggt kring skillnaderna mellan män och kvinnor och uppfattningen om en normativ heterosexualitet kan inte existera utan att homosexualiteten samtidigt definieras. Det västerländska samhällets sociala och ekonomiska system är organiserat kring dessa motsatser.

En uppsjö av dokumentation visar att samkönade sexuella praktiker och olika typer av könsidentiteter och uttryck existerade i förkoloniala samhällen. Många av de lagar som idag kriminaliserar samkönade handlingar i Afrika och Asien har sitt ursprung i de europeiska kolonialmakternas rättssystem. Kristendomen introducerade nya familjestrukturer, sexuella mönster och lagstiftning kom till så att samkönade levnadsformer förbjöds och den monogama äktenskapsformen mellan man och kvinna blev standard i många koloniserade länder.

De koloniala lagarna går främst att finna i de forna brittiska kolonierna, men även i de före detta portugisiska och franska territorierna. Ironiskt nog kommer kriminaliseringen av homosexualiteten från Europa och inte tvärtom, som så ofta påstås.

 

“Ironiskt nog kommer kriminaliseringen av homosexualitet från Europa och inte tvärtom som så ofta påstås.”

 

Frågor om “avvikande” kön och sexuell läggning är ett användbart vapen för att piska upp hat mot en yttre fiende. I flera länder uppger myndighets­personer och religiösa företrädare att det inte finns några hbtqi-personer i landet ifråga. Queera livsstilar anklagas för att komma från väst, eller för att de företräder sekulära intressen. Syftet är ofta att stärka nationalismen och mörka korruption eller andra problem som politiker vill vända bort befolkningens uppmärksamhet från. I många länder anklagas organisationer som arbetar med SOGIESC för att gå i tidigare kolonialmakters fotspår.

 

“På alla kontinenter finns en historia av samkönade levnadsformer och könsöverskridande uttryck.”

 

Hbtqi-begreppet är en västerländsk konstruktion, men samkönade sexuella handlingar och könsöverskridande identiteter och uttryck är inte en västerländsk konstruktion. De återfinns över hela världen och är synliga genom hela historien. De har olika namn, men att kalla dem för en västerländsk import är ett argument som inte håller, vare sig historiskt eller idag. På alla kontinenter finns en historia av samkönade levnadsformer och könsöverskridande uttryck.

Bryta mot förväntningar kring kön

I västvärlden har kampen för transpersoners rättigheter fått föras i skuggan av den mer etablerade kampen för homosexuellas rättigheter. En av anledningarna till detta kan vara den starka tvåkönsmodell som råder i stora delar av väst.

I många länder i Asien och Sydamerika finns utöver män och kvinnor grupper av könsöverskridare som kan vara accepterade genom en gemensam föreställning om vilka könsuttryck som är möjliga och begripliga. I delar av Asien har till exempel hijras, personer som tilldelats manligt kön vid födseln men som har en kvinnlig identitet, länge haft kulturella åtaganden, till exempel att ge välsignelse vid bröllop. Tilläggas ska dock att istället för att betraktas som jämlika inför lagen har hijras betraktats som exotiska och existensen har präglats av begränsningar snarare än rättigheter.

Könsuttrycken och identiteterna har ofta en historisk och kulturell förankring som inte sällan kan spåras tillbaka till tiden före kolonialismen. Många menar att genus förlorade sin bredd och sitt djup under kolonialismen.

Läs hela handboken En värld för alla, (PDF öppnas i nytt fönster)

RFSL:s Internationella strategi

Självbestämmande betyder att lokala aktivister bestämmer dagordningen, själva väljer terminologi och vilka identiteter som ska inkluderas i arbetet.